Prislista för byggarbeten: Grovt underlag upp till 30 cm tjockt
Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.
Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.
| Post | Enhet | Pris / enhet | Mängd | Totalt |
|---|---|---|---|---|
Underarbete för beläggning | ||||
| Uppbyggnad av underbädd upp till 30 cm djup | kvm | 37 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Borttagning av marksten | kvm | 50 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Grävning för markstensbädd | kbm | 643 kr / kbm | kbm | ange antal- |
| Läggning av geotextilduk | kvm | 35 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Förberedelse av grusbädd inklusive packning | kvm | 138 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Avjämningslager (sättsandbädd) | kvm | 46 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Uppbyggnad av underbädd upp till 50 cm djup | kvm | 50 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Packning av underbädd med vibratorplatta | kvm | kvm | - | |
Vad grovt underlag är och vad det gör
Det grova underlaget är det bärande lagret av grus eller krossmaterial. Det läggs ut och packas under blivande marksten, betongytor, altaner eller en platta på mark. När ytan är klar syns det inte, men det avgör om stenläggningen blir ojämn efter några år och om betongen spricker. Hur underlaget hänger ihop med resten av arbetet beskrivs i översikten om marksten och kantsten.
Underlaget behövs till varje hårdgjord yta på befintlig mark, till uppfarter och parkeringsplatser och när ett hus grundläggs med platta på mark. Den här artikeln gäller underlag upp till 30 cm tjockt. Vid större belastning eller svag undergrund görs en tjockare variant upp till 50 cm.
När 30 cm räcker och när det behövs tjockare
Tjockleken bestäms inte på känn. Den beror på vad som ska köra eller stå på ytan och på vilken jord som finns under. Samma gångväg kan klara sig med ett tunnare underlag på sandig mark men behöva ett tjockare på mjuk lera.
- Underlag upp till 30 cm görs normalt under gångvägar, altaner, trädgårdsytor och uppfart för personbil på bra, bärig undergrund. Det läggs i två till tre lager som packas vart för sig.
- Underlag upp till 50 cm behövs vid större belastning eller svagare undergrund: under garageplatta, uppfart där även tyngre fordon stannar, parkeringsytor eller när mjuk och fuktig jord ska bytas mot krossmaterial. Det läggs i tre eller fler lager.
Under en husgrund bestämmer konstruktören tjocklek och lageruppbyggnad, ofta utifrån en geoteknisk undersökning. Under ett hus görs underlaget alltid enligt ritningar och beskrivning.
Det här ska vara bestämt innan schaktningen börjar
Underlaget är ytans första lager. Det som blir fel här går inte att rätta till senare utan att riva upp stenen eller betongen. Innan arbetet börjar ska det vara klart:
- vilken beläggning som kommer överst: betongmarksten, natursten, betong eller trall på plintar. Det styr hur tjockt det översta lagret blir och hur mycket plats som blir kvar till sättlagret,
- höjden på färdig yta: vid huset utgår den från tröskeln till ytterdörren eller altandörren och från sockelns höjd. Färdig yta får inte ligga högre än husets fuktskydd och sockel tillåter,
- lutning och vart vattnet tar vägen: hårdgjorda ytor får en svag lutning, för marksten oftast kring 1,5-2 %, alltid bort från huset eller mot en ränna eller stenkista. Lutningen byggs in redan i underlaget, inte först i sättlagret,
- ytans kanter: om kantsten ska sättas och exakt var. Underlaget ska gå in under kantstenen och en bit utanför, så att kanten inte ger efter,
- ledningar i marken: före schaktning är det klokt att låta ledningsägarna märka ut kablar och rör. Om det går gas eller el genom ytan ska ingrepp i gasledningar göras av ett av Energigas Sverige auktoriserat gasinstallationsföretag och nya elinstallationer av ett elinstallationsföretag som finns i Elsäkerhetsverkets register. Känner du gaslukt - lämna platsen, ring 112 vid akut fara och kontakta sedan ditt gasnätsbolags felanmälan,
- vad som händer med jordmassorna: om de körs bort eller används på tomten till markplanering,
- vad priset omfattar: om offerten innehåller schakt, bortforsling av jord, leverans av krossmaterial och markduk eller bara utläggning och packning.
Så går arbetet till steg för steg
- Mät upp ytan, sätt ut kanterna och bestäm höjd och lutning på färdig yta.
- Ta bort matjorden och all mjuk, organisk eller vattenmättad jord ner till fast botten. Finns det en gammal stenläggning ska den först tas upp. Rivningsavfallet ska sorteras i trä, mineral, metall, glas, plast och gips och lämnas på kommunens återvinningscentral.
- Schakta ytan till rätt djup och kör bort massorna eller lägg dem på tomten.
- Packa schaktbotten och kontrollera att den inte sviktar eller trycker upp lera någonstans.
- På lerig eller fuktig undergrund läggs en separerande markduk så att krossmaterialet inte trycks ner i jorden.
- Kör ut första lagret krossmaterial och sprid det till jämn tjocklek.
- Packa lagret med vibratorplatta både på längden och på tvären, med överlappande drag.
- Upprepa utläggning och packning lager för lager tills hela tjockleken är uppnådd.
- Justera översta lagret efter höjder och lutning och kontrollera löpande med rätskiva och avvägningsinstrument.
Ett lager ska vara ungefär 10-20 cm efter packning, beroende på hur tung maskinen är. En lätt vibratorplatta packar bara ett tunnare lager, en tyngre backningsbar platta eller en vält klarar tjockare. Vid 30 cm och tyngre platta blir det oftast två lager, med lätt platta tre. Underlaget läggs aldrig ut i hela tjockleken på en gång, då blir det bara fast i ytan medan det finns lösa partier längre ner.
Schaktdjupet är inte bara 30 cm. Till det kommer sättlagret och själva stenens eller betongens tjocklek. Med betongmarksten på cirka 6 cm och ett sättlager på cirka 3-4 cm schaktar man alltså ungefär tio centimeter djupare än underlagets tjocklek. Är matjordslagret tjockare schaktar man ner till fast botten och fyller upp den saknade höjden med krossmaterial.
På ett färdigt och kontrollerat underlag kan sättlager och sten läggas direkt. Krossmaterial härdar inte som betong och behöver varken torka eller brinna. Har bilar med material kört på det i flera dagar eller har det regnat, lönar det sig att jämna till skadade partier och packa om dem innan stenen läggs.
Material och lageruppbyggnad vid 30 cm
Längst ner ligger grövre bärande material, överst finare som går att justera exakt. Vid tjocklek upp till 30 cm används två vanliga uppbyggnader och valet styrs främst av packningsutrustningen:
- med tyngre platta eller vält: ett undre bärande lager av grov makadam, till exempel fraktion 32/63, som tar upp lasten och släpper igenom vatten bra, och över det ett lager krossgrus 0/32 som fyller hålrummen och sluter underlaget. Grov makadam 32/63 i 15-20 cm tjocklek packas inte säkert med en lätt platta, stenarna bara flyttar sig under den,
- med lätt platta: hela underlaget av krossgrus 0/32 eller 0/63 i tre tunnare lager. De fina kornen fyller hålrummen och en lätt platta packar ett sådant lager i hela djupet. På bra undergrund under gångväg eller altan räcker det,
- överst i båda fallen ett avjämningslager av finare krossgrus. Under marksten kommer sedan ett tunt sättlager av stenmjöl, under betong brukar det översta lagret vara grusig sand eller fint krossgrus.
Varför krossmaterial och inte runt naturgrus? De skarpa kanterna på kornen kilar in i varandra vid packning och lagret låser sig. Runda korn glider lättare mot varandra. Materialet ska vara rent, utan lera och organiska rester, annars blir det sörja efter regn och tappar bärigheten. Vid svag undergrund kompletteras med markduk eller dränering.
Löst krossmaterial trycks ihop vid packning, därför beställs mer än beräkningen yta gånger tjocklek ger. För krossgrus räknar man normalt med ett tillägg på ungefär 20-30 %. Till 1 m² underlag med 30 cm tjocklek behöver du alltså beställa cirka 0,36-0,39 m³ löst material, plus en liten reserv för kanter och ojämnheter i schaktbotten.
Pris för grovt underlag per m² och vad det beror på
Riktpriset för arbetet är 37 kr per m². Den verkliga kostnaden kan avvika beroende på förhållandena på tomten:
- Undergrund: fast sand- eller grusmark är det billigaste fallet. Lerig eller blöt undergrund som kräver markduk, dränering eller jordbyte höjer priset märkbart, ibland så mycket att det är klokare att gå över till den tjockare varianten.
- Terräng: på plan mark schaktar man bara till rätt djup. En slänt som ska jämnas ut ger mer schakt eller mer fyllning och därmed mer arbete och material.
- Åtkomst: om grävmaskin och lastbil kommer ända fram går arbetet fort. På en trång yta bakom huset där materialet körs med skottkärra och schaktningen görs för hand blir arbetsinsatsen flera gånger större.
- Jordmassor: när de kan ligga kvar på tomten försvinner transport och tippavgift. Bortforsling till en längre bort belägen mottagning höjer priset.
- Ytans storlek: på små ytor står transporten av maskiner och material för en stor del av kostnaden, därför blir priset per m² högre. En större sammanhängande yta blir billigare per m².
- Ytans form: många bågar, hörn och partier runt brunnar eller stolpar ger mer handpackning och långsammare arbete.
- Belastning och kontrollkrav: under en uppfart behövs noggrannare packning, tyngre maskiner och mer exakta höjder. Om konstruktören föreskriver kontroll av packningen med plattbelastning tillkommer det som en egen post.
- Årstid: under regniga perioder tar arbetet längre tid, eftersom uppblött undergrund måste få torka upp eller bytas ut.
Offerter från olika företag går bara att jämföra om de omfattar samma sak. En kan innehålla schakt, bortforsling och material, en annan bara utläggning och packning av material som levereras av någon annan.
Så förbereder du tomten så att arbetet går snabbt
Mycket tid kan sparas redan innan arbetslaget kommer, om du som beställare förbereder arbetsplatsen:
- fri väg fram till ytan, en öppnad eller tillfälligt nedmonterad del av staketet, bortflyttade bilar, ved och trädgårdsmöbler,
- utmärkta ledningar och tomtgränser, så att ingen behöver vänta på ledningsägarna under schaktningen,
- en anvisad plats där lastbilen kan tippa krossmaterialet och där jordhögen kan ligga,
- en överenskommelse med grannarna om maskinerna ska passera över deras tomt eller kort blockera vägen,
- tillgång till vatten för att fukta torrt material lätt.
Arbetet drar däremot ut på tiden när ett omärkt rör eller en kabel dyker upp under schaktningen, när ytans storlek eller höjder ändras på plats eller när det står vatten i schaktet efter regn.
Vanliga fel som syns först senare
- För tjocka lager på en gång. Ytan känns fast, men längre ner är materialet opackat och sätter sig med tiden.
- Grov fraktion under lätt platta. Makadam 32/63 i ett tjockt lager under en lätt platta förblir löst, även om det går att gå på.
- För få överfarter med plattan. Ytan körs en gång och sedan anses den klar. Packningen ska fortsätta tills plattan inte längre lämnar spår.
- Torrt material. Helt torrt krossgrus packas dåligt. Lätt fuktning hjälper, men för mycket vatten skadar.
- Kvarlämnad matjord eller lera i botten. Organisk jord bryts ner med tiden och underlaget ovanför sjunker.
- Bortglömd lutning och avvattning. Vatten som står i underlaget sänker bärigheten och lyfter stenen när det fryser på vintern.
- Snålt med tjockleken på belastade ytor. Under en uppfart där bilar ska köra trycks ett tunt underlag snabbt ut i hjulspår.
- Underlag som slutar exakt vid ytans kant. Kantsten och yttersta stenraderna saknar stöd, lutar gradvis utåt och kanten faller sönder.
- Dåligt packade kanter och partier runt brunnar. Där plattan inte kommit åt blir det svackor efter ett år och kanter runt brunnslocken.
- Lutning som görs först i sättlagret. Sättlagret blir då för tjockt på ena sidan, sätter sig ojämnt och stenen blir vågig.
Gör det själv: underlag för gångväg eller liten altan
Underlag till en gångväg eller en mindre altan på fast mark klarar du själv med en hyrd vibratorplatta. Underlag till hus, garage eller uppfart för bilar ska göras av en entreprenör enligt konstruktörens handlingar. Går det ledningar i ytan, börja schakta först när de är utmärkta. Arbetsgången är densamma som i stegen ovan, men som hemmafixare bör du dessutom tänka på följande:
- Fråga vid hyran hur tjockt lager plattan packar. En lätt platta på omkring 100 kg klarar säkert ungefär 10 cm krossgrus.
- Använd inte grov makadam 32/63 med lätt platta, utan krossgrus 0/32 eller 0/63, och dela upp 30 cm i tre lager.
- Beställ material med tillägg för packning enligt beräkningen i avsnittet om material.
- Vattna lagret lätt före packning om det är torrt och dammar.
- Efterpacka kanter, hörn och partier vid kantstenen med handstamp där plattan inte kommer åt.
- Kontrollera höjderna med snöre och rätskiva efter varje lager, fyll i gropar och packa igen.
- Använd hörselskydd och kraftiga skor när du kör plattan och dra den inte uppför en slänt mot dig själv.
Kontroll och besiktning av färdigt underlag
Gå igenom det färdiga underlaget innan stenen eller betongen läggs. Senare går fel bara att åtgärda genom att riva upp. Vid besiktningen kontrollerar du att:
- den totala tjockleken motsvarar överenskomna 30 cm, till exempel enligt höjder som mättes upp före start eller en provgrop vid kanten,
- matjord och mjuk jord är borttagen ner till fast botten,
- varje lager har packats för sig, inte hela tjockleken på en gång, vilket också foton från arbetet kan visa,
- det inte blir spår när man går och att ytan inte ger efter ens under en klack,
- entreprenören kör en kontrollöverfart om plattan fortfarande finns på plats. På ett väl packat underlag lämnar plattan inga spår och börjar studsa lätt,
- en stålstång eller ett spett kan hjälpa om ingen maskin finns: på packat underlag går den ner i gruset bara med möda och lika trögt över hela ytan, mjukare partier avslöjar sig,
- höjderna stämmer med planen och lutningen går bort från huset eller mot avvattningsrännan. Efter vattning ska det inte bli kvar pölar på ytan,
- det inte finns tydliga svackor eller puckel under en två meter lång rätskiva,
- kanterna är lika väl packade som mitten och underlaget går ut förbi ytans kant,
- materialet är fritt från lera, rötter och annat skräp,
- packningen under en platta på mark eller en uppfart är kontrollerad på det sätt konstruktören föreskrivit, till exempel med plattbelastning.
Statisk plattbelastning ger resultatet som en deformationsmodul Ev2 i MPa. Som riktvärde krävs ungefär 30 MPa på den ursprungliga undergrunden, ungefär 45 MPa ovanpå underlaget för gångvägar och gångytor och ungefär 80 MPa eller mer för uppfart med personbilar. Samtidigt kontrolleras kvoten mellan modulerna från andra och första belastningen, som för krossgrus inte bör överstiga cirka 2,5. Anger handlingarna andra värden gäller de. För en vanlig trädgårdsgång görs normalt ingen provning, där räcker kontrollerna i listan ovan.
Vanliga frågor
Riktpriset är 37 kr per m². Slutpriset påverkas främst av undergrundens bärighet, terrängen, åtkomsten för maskiner, ytans storlek och om jorden måste köras bort och markduk läggas.
En handstamp räcker högst till små hörn och partier vid kantstenen. Till hela ytan behövs vibratorplatta eller vält, annars uppnås inte den bärighet som krävs.
På fast sand- eller grusmark oftast inte. På lera, siltig jord eller fuktig undergrund är den till nytta, eftersom den hindrar krossmaterialet från att blandas med jorden och underlaget då behåller sin bärighet längre.
I regn blir undergrunden uppblött och packningen meningslös. Underlaget läggs varken på frusen mark eller med fruset material, eftersom det sätter sig när tjälen går ur. Arbetet skjuts normalt upp till torrare dagar utan frost.
För en gångväg eller altan på bra mark räcker oftast den tunnare varianten. Ska ytan bära bilar, garage eller hus, eller är tomten lerig eller blöt, rådgör med en konstruktör eller en erfaren entreprenör. Ett tjockare underlag är då det säkrare valet.
Nej. Krossmaterial härdar inte, så efter packning och höjdkontroll kan du gå vidare direkt med sättlager och sten. Vänta behöver du bara om regn har blött upp underlaget eller maskiner har kört sönder det, då lagas det först och packas om.
Relaterade arbeten
Så tar du upp marksten utan onödiga skador, när stenarna kan läggas om och vad du ska tänka på med kantsten, ledningar i marken och avfall.
Vad sättlagret gör, vilket material som passar, hur tjockt det ska vara och hur du drar av det jämnt innan du lägger marksten.
Så packar du ett grusunderlag med vibratorplatta, i vilka lager och med hur många överfarter, och hur du kontrollerar att det håller för marksten.
När ett bärlager på upp till 50 cm behövs, hur det läggs ut och packas i lager, vilket krossmaterial som passar och hur du kontrollerar jobbet.
Hur underlaget byggs upp efter belastning, hur fall och avvattning löses, vad som ska planeras före grävning och varför kantstenen sätts först.
Så läggs marksten för uppfarter och gångar, när 4 till 6 cm räcker och när du behöver 8 till 10 cm, vilken grund som krävs och vad du ska kontrollera.
Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete
Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.