Montering av elektrisk varmvattenberedare

Posten i prislistan avser upphängning och inkoppling av en elektrisk varmvattenberedare på högst 120 liter på vägg. Normalt ingår:

• kontroll av väggen och val av lämpliga infästningar efter väggmaterial och beredarens vikt,
• montering av väggfäste eller upphängningsskruvar och upphängning av beredaren,
• anslutning till kall- och varmvatten med flexslangar eller fasta rör,
• montering av ventilkombinationen med backventil, säkerhetsventil och blandningsventil samt dragning av spillröret,
• fyllning, avluftning och täthetskontroll av alla kopplingar,
• anslutning till förberedd elmatning och första uppstart,
• inställning av temperatur och genomgång av skötsel och underhåll.

I monteringen ingår inte själva beredaren, en ny elgrupp från elcentralen, spårning i vägg, nya vattenledningar, tryckreduceringsventil eller expansionskärl om sådana behöver kompletteras. Demontering och bortforsling av den gamla beredaren är en separat post.

En ny beredare monteras ofta vid renovering av badrum eller lägenhet, när rör och ytskikt är klara. Redan innan väggen kaklas behöver du veta var beredaren ska hänga, så att vatten- och elanslutningar hamnar rätt och väggen går att förankra i ordentligt.

Den gamla beredaren byts när tanken börjar läcka, vattnet blir rostfärgat eller uppvärmningen går trögt trots avkalkning. Det är vanligt att ägaren inte märker något förrän det börjar droppa under beredaren. Om tanken har rostat igenom lönar sig ingen reparation, då byts hela beredaren.

Före monteringen bör följande vara förberett:

• Bärande vägg. Tegel, betong eller massiva block. På gipsvägg, lättbetong eller håltegel krävs förstärkning eller särskilda infästningar.
• Vattenanslutningar. Kall- och varmvatten med avstängningsventiler på rätt höjd.
• Golvbrunn för spillröret. Enligt branschreglerna för säker vatteninstallation ska rum med varmvattenberedare ha golvbrunn, och spillröret från säkerhetsventilen ska ledas till en avloppsenhet.
• Elmatning. En egen grupp dimensionerad efter beredarens effekt, helst förberedd av elinstallatören under renoveringen.
• Utrymme för service. Under och ovanför beredaren behövs fritt utrymme för ventiler, anod och elelement. Tillverkarna anger mått i anvisningen, för vissa modeller minst 400 mm nedåt.

Kontroll av väggen och infästning

Tillverkarna kräver att väggen ska kunna bära beredaren även när den är vattenfylld. Infästningarna väljs efter väggmaterialet och dimensioneras med god marginal mot den fyllda beredarens vikt. Montören borrar efter väggfästets hålbild, sätter infästningarna och hänger upp beredaren. Vid tyngre beredare är det ett jobb för två personer.

Kallvatten och säkerhetsventil

På kallvatteninloppet monteras backventil och säkerhetsventil, ofta som en färdig ventilkombination som följer med beredaren eller köps som tillbehör. Mellan beredaren och säkerhetsventilen får det aldrig sitta någon avstängningsventil. Om någon stänger den har trycket ingenstans att ta vägen vid uppvärmning. Säkerhetsventiler för varmvattenberedare öppnar normalt vid 9 bar. Avstängningsventilen sitter före backventilen och säkerhetsventilen, aldrig efter.

Tryckreducering

Om trycket i vattenledningen är högt släpper säkerhetsventilen ut vatten ofta, ibland nästan hela tiden. Trycket i kommunala ledningar kan variera mycket, och i bostäder brukar runt 3 bar vara lagom. Ligger det statiska trycket över ungefär 5 till 6 bar är en tryckreduceringsventil på inkommande vatten ofta lösningen. Trycket mäts enkelt med en manometer på en tappventil eller tvättmaskinsanslutning.

Spillrör från säkerhetsventilen

När vattnet värms expanderar det och säkerhetsventilen släpper ut en mindre mängd, enligt tillverkare upp till några liter per dygn. Spillröret ska ha fall, mynna fritt och vara skyddat mot frost. Det leds till golvbrunn, och en del tillverkare anger en största längd, till exempel cirka 2 meter. Utloppet får aldrig pluggas igen. Med ett expansionskärl för tappvatten minskar droppet märkbart, vilket är bra vid högt tryck eller långa ledningar.

Varmvatten, blandningsventil och fyllning

Varmvattenutloppet ansluts via blandningsventilen, som blandar ner temperaturen så att den inte blir för hög vid tappställena. Därefter öppnas kallvattnet och varmvattenkranen på närmaste blandare. Beredaren fylls tills vattnet rinner jämnt utan luft. Först då är den full. Alla kopplingar kontrolleras och får inte droppa.

Elanslutning och första uppstart

Elen ansluts först när beredaren är fylld. Ett elelement som slås på i en tom beredare förstörs på några minuter. En fast ansluten beredare kopplas in av ett registrerat elinstallationsföretag. Beredaren ansluts till en egen grupp med skyddsjord och med möjlighet att bryta matningen. Kabelarea och säkring väljs efter effekten enligt tillverkarens anvisning. Efter tillslag kontrolleras att indikeringslampan för uppvärmning lyser, och temperaturen ställs in.

Byts en gammal beredare mot en ny med samma hålbild och anslutningar, och elmatningen är oförändrad, kan en händig person klara vattendelen i sin egen bostad. En fast ansluten beredare får du däremot inte koppla loss eller ansluta själv, det är elinstallationsarbete. Tänk också på att försäkringsbolag och bostadsrättsföreningar ofta ställer krav på att VVS-arbeten utförs fackmässigt. Gör så här:

1. Låt elinstallationsföretaget koppla loss beredaren, eller dra ur stickproppen om beredaren har en sådan, och kontrollera att den är spänningslös.
2. Stäng kallvattnet och öppna varmvattenkranen på en blandare.
3. Töm den gamla beredaren via säkerhetsventilens avtappning eller tömningsventilen till golvbrunnen.
4. Lossa anslutningarna och lyft ner beredaren från väggen tillsammans med en medhjälpare.
5. Kontrollera infästningarna och sätt nya vid behov efter den nya beredarens hålbild.
6. Häng upp den nya beredaren och anslut kallvattnet via en ny ventilkombination.
7. Anslut varmvattnet via blandningsventilen och kontrollera packningarna.
8. Fyll beredaren tills varmvattenkranen ger vatten utan luft.
9. Kontrollera alla kopplingar och låt först därefter elinstallatören ansluta matningen.

Säkerhetsventilen byts normalt också vid byte av beredare. Den gamla ventilen är ofta igensatt av kalk och öppnar inte säkert i tid.

Stående och liggande montering

Vanligast är vertikal montering med anslutningarna nedåt. Liggande montering väljs där det är ont om höjd, till exempel ovanför en dörr eller under ett tak. Alla beredare går inte att montera liggande, och en del modeller är uttryckligen bara godkända för lodrät montering. Det framgår av anvisningen.

Volym

För en lägenhet med två personer väljs ofta 80 liter, för en familj med dusch och badkar 100 till 120 liter. Som riktvärde räcker 100 liter till ungefär tre korta duschar. Större volym betyder längre uppvärmningstid, större förluster och en tyngre beredare på väggen.

Emaljerad eller rostfri

Emaljerade beredare har en offeranod som förbrukas och behöver kontrolleras. Rostfria och kopparfodrade beredare saknar oftast anod men behöver fortfarande spolning och ventilkontroll. Valet påverkar både pris och underhåll.

Beredare med värmeslinga

Förutom elelementet har den en slinga eller mantel där vattnet kan värmas av en panna. Den passar i hus med ved-, pellets- eller annan vattenburen värme, där elen tar över under sommaren. Anslutningen till värmesystemet är ett värmearbete och ingår inte i en vanlig beredarmontering.

Styrning efter elpriset

Med ett rörligt elavtal kan beredaren styras så att den värmer under timmar med lägre pris, med ett tidur eller en styrning i elcentralen. Det kräver installation av elinstallationsföretaget. Volymen behöver då vara tillräcklig för att räcka till nästa uppvärmning.

Placering av beredaren

Tillverkarna rekommenderar att beredaren placeras så nära det tappställe som används mest. Vid långa ledningar kallnar mycket vatten i rören och det dröjer innan varmvattnet kommer. En beredare i badrummet ovanför tvättmaskinen eller i ett förråd intill badrummet är därför bättre än en i andra änden av lägenheten. I badrum gäller särskilda regler för elinstallationer med zoner runt badkar och dusch. Vid montering i ett trångt förråd eller ovanför ett nedsänkt tak lönar det sig att i förväg kontrollera att beredaren går att ta ner och byta utan rivning.

• Beredaren på fel vägg. Det händer att beredaren hängs på en gipsvägg eller en gammal ihålig mellanvägg och efter en tid börjar släppa.
• Avstängning mellan beredare och säkerhetsventil. Ventilen blir då verkningslös och vid uppvärmning kan ett farligt övertryck uppstå.
• Spillröret inte draget till golvbrunn. Vattnet droppar på golvet eller bakom ytskiktet.
• Igenpluggad säkerhetsventil. Någon löser droppet genom att plugga utloppet. Rätt sätt är att mäta trycket och komplettera med tryckreduceringsventil eller expansionskärl.
• Uppstart utan vatten. Elelementet förstörs innan beredaren har använts.
• Matning via skarvsladd eller för klen kabel. Kabeln blir varm, särskilt vid långa uppvärmningar.
• Ingen blandningsventil eller fel inställd. Varmvattnet blir för hett vid tappstället och risken för skållning ökar.
• Inget serviceutrymme. Beredaren är inbyggd så att anod och ventiler inte går att komma åt utan att den tas ner.
• Bortglömd anod. Efter några år är anoden förbrukad och tanken börjar rosta.

Vattendelen görs av en rörmokare. Ett VVS-företag som är auktoriserat enligt Säker Vatten arbetar efter branschreglerna och kan intyga att installationen är utförd enligt dem, vilket kan vara viktigt för försäkringen. Att fast ansluta eller koppla loss en varmvattenberedare räknas som elinstallationsarbete och ska utföras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Du kan kontrollera företaget i Elsäkerhetsverkets e-tjänst Kolla elföretaget. Dras en ny grupp från elcentralen ska elföretaget kontrollera och dokumentera arbetet. Vissa tillverkare kräver ett ifyllt installationsbevis för att garantin ska gälla, så be om det. Ett byte av beredare kräver normalt inget lov, men kontrollera med kommunen eller bostadsrättsföreningen om du är osäker.

• beredaren hänger lodrätt och rör sig inte när du trycker på den,
• säkerhetsventilen sitter på kallvattensidan och det finns ingen avstängning mellan den och beredaren,
• spillröret har fall, mynnar fritt över golvbrunn och är inte pluggat,
• kopplingarna droppar inte ens efter första uppvärmningen, när materialet expanderar,
• säkerhetsventilen droppar bara lite vid uppvärmning, inte i en jämn stråle,
• indikeringslampan lyser och vattnet blir varmt efter uppvärmningen,
• blandningsventilen är inställd så att varmvattnet vid tappställena inte överstiger 60 °C,
• beredaren är ansluten till en egen grupp och kabeln hänger inte löst,
• det finns utrymme för service av ventiler, anod och elelement,
• du har fått anvisning, garantibevis, installationsbevis och vid ny grupp även dokumentation från elföretaget.

Kontrollera säkerhetsventilen regelbundet genom att vrida på ratten tills det kommer vatten. Om ventilen inte tätar efter att ratten släppts tillbaka behöver den spolas ren eller bytas.

En korrekt monterad beredare håller i många år om den sköts. Underhållet är inte krävande men glöms ofta bort.

Anod

Magnesiumanoden i en emaljerad beredare förbrukas gradvis och skyddar på så sätt tanken. När den är slut angrips själva tanken. Tillverkarnas intervall varierar, från kontroll inom första året till minst vart tredje år, och oftare vid hårt eller aggressivt vatten. Ett anodbyte är betydligt billigare än en ny beredare.

Kalk

På elelementet och i botten av tanken samlas kalk. Beredaren värmer då långsammare, kan knäppa eller susa vid uppvärmning och drar mer el. Vid kontroll av anoden rengörs oftast även tank och element.

Vinterstängning

Om beredaren i ett fritidshus eller ett ouppvärmt utrymme står avstängd under vintern finns risk för frysskador. Då töms beredaren. En ventilkombination med avtappning gör det möjligt att tömma utan att lossa kopplingarna.

Arbetspriset i NUMIQ:s prislista är cirka 3 500 kr per styck för upphängning och inkoppling av en elektrisk varmvattenberedare på högst 120 liter, plus cirka 150 kr för mindre förbrukningsmaterial. Priset omfattar inte själva beredaren, ventilkombinationen eller tryckreduceringsventilen om de behöver köpas till. En enkel vägghängd 100-litersberedare kostar i handeln från ungefär 2 500 kr, märkesmodeller mer. Arbetspriset varierar mellan regioner och orter, och storstäderna ligger ofta högre. För arbetskostnaden kan rotavdrag bli aktuellt, kontrollera aktuella villkor på Skatteverkets webbplats.

Slutsumman påverkas av:

• väggtyp och behov av förstärkning eller särskilda infästningar,
• om vatten- och elanslutningar redan finns på rätt plats,
• behov av tryckreduceringsventil, expansionskärl eller nytt spillrör till golvbrunn,
• demontering och bortforsling av den gamla beredaren,
• åtkomligheten, till exempel en beredare ovanför en dörr eller i ett trångt förråd,
• ny elgrupp och elföretagets kontroll.

Relaterade arbeten kan du räkna på separat, till exempel demontering av varmvattenberedare, montering av avstängningsventiler eller elbesiktning med protokoll. Fler poster hittar du under vatten och avlopp.