Sättlager under marksten

Sättlagret bär inte upp ytan. Belastningen från människor och bilar tas av bärlagret och förstärkningslagret under. Sättlagret har bara en uppgift: att ge en exakt och jämn bädd där stenarna trycks ner en aning när ytan vibreras och sedan sitter fast.

Därför ska sättlagret aldrig jämna ut stora gropar eller pucklar i gruset. Om lagret är en centimeter tjockt på ett ställe och tio centimeter en meter bort, trycks den tjocka delen ihop mer med tiden och stenen sjunker där. Höjd och lutning ställs in redan i bärlagret. Sättlagret finjusterar bara och ska ha samma tjocklek över hela ytan.

Oftast används finkrossad sten, vanligen ungefär 2 till 4 eller 2 till 5 mm. De kantiga kornen kilar fast i varandra, släpper igenom vatten bra och rör sig inte under stenen. Vissa tillverkare godkänner också stenmjöl med finmaterial ända från noll. Det är lättare att dra av men leder bort vatten sämre.

• Krossad sten 2 till 4 mm: ett säkert val för gångar, uteplatser och uppfarter
• Stenmjöl med finmaterial: trevligt att arbeta med, passar främst ytor med lättare belastning
• Rundad natursand: kornen glider mot varandra och passar därför inte under ytor där det körs
• Material med lera eller jord: olämpligt, håller kvar vatten och kan lyfta stenen när tjälen går ner på vintern

Det sista är extra viktigt i Sverige, där tjälen ofta går djupt. Står det en viss fraktion och lagertjocklek i tillverkarens anvisningar för din marksten, följ dem. Vid garantifrågor tittar tillverkaren ofta på just detta.

Börja först när bärlagret är färdigpackat med rätt lutning och kantstödet sitter på plats. Lutningen brukar ligga på ungefär 1 till 2 procent, alltid bort från huset, så att regnvattnet inte rinner mot grunden.

På bärlagret läggs styrskenor, till exempel stålrör eller raka reglar. De justeras i höjd så att överkanten visar var sättlagrets yta ska ligga. Materialet fylls på mellan skenorna och dras av med en lång, rak avdragarbräda. När skenorna tas bort fylls spåren igen och slätas till med en murslev eller ett avdragarjärn.

På ett avdraget sättlager går man inte. Stenen läggs från den redan lagda ytan och framåt. Sättlagret packas inte separat innan läggningen. Det packas först tillsammans med stenen: när stenarna ligger och fogarna är fyllda körs ytan med en markvibrator med gummimatta. Stenarna sjunker då några millimeter, och det måste du räkna med redan när du ställer in höjden.

Efter vibreringen brukar sättlagret vara ungefär 3 till 5 cm tjockt. Ett tunnare lager klarar inte att ta upp små ojämnheter, ett tjockare trycks ihop ojämnt.

Enklast är en rektangulär yta med en jämn lutning, väl packat grus och bra åtkomst med skottkärra. Då går avdragningen snabbt och i ett svep.

Mer tid går åt vid:

• Ytor med flera fall, rännor och brunnar där lutningen byter riktning
• Bågar, trappor och partier runt brunnslock och husväggar
• Ojämnt bärlager som måste rättas till först
• Dålig åtkomst, när materialet måste bäras genom trädgården
• Regnigt väder, då ett avdraget lager blir blött och måste göras om

Samma saker avgör oftast också hur mycket arbete hantverkaren räknar med i offerten.

• Att jämna ut ojämnt grus med tjockare sättlager: efter ett år syns svackor på just de ställena
• Att gå på det avdragna lagret: fotspåren blir kvar som gropar under stenen
• För mycket på en gång: hela gården dras av, sedan kommer regn eller en katt springer över under natten och bädden förstörs
• Fel material: sand med jord eller rundat material som flyttar sig under bilhjulen
• Fel höjd: man glömmer att stenen sjunker vid vibreringen och den färdiga ytan hamnar under kantstödet eller tröskeln
• Vibrering utan gummimatta: skadar stenens yta och kanter

Till en uteplats eller gång kan du ofta göra sättlagret själv, förutsatt att bärlagret redan är klart och packat. Du behöver två stålrör eller raka reglar, en lång avdragarbräda, vattenpass, snöre och kratta.

1. Kontrollera det packade bärlagrets jämnhet och lutning med snöre och bräda, rätta till större avvikelser i gruset först.
2. Lägga styrrören parallellt med ett avstånd som är något kortare än avdragarbrädan.
3. Ställa in rörens höjd så att ytan hamnar på planerad höjd och lutning när stenen är lagd och vibrerad.
4. Fylla på lätt fuktigt material mellan rören och fördela det med krattan.
5. Dra av materialet med brädan längs rören med sågande rörelser och skjuta överskottet framåt.
6. Försiktigt ta bort rören, fylla spåren och släta till dem.
7. Förbereda bara så stor yta som hinner beläggas samma dag.
8. Lägga stenen från den färdiga ytan, utan att kliva på sättlagret.

När stenen är lagd syns inte sättlagret längre. Kontrollera det därför före läggningen och sedan genom att se hur ytan beter sig:

• Sättlagret har samma tjocklek över hela ytan och inga fotspår
• Materialet är rent, utan jord, rötter och större stenar
• En två meter lång rätskiva på sättlagret och senare på stenen visar inga tydliga glipor
• Regnvatten rinner åt planerat håll och det blir inga vattenpölar
• Stenarna gungar inte och knarrar inte när du går på dem
• Den färdiga ytan ligger rätt mot kantstöd, tröskel och brunnslock
• Fogarna är fyllda ända upp efter vibreringen