Handschakt i jord, klass 1 till 4

Handschakt räknas i kubikmeter. Man mäter jordens volym i fast mått, alltså som den låg i marken innan någon började gräva. Ett dike som är 10 m långt, 0,4 m brett och 0,8 m djupt ger 3,2 m³ schakt. Uppgrävd jord blir dock lösare och tar större plats i högen, beroende på jordart ungefär en tiondel till en tredjedel mer. Tänk på det när du beställer container eller planerar var massorna ska ligga.

Själva schaktposten betyder att jorden lossas, kastas upp eller bärs till kanten av schaktet och att botten grovjusteras. Andra moment brukar stå som egna poster i en offert:

• transport av jord med skottkärra till en plats längre bort på tomten,
• lastning och bortforsling av massor,
• spontning eller annan stöttning av schaktväggarna,
• länspumpning av vatten,
• återfyllning och packning i lager,
• avtäckning av matjord, om den ska läggas separat.

När du jämför offerter, se efter att du verkligen jämför samma sak. Ett arbetslag kan ha med transporten av massor bakom huset i priset, medan ett annat lämnar jorden vid dikeskanten.

För hand eller med maskin?

En minigrävare gräver på en timme ungefär lika mycket som två personer gör på en dag. Handgrävning har ändå sin plats. Den är mer exakt, skakar inte omgivningen och lämnar inga hjulspår i gräsmattan eller sprickor i stenläggningen. Nära ledningar är den ofta det enda rimliga sättet. I praktiken kombinerar man ofta båda: maskinen tar huvuddelen och hörn, botten och partier runt rör och kablar putsas till för hand.

I prislistan delas jorden in i klasser efter hur svår den är att gräva. Ju högre klass, desto tyngre är jorden att lossa och desto mindre hinner en person gräva per dag. På den här sidan finns tre varianter: huvudposten för jord i klass 1 och 2 samt två varianter för handschakt ner till 1 m djup i jord av klass 3 och klass 4.

Klass 1 och 2: lätt jord

Hit hör matjord, sand, lös grusig jord och lättare jordar utan större stenar. Man gräver med spade och behöver bara ibland ta till hacka eller spett. Arbetet går fort, men i torr sand rasar schaktväggarna lätt. Underskatta därför inte stöttningen bara för att själva grävandet verkar enkelt.

Klass 3: medeltung jord

Typiskt är fastare lera, siltig jord, grus med mindre stenar och hårt packad jord runt äldre hus. Utan hacka kommer man inte långt, och spaden går bara ner med möda. Takten sjunker märkbart och den som gräver blir trött fortare. Se upp med blöt lera: den klibbar fast på verktygen, och jord som gräver sig som klass 3 i torrt väder kan bli mycket segt arbete under en regnig period.

Klass 4: tung jord

Hit hör hård, uttorkad lera, stenig morän med block, jord med mycket sten och gamla fyllnadsmassor med tegelkross och betongrester. I stora delar av Sverige är just stenig morän det vanligaste man stöter på under matjorden. Man arbetar med hacka och spett, ibland med elektrisk bilningsmaskin. Varje större sten måste brytas loss och lyftas upp. Takten är flera gånger lägre än i lätt jord.

Så tar du reda på jordklassen innan arbetet börjar

Säkrast är en provgrop. Gräv på ett eller två ställen ner till planerat djup och se vad som kommer upp. Har du en geoteknisk undersökning från när huset byggdes kan den ge ledning, liksom grannarnas erfarenhet. Det är vanligt att det översta lagret är lätt och att det från ungefär en halv meters djup kommer hård lera eller stenig morän. Kom överens med arbetslaget i förväg om hur ni gör om jordklassen ändras under arbetet.

Mer än jordklassen avgör

Samma antal kubikmeter kan vara ett halvdagsjobb eller en hel veckas slit. Arbetet blir lättare av:

• lätt, torr jord utan sten,
• fritt utrymme runt schaktet och kort väg med skottkärran,
• att jorden får ligga kvar på tomten,
• ett jämnt djup utan ledningar i närheten.

Arbetet försvåras av:

• hård lera, block eller gamla fyllnadsmassor,
• trädrötter som måste huggas av,
• grundvatten eller regn som fyller diket,
• trånga platser, grävning intill en vägg eller under ett takutsprång,
• ledningar där man måste gå fram centimeter för centimeter,
• större djup, stöttning och att jorden måste bäras upp i hinkar,
• långa transporter genom trädgården eller i trappor.

Ledningar i marken

Det här är den viktigaste punkten i hela jobbet. Innan första spadtaget ska du veta vad som finns under marken. Via Ledningskollen kan du kostnadsfritt fråga ledningsägarna om el, fiber, tele, vatten och avlopp och i vissa områden gas, och få besked om var deras ledningar ligger eller få dem utsatta på plats. Tänk också på dina egna ledningar på tomten: ledningen till brunnen, kabeln till garaget eller förrådet, bevattning, dränering, enskilt avlopp eller stenkista. De finns inte med hos ledningsägarna.

Nära utsatta ledningar gräver man försiktigt, för hand och utan bilningsmaskin. Hittar du ett varningsnät, ett markeringsband eller en sandbädd är ledningen nära.

Utsättning och plats för massorna

Märk ut schaktets kontur med snöre, pinnar eller sprayfärg och bestäm djupet från en fast punkt, till exempel tröskeln eller en sockel. Bestäm också var jorden ska ta vägen. Massorna får inte läggas tätt intill kanten utan som regel minst ungefär en halv meter därifrån, så att de inte belastar schaktväggen och rasar tillbaka. Lägg gärna matjorden i en egen hög, den kommer väl till pass vid markarbetena senare. Ska massorna köras bort, beställ container eller storsäck i tid och ställ den så att det finns en rimlig väg dit med skottkärran.

Det här ska vara klart innan arbetslaget kommer

• besked från ledningsägarna och utsatta ledningar,
• markerad kontur och bestämt djup,
• fri väg in, buskar, plattor och kantsten borttagna,
• bestämd plats för massorna eller beställd container,
• tillgång till vatten och el om bilningsmaskin eller pump behövs.

Om grävningen är en del av ett större bygge, prata ihop dig med den som kommer efter: snickaren som bygger altanen, rörmokaren som lägger servisen eller den som gjuter plintarna. Ju kortare tid schaktet står öppet, desto bättre. Vissa markarbeten i anslutning till bostaden kan ge rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden, medan rena trädgårdsarbeten ofta inte gör det. Kontrollera vad som gäller för just ditt jobb hos Skatteverket.

Ett erfaret arbetslag börjar med att ta av matjorden och lägga den åt sidan. Sedan gräver man i lager, inte djupt på ett ställe. I ett dike arbetar man sig fram sträcka för sträcka, och i en plintgrop fördjupar man jämnt över hela ytan. Väggen rättas till med spaden under tiden så att den blir lodrät eller får den lutning man kommit överens om.

Från ungefär 0,8 till 1 m djup går jorden inte längre att kasta upp bekvämt. Vid djupare schakt arbetar man därför med ett mellansteg där jorden kastas upp i omgångar, eller så bärs den upp i hinkar. Det är också därför varianterna för tyngre jord på den här sidan är begränsade till 1 m djup: med ökat djup går arbetet betydligt långsammare och riskerna växer.

Djupet kontrolleras med rätskiva och vattenpass, avvägningsinstrument eller laser från den fasta punkten. Grunder till staket, carport eller tillbyggnad ska som regel ligga frostfritt. Tjäldjupet varierar kraftigt i Sverige, från ungefär en meter i söder till betydligt mer i norra delarna av landet, och beror också på jordart och om ytan snöröjs. Det exakta djupet bestäms av konstruktören eller tillverkaren av plintsystemet. I Sverige används ofta markisolering för att slippa gräva lika djupt. I diken för rör tänker man på fallet och på att det ska ligga en bädd av sand eller grus under röret.

Till sist putsas botten. Lös jord tas bort, botten jämnas till och man undviker att trampa på den i onödan. Vid grunder är det klokt att ta de sista centimetrarna precis före gjutningen, så att botten inte hinner bli blöt eller frysa.

Hur lång tid det tar

Tiden beror främst på jordklass, djup, bredd och hur långt jorden ska transporteras. I lätt jord hinner en van person flera kubikmeter om dagen, i tung jord med sten bara en bråkdel av det. Ett smalt dike går långsammare per kubikmeter än en bred grop, eftersom man har sämre utrymme att arbeta. Regniga dagar drar ut på tiden ytterligare, blöt jord är tyngre och klibbar.

Ras i schakt hör till de farligaste olyckorna på en byggarbetsplats. En kubikmeter jord väger ungefär två ton, och även ett ganska grunt dike kan begrava en människa. Tumregeln är enkel: ju djupare och ju lösare jord, desto mer måste väggarna säkras.

• schakt djupare än ungefär 1,25 m ska som regel stöttas eller slänta, i lös eller vattenmättad jord redan grundare,
• hur flack slänten måste vara beror på jorden, sand håller sämre än fast lera,
• massor och material läggs inte på kanten,
• efter regn eller frost ska väggarna kontrolleras innan någon går ner,
• i ett djupare dike ska ingen arbeta ensam.

Vid ledningar gäller hårda regler. Skadar du en gasledning eller känner du gaslukt, lämna platsen direkt, använd inte öppen eld, mobil eller elektriska apparater i närheten och ring 112 från säkert avstånd. Rör inte en skadad elkabel, gå undan och kontakta elnätsbolaget. Allt arbete på elledningar får bara göras av en behörig elektriker. En avgrävd fiberkabel är inte farlig, men kontakta ledningsägaren direkt.

Var också försiktig när du gräver tätt intill ett befintligt hus. Att gräva under nivån för husets grund eller under själva grunden kan rubba dess stabilitet. Då är det inte längre ett vanligt schakt utan ett ingrepp i bärande konstruktion, och det hör hemma hos en konstruktör och ett erfaret markföretag.

För djup botten. Om man gräver djupare än nödvändigt och sedan fyller upp med lös jord bildas ett mjukt lager. Grunden eller röret sätter sig. Den överdjupa delen ska fyllas med betong eller packat grus, inte med jord från högen.

Uppblött eller frusen botten. Står schaktet öppet i veckor blir botten blöt, uppluckrad och fryser på vintern. Sådan jord tappar bärförmåga. Ett schakt för grund ska gjutas så snart som möjligt.

Massor på kanten. Jordhögen trycker på väggen, väggen rasar och en del av jobbet var förgäves. Värre är det om någon står i diket när det händer.

Grävning utan koll på ledningar. En avgrävd kabel eller skadad ledning innebär fara, en reparation som kan hamna på dig och ett stopp för hela bygget.

Fel fall i diket. Vid avlopp eller dränering följer felet i botten med upp i röret. Vattnet blir stående och röret sätter igen.

Återfyllning i ett svep. Jord som tippas ner på en gång utan packning sätter sig med tiden. I gräsmattan blir det en svacka, under plattor ett insjunket spår. Återfyllning ska göras i lager och varje lager packas.

Ett grunt dike för en trädgårdskabel i skyddsrör som en behörig elektriker sedan kopplar in, en dränering eller gropar till staketplintar klarar du själv om du har en frisk rygg och tid. Djupare schakt, schakt i lös jord intill huset och grävning nära gas eller elledningar lämnar du till yrkesfolk.

1. Ta reda på var alla ledningar på tomten ligger och ha besked från ledningsägarna.
2. Märka ut konturen med snöre och pinnar och bestämma en fast punkt för djupmätningen.
3. Ta fram verktygen: spade, skyffel, hacka, spett, skottkärra, rätskiva, vattenpass, arbetshandskar och kraftiga skor.
4. Ta av matjorden och lägga den i en egen hög.
5. Gräva i lager och lägga massorna minst ungefär en halv meter från kanten.
6. Gräva försiktigt med bara spaden nära utsatta ledningar, utan hacka och spett.
7. Mäta djupet löpande och kontrollera fallet i diket.
8. Jämna till botten, ta bort lös jord och undvika att trampa på botten i onödan.
9. Kontrollera efter regn att väggarna inte har börjat släppa innan du går ner i schaktet.
10. Använda schaktet så snart som möjligt, alltså gjuta eller lägga röret, och återfylla i lager med packning.

När schaktet är igenfyllt eller gjutet går det inte längre att kontrollera. Gå därför igenom det innan nästa moment, helst tillsammans med den som ska gjuta eller lägga rören.

• mått och läge stämmer med ritningen eller överenskommelsen,
• djupet är mätt från den överenskomna fasta punkten på flera ställen,
• botten är jämn, utan lös jord, lera och vatten,
• diket för rör har rätt fall i botten,
• väggarna är stabila och säkrade vid djupare schakt,
• massorna ligger på säkert avstånd från kanten,
• ledningar i närheten är oskadda och frilagda ledningar skyddade,
• matjorden ligger för sig om det var överenskommet,
• platsen är städad och bortforslingen ordnad enligt överenskommelse,
• schaktets volym i kubikmeter är gemensamt avstämd innan fakturan skickas.