Maskinell schaktning av byggrop

En byggrop är en ytschakt som oftast är flera meter bred och täcker hela husets grundyta eller en stor del av den. Diken för grundsulor och ledningsgravar för anslutningar är egna poster och görs med andra skopor och på ett annat sätt. I Sverige byggs många småhus med platta på mark, men en byggrop behövs ändå i flera fall:

• Villa med källare eller delvis nedgrävt souterrängplan
• Hus på sluttande tomt där en del av våningen skärs in i terrängen
• Platta på mark där olämplig jord, till exempel lera eller torv, måste grävas ur och ersättas med packat krossmaterial
• Pool, slamavskiljare, minireningsverk, fördröjningsmagasin eller garage under mark
• Tillbyggnad med källare intill ett befintligt hus

Varför gräver man med maskin även vid mindre byggen? För hand skulle några tiotals kubikmeter ta veckor, och under tiden skulle väggarna rasa av regn. En grävmaskin klarar samma jobb på en dag eller två, och en van förare kan jämna till botten med några centimeters noggrannhet.

Så räknas volymen i kubikmeter

Schakt mäts i fast mått, alltså den volym jorden hade i marken innan den grävdes upp. I volymen ingår husets grundyta, arbetsutrymmet runt huset och volymen i de sneda slänterna. Arbetsutrymmet är ett band runt de blivande källarväggarna. Där ska fuktskydd, isolering och dränering göras, och det brukar vara ungefär en halv till en meter brett, beroende på handlingarna.

Vid bortforsling måste du räkna med att uppgrävd jord luckras upp och tar större plats än i marken. Sand sväller mindre, lera och stenig morän mer, ofta en femtedel till en tredjedel. Antalet lastbilslass går därför inte att räkna ut bara genom att multiplicera gropens mått. När du jämför offerter, se efter om firman räknar volymen enligt ritning, enligt inmätning på plats eller efter antal lass.

Handlingar och utsättning

Innan schaktningen ska en mätningsingenjör sätta ut huset enligt ritningarna och placera profiler och en höjdfix utanför den blivande gropen, så att maskinen inte kör sönder dem. Utan utsättning händer det lätt att huset hamnar några decimeter fel eller för nära tomtgränsen. Se också till att den som gräver har aktuella ritningar med schaktbottens nivå och arbetsutrymmets bredd.

Ledningar i marken

Under gräsmattan kan det finnas gasledning, elkablar, vatten, avlopp eller fiber. Ta reda på var de går i förväg. Många ledningsägare nås via tjänsten Ledningskollen, men kontrollera även egna servisledningar som inte alltid finns registrerade. Låt ledningarna märkas ut på plats. Nära utmärkta ledningar gräver man för hand eller mycket försiktigt, enligt ledningsägarens anvisningar.

Om maskinen skadar en gasledning eller om du känner gaslukt: stäng av maskinen, lämna platsen, håll andra borta och ring 112. Kontakta sedan gasnätsbolaget. Använd ingen öppen eld och rör inga strömbrytare. Om en elkabel skadas får ingen röra den. Lagning görs bara av nätägaren och en behörig elektriker.

Geoteknisk undersökning

Till ett hus med källare eller i en slänt lönar det sig nästan alltid med en geoteknisk undersökning. Geoteknikern tar reda på vilken jord som finns på grundläggningsdjupet, om det finns grundvatten och vilka släntlutningar som är säkra. I Sverige är det vanligt med lera som kan ge sättningar och med berg på varierande djup. Utan de uppgifterna bestäms lutningar och avvattning först under grävningen, ofta efter det första raset.

Åtkomst, utrymme och bortforsling

• Infarten måste bära grävmaskin och lastbilar, och mjuk mark efter regn kanske inte gör det
• Det behövs plats på tomten för ett tillfälligt upplag av jord som ska användas till återfyllning
• Träd, luftledningar och staket får inte stå i vägen för maskinen
• Bestäm i förväg vart överskottsmassorna ska och vem som ordnar mottagning eller annan användning

Om grannhus ligger nära är det klokt att fotografera deras skick innan arbetet börjar. Om en spricka dyker upp senare kan du visa om den fanns där redan innan.

Arbetet ser olika ut beroende på gropens storlek, men grundstegen är nästan alltid desamma:

1. Kontrollera utsättningen, höjdfixen och läget på utmärkta ledningar.
2. Schakta av matjorden, alltså det översta mullrika lagret, och lägg den i en egen hög vid tomtens kant.
3. Markera gropens kontur inklusive arbetsutrymme och släntkrön.
4. Gräva i skikt från ena kanten och lasta jorden direkt på bil eller på tillfälligt upplag.
5. Forma slänterna löpande efter bestämd lutning eller sätta stöd för väggarna.
6. Kontrollera djupet med avvägningsinstrument eller laser mot höjdfixen.
7. Rensa de sista centimetrarna ovanför schaktbotten med slät planeringsskopa utan tänder eller för hand.
8. Göra en pumpgrop och avvattna botten om vatten tränger in.
9. Lämna över gropen för kontroll av schaktbotten till geotekniker eller konstruktör om handlingarna kräver det.

Matjorden hålls separat eftersom den går att använda i trädgården igen. Blandas den med lera och grus från djupet går den inte längre att använda, och dessutom ökar den volymen som måste köras bort.

Det sista grävsteget är viktigare än det ser ut. Skopans tänder river upp jorden under botten. Om gropen grävs för djupt och sedan fylls igen med lös jord blir det en mjuk punkt som sätter sig. En erfaren förare gräver därför precis ovanför rätt nivå och drar av botten med slät skopa.

Hur lång tid det tar

En byggrop till en vanlig villa med källare grävs i regel på en till tre dagar om åtkomsten är bra och jorden lätt. Det tar längre tid vid berg, trångt utrymme, långsam bortforsling eller grundvatten. Själva gropen bör inte stå öppen längre än nödvändigt. Regn och tjäle försämrar botten, så det är bra att gå vidare så snart som möjligt med ett lager packat krossmaterial eller en avjämning. Då skyddar du den färdiga botten.

Slänter eller stöd för väggarna

En lodrät schaktvägg utan stöd är bara säker till ett litet djup, i regel ungefär 1,25 meter, och då bara i fast, sammanhängande och torr jord. Djupare gropar måste antingen släntas eller stöttas. Ett ras kan begrava en människa även när väggen ser stabil ut.

Släntning är den enklaste lösningen om det finns plats på tomten. Väggarna grävs snett, med en lutning som beror på jordarten. Lös sand kräver flackare slänt, fast lera tål brantare. Nackdelen är större schaktvolym och därmed också mer återfyllning.

Spont och annat stöd används där slänter inte går, till exempel vid tomtgränsen, intill grannhuset eller nära en väg. Det kan vara stålspont, berlinerspont med fyllning av trä eller betong, schaktlådor eller pålar. Stödet dimensioneras av en konstruktör och är en egen post. Fråga när du väljer firma om de kan ordna det själva eller vem de samarbetar med.

Schakt intill ett annat hus

Om gropen ska gå djupare än grannhusets grund och ligger nära den kan jorden under grunden förlora sitt stöd. Den lösningen måste en konstruktör ta fram. Vanliga metoder är att gräva i korta etapper, att förstärka grunden underifrån eller att sponta. Gräv inte utan en sådan lösning, inte ens om det bara gäller en kort sträcka. Är grannen en bostadsrättsförening, ta kontakt med styrelsen i god tid.

Grundvatten och dagvatten

Vatten i gropen blöter upp botten och försämrar slänternas stabilitet. Vid litet inflöde räcker en pumpgrop i lägsta hörnet och en dränkbar länspump. Ligger grundvattnet högre måste det sänkas, till exempel med pumpning från brunnar eller wellpoint-spetsar, och det ska en specialist planera. Leda gärna bort ytvatten från omgivande mark så att det inte rinner ner längs slänterna.

Om geoteknikern hittar högt grundvatten påverkar det också hur källaren ska byggas. Troligen behövs vattentät betong eller ett tryckvattentätt skikt, och det är bättre att veta före grävningen än efter.

Till mindre gropar och trånga tomter används minigrävare och traktorgrävare, som många kallar JCB efter ett vanligt märke. Till större gropar används band- eller hjulgrävare med längre räckvidd som lastar direkt på lastbil. En större maskin är snabbare men behöver fast underlag och plats att svänga. Fråga när du får offerten vilken maskin firman planerar att använda och hur den ska ta sig in på tomten.

Hur krävande schaktningen blir, och därmed vad den kostar, påverkas mest av följande:

• Jordart: sand och mjäla grävs lätt, fast lera och blockrik morän svårare, och berg kan kräva hydraulhammare eller sprängning som egen post
• Gropens djup och behovet av slänter eller spont
• Åtkomsten till tomten, grindens bredd, markens lutning och avståndet till vägen
• Ledningar i marken som måste friläggas för hand
• Grundvatten och behov av länspumpning
• Avståndet till mottagningsplatsen och hur jorden lastas
• Gamla grunder, betong, trädrötter eller byggavfall i marken
• Krav på noggrannhet i botten och städning av vägen efter lastbilarna

På äldre tomter händer det ofta att man hittar rester av ett gammalt hus, en brunn, en gammal avloppsanläggning eller nergrävt skräp. Sådana fynd förlänger arbetet, och ibland måste de tas om hand på särskilt sätt. Om du känner till något sådant, berätta det för firman i förväg.

Vart tar schaktmassorna vägen

En del av jorden brukar ligga kvar på tomten till återfyllning och markplanering. Resten körs bort. Schaktmassor som inte används på bygget ska hamna på en plats som får ta emot dem. Bestäm i förväg om schaktfirman sköter bortforsling och mottagning eller om du ordnar det själv. Jord som är förorenad av olja, byggrester eller gammalt avfall går inte att bara breda ut i trädgården.

Gäller jobbet ett befintligt hus, till exempel en tillbyggnad, kan det vara värt att kontrollera hos Skatteverket om ROT-avdrag är aktuellt för arbetskostnaden. Vid nybygge gäller det i regel inte.

Schaktningen är bara början på en kedja av arbeten, och varje led behöver något från det föregående:

• Mätningsingenjören sätter ut huset före schakt och mäter vid större byggen även in den färdiga gropen
• Geoteknikern eller konstruktören kontrollerar schaktbotten, alltså att jorden stämmer med det som handlingarna förutsätter
• Grundläggarna behöver gropen direkt efter överlämningen så att botten inte blir blöt eller tjälar
• Rörmokaren behöver veta var avlopp och anslutningar ska gå genom grunden
• Den som gör fuktskydd och isolering behöver tillräckligt arbetsutrymme runt källarväggarna
• Återfyllningen görs först efter fuktskydd, skydd av isoleringen och dränering, i lager och med packning

Varför är tidplanen så viktig? Om grundläggarna kommer först två veckor senare kan gropen se helt annorlunda ut efter regn. Uppblött botten måste rensas, ibland grävas djupare och ersättas med krossmaterial. Därför planeras schaktningen efter gjutningen, inte tvärtom.

• För djup botten som fyllts med lös jord: en mjuk punkt under grunden, huset sätter sig ojämnt och det blir sprickor i väggarna
• För litet arbetsutrymme: fuktskyddet görs i trängsel och hast, och källaren blir fuktig senare
• För branta slänter: väggarna rasar in, utsätter människor för fara och täcker den färdiga botten
• Jord upplagd nära släntkrönet: belastar slänten och ökar rasrisken, i regel läggs den minst en meter från kanten och längre bort vid djupare gropar
• Olöst vattenproblem: uppblött botten tappar bärförmåga och det blir kvar lera och slam under betongen
• Matjord blandad med underliggande jord: trädgården saknar bra ytlager och bortforslingen blir onödigt stor
• Grävning utan utmärkta ledningar: skadat rör eller kabel, avbrott i arbetet och risk för olyckor
• Grop som står öppen länge: regn och tjäle försämrar botten och slänterna vittrar gradvis

Många av de här felen syns inte direkt. En mjuk punkt under grunden märks kanske först efter flera år, när huset är färdigt och en lagning blir mycket omfattande. Därför lönar sig kontrollen av schaktbotten även vid mindre byggen.

Säkerhet på bygget

En öppen grop är farlig, särskilt för barn och för den som kommer till bygget när det är mörkt. Kanten ska spärras av eller märkas tydligt. Medan maskinen arbetar får ingen vistas inom armens räckvidd eller under en lastbil som lastas. Ingen ska gå ner i gropen förrän föraren är klar och det är säkert att slänterna håller. Använd stege eller en släntad ramp för att ta dig upp och ner, hoppa aldrig från väggen. Det här är heller inget jobb att göra själv med en hyrd maskin, eftersom djupa schakt och ras kräver erfarenhet.

Ta med ritningarna och gå igenom gropen i lugn och ro med maskinföraren eller arbetsledaren. Låt djupet kontrolleras med avvägningsinstrument mot höjdfixen, inte på ögonmått. Om handlingarna kräver att geotekniker eller konstruktör kontrollerar schaktbotten, spara protokollet, det kommer till nytta även senare.

• Gropens mått stämmer med ritningarna, inklusive arbetsutrymmet
• Bottnens nivå stämmer med ritningarna inom rimlig tolerans och är kontrollerad med instrument
• Botten är jämn, utan uppblötta partier, lös jord eller spår efter skopans tänder
• Slänterna har överenskommen lutning och visar inga sprickor eller lossnande jord
• Spont eller annat stöd, om det behövts, är utfört enligt konstruktörens lösning
• Pumpgrop och avvattning fungerar och inget vatten står på botten
• Utmärkta ledningar är oskadda och tydligt markerade
• Matjord och återfyllningsjord ligger separat och på avstånd från släntkrönet
• Profiler och höjdfix är oskadda
• Infart och gata är städade
• Gropens kant är skyddad mot fall
• Det är bestämt när grundläggarna kommer, och botten är skyddad tills dess