Prislista 2026 · Sverige

Plåtavtäckning av attika på platt tak

Plåtavtäckning av attika innebär att den förhöjda kanten på ett platt tak täcks med plåt som leder vattnet in mot taket. Riktpriset är 349 kr per löpmeter. Priset påverkas mest av plåtens bredd, materialet och antalet hörn.

Uppdaterad 09/2026·11 min read·2 price list items
Pris för standardarbete
349 kr/ lpm
Ungefärligt prisintervall
279 kr - 454 kr
Pris endast för just detta arbetsmoment - utan material och förarbeten. Det är inte priset för hela uppdraget.
Räkna på min renovering
Uppdaterade priser
Innehåll

Prislista för byggarbeten: Plåtavtäckning av attika på platt tak

Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.

Takplåtslageri2 poster

Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.

PostEnhetPris / enhetMängdTotalt

Tak och parapeter kostnad

Plåtkröning platt tak (parapet)lpm349 kr / lpmlpmange antal-
Taktvätt och takmålningm²221 kr / m²m²ange antal-
Summa arbete
- ange antal
Skapa offert från prislistan →

Vad plåtavtäckning av attika är och när du behöver den

Attikan är den förhöjda kanten som löper runt ett platt tak. Ovansidan utsätts för regn, snö, frost och sol, och därför täcker plåtslagaren den med plåt. Arbetet hör till plåtslageri och görs vid nybyggnad, vid renovering av platta tak och när tätskiktet byts. Det görs också när den gamla plåten rostar, släpper eller när det läcker in i muren under den.

Varken murverk eller betong i attikan är byggt för att ta emot regn direkt. Vattnet skulle tränga in i ovansidan, frysa på vintern och få muren att vittra sönder. På fasaden skulle det synas fuktfläckar, puts som flagnar och fuktiga partier i taket på översta våningen.

Plåtavtäckningen har därför flera uppgifter:

  • täcka attikans ovansida i hela dess bredd,
  • leda vattnet in mot taket och inte ut mot fasaden,
  • täcka tätskiktet som är uppvikt på attikan och skydda det mot UV-ljus och skador,
  • sluta anslutningen mellan tak och attika till en tät helhet.

Plåten och tätskiktet fungerar här som ett system. Tätskiktet viks upp längs attikans insida och plåten täcker det uppifrån. Om ett av skikten är fel utfört drabbas även det andra. Lika viktigt är att avtäckningen går obruten runt hela taket, inklusive hörn och avslutningar. Varje avbrott är en väg in för vattnet.

Så ser du att den gamla attikaplåten behöver bytas

Ny plåt behöver inte vänta tills hela taket renoveras. Följande tecken tyder på att det är dags att byta:

  • rost på plåten, särskilt vid skarvar och runt skruvar,
  • plåt som släpper, skramlar i vinden eller har bucklor,
  • mörka ränder eller fuktfläckar på fasaden strax under attikan,
  • puts som flagnar eller murverk som smular under plåtkanten,
  • fuktfläckar i tak eller på väggar längs ytterväggarna på översta våningen,
  • vatten som blir stående på attikans ovansida efter regn.

Om fukten bara syns på ett ställe är det ofta ett otätt hörn eller en skarv. Det går ibland att laga utan att byta plåten runt hela taket. Vid utbredd korrosion eller när tätskiktet byts ersätts oftast hela avtäckningen. Är plåten bara matt men i övrigt hel kan rengöring och målning av tak vara ett alternativ för övriga plåtdetaljer.

Det här behöver du bestämma innan du beställer

Mycket avgörs innan plåtslagaren börjar klippa plåt. Glöms det bort slutar det i improvisation på taket.

  • Typ av tätskikt på taket: PVC-duk och asfaltsmatta (takpapp) kräver olika plåt och olika anslutning. Mer om det i avsnittet om plåtval nedan.
  • Isolering av attikan: om attikan eller fasaden ska tilläggsisoleras måste plåten vara bred nog att täcka även isoleringen. Isoleras fasaden senare räcker en kort plåt inte längre över kanten.
  • Kulör och utseende: lackerad plåt kan matchas mot fasad, fönster eller tak. Välj kulör ur tillverkarens färgkarta innan materialet beställs.
  • Hela taket eller bara plåten: om tätskiktet är gammalt är det klokt att göra det samtidigt med plåten. Annars måste den nya plåten tas bort när tätskiktet byts.
  • Åskledare, antenner och annat på attikan: ta reda på i förväg vad som sitter på attikan och hur det ska återmonteras. Ingrepp i åskskydd ska göras av en fackman med rätt behörighet, och elinstallationer ska göras av ett elinstallationsföretag som finns i Elsäkerhetsverkets register.
  • Flerbostadshus: beslut om attikaplåten fattas gemensamt. Vänd dig till styrelsen i bostadsrättsföreningen eller till fastighetsförvaltaren.

Vilken plåt du ska välja till attikan

Materialet påverkar livslängd, utseende och hur plåten ansluts till takets tätskikt. Stålplåt för attikaavtäckning har normalt tjockleken 0,5-0,6 mm. För andra material anger tillverkaren tjockleken, och den är ofta något större.

  • Förzinkad plåt: en traditionell och stabil lösning. Utan ytterligare ytbehandling korroderar den dock med tiden och används därför mindre i dag.
  • Lackerad (färgbelagd) plåt: förzinkad plåt med ett skyddande färgskikt. Den står bättre emot korrosion och kan matchas mot fasadens eller fönstrens kulör. Används främst på tak med asfaltsmatta. Mattan dras över attikans ovankant och plåten täcker den uppifrån. Anslutningen görs mot en fotlist eller fästremsa som mattan svetsas mot enligt tillverkarens anvisningar.
  • PVC-belagd plåt: hör hemma på tak med tätskikt av PVC-duk. Duken svetsas med varmluft direkt mot plåtens yta, så skarven mellan plåt och tätskikt blir verkligen tät. På vanlig lackerad plåt går duken inte att svetsa, så blanda inte ihop de två.
  • Aluminium: lätt, formstabil och rostar inte som stål. Passar moderna byggnader där låg vikt och ett rent utseende är viktigt. Aluminium utvidgar sig dock ungefär dubbelt så mycket som stål vid temperaturändringar och kräver därför kortare avstånd mellan rörelseskarvarna.
  • Titanzink: mycket hållbart material med grå patina. Kräver en erfaren plåtslagare eftersom det bearbetas annorlunda än stålplåt. Under plåten läggs en separationsmatta, vid behov en ventilerande strukturmatta. Utan den kan fukt kondensera på plåtens undersida så att den korroderar underifrån.
  • Koppar: mycket lång livslängd och ett tydligt utseende, främst för representativa och kulturhistoriska byggnader.

Tänk också på angränsande detaljer. Koppar och förzinkad plåt ska inte placeras så att vatten rinner från kopparn ner på zinken, annars korroderar zinken snabbt. Fästdetaljerna ska vara av ett material som är förenligt med plåten.

Utöver materialet skiljer sig också systemen. Traditionell plåtslagaravtäckning bockas på mått i verkstaden eller på plats. Färdiga system har förtillverkade attikaprofiler, hörnstycken och avslutningar. De går fortare att montera och minskar risken för fel vid bockningen.

Mått, lutning och droppnäsa

Inte ens bra plåt hjälper om formen är fel. Avtäckningens bredd utgår från attikans tjocklek, inklusive eventuell isolering, och från hur långt plåten ska gå ner på båda sidor. Plåtslagare talar om utvecklad bredd, alltså plåtens bredd innan den bockas. Den är alltid större än attikans tjocklek eftersom den även omfattar sidornas överlapp och droppnäsan.

På utsidan ska plåten bilda en droppnäsa, en bockad kant som står ut från fasaden. I praktiken står den ut cirka 20-40 mm, och plåten går ner över fasadens eller isoleringens överkant med minst cirka 5 cm. Vattnet droppar då av från droppnäsan och rinner inte längs putsen.

Attikans ovansida ska luta inåt mot taket, i praktiken cirka 3°, vilket motsvarar ungefär 5 %. Exakt värde anger systemtillverkaren. Takvattnet samlas ändå i brunnar och stuprör. Om attikan lutade utåt skulle allt regn från ovansidan rinna längs väggen. Lutningen ska vara jämn, utan svackor där vatten kan bli stående och frysa på vintern.

Plåtdelarna skarvas med överlapp, oftast cirka 10 cm, eller med fals. Rörelseskarvar görs i stålplåt normalt ungefär var sjätte meter. I aluminium och titanzink, som rör sig mer, blir avståndet kortare enligt tillverkarens anvisningar. En rörelseskarv bör också finnas nära hörnen.

Plåtavtäckning av attika steg för steg

Ordningen styrs av att varje skikt ska täcka skiktet under och att vattnet alltid ska rinna nedåt som över fjäll.

  1. Uppmätning. Plåtslagaren mäter takets omkrets, attikans tjocklek samt antalet hörn och avslutningar och bestämmer utifrån det plåtens utvecklade bredd.
  2. Rivning av gammal plåt. Finns det en befintlig avtäckning tas den bort och underlaget kontrolleras.
  3. Förberedelse av underlaget. Plåtslagaren eller takläggaren kontrollerar attikans ovansida. Den ska vara fast, ren och torr, utan lösa partier. På en isolerad attika monteras ofta en träregel eller planka som ger plåten ett plant underlag.
  4. Lutning. Ovansidan ges fall inåt mot taket, till exempel genom att regeln sneddas eller med ett fallskikt.
  5. Anslutning av tätskiktet. Asfaltsmattan eller duken viks upp längs attikans insida, helst ända över ovankanten. På asfaltstak görs detta som svetsning av asfaltsmatta på vertikal yta.
  6. Fästdetaljer. Hakar eller fotlister fästs i underlaget. Plåten hakas fast i dem och behöver inte skruvas genom ovansidan, där varje skruv vore en möjlig läckväg. Vid titanzink läggs separationsmattan ut innan plåten monteras.
  7. Montering av plåten. Delarna läggs med överlapp eller falsas ihop. På angivna ställen görs rörelseskarvar så att plåten kan röra sig fritt vid temperaturändringar.
  8. Hörn och avslutningar. Inner- och ytterhörn, anslutningar mot vägg och avslutningar utförs separat, helst med färdiga formdelar eller noggrant tillverkade stycken.
  9. Tätning mot tätskiktet. Beroende på taktyp svetsas duken mot den PVC-belagda plåten eller så ansluts och tätas asfaltsmattan enligt tillverkarens anvisningar.
  10. Städning och kontroll. Plåtrester och skruvar tas bort från taket, eftersom de annars kan skada tätskiktet eller sätta igen brunnarna.

Plåtavtäckning av attika är arbete på hög höjd vid takkanten. Det kräver ställning eller annat fallskydd, så överlåt det till en plåtslagare som har både utrustningen och erfarenheten.

Pris per meter för attikaplåt: vad det beror på

Riktpriset för arbetet är 349 kr per löpmeter. Det räknas i löpmeter längs attikan, alltså efter längd och inte yta. Den faktiska kostnaden påverkas av följande:

  • Plåtens utvecklade bredd: en bred, isolerad attika kräver bredare plåt och mer bockning. Med tjock isolering blir metern märkbart dyrare än på en smal murad attika.
  • Längd och form: en rak attika utan hörn är enkel. Varje hörn, nisch eller genomföring tar tid, och därför debiteras hörn och avslutningar ofta separat per styck. Med många hörn blir metern dyrare än vid långa raka sträckor.
  • Underlagets skick: sönderfallet murverk eller saknat fall måste åtgärdas först. Regel, fallskikt eller murlagning är extraarbeten som kan höja priset betydligt.
  • Rivning av gammal plåt: att ta bort och omhänderta den gamla avtäckningen är ett eget arbetsmoment som läggs till. Renoveringsavfallet ska sorteras i trä, mineral, metall, glas, plast och gips och lämnas på kommunens återvinningscentral.
  • Höjd och åtkomst: en hög byggnad eller en trång tomt kräver mer avancerad ställning eller skylift. På högre hus står ställningen för en stor del av totalkostnaden.
  • Material: titanzink och koppar är svårare att bearbeta än vanlig plåt, så både arbetet och materialet blir dyrare.
  • System: färdiga attikaprofiler går fortare att montera, medan plåt bockad på mått kan anpassas till en oregelbunden attika.
  • Anslutning till tätskiktet: svetsning av duk eller anslutning av asfaltsmatta kan ingå i plåtslagarens offert eller utföras separat av takläggaren.

När du jämför offerter, fråga om priset omfattar material, fästdetaljer, hörn och avslutningar, rivning, bortforsling av avfall och ställning. Skillnaderna mellan offerter ligger ofta just i vad som ingår.

Så förbereder du dig inför arbetet

Ett smidigt arbete beror ofta på hur bygget är förberett och hur hantverkarna samordnas.

  • Åtkomst till taket: det hjälper om det är klart hur material och personal tar sig upp, och var ställning, container och plåtbock får stå.
  • Samordning med takläggaren: plåtslagaren och takläggaren bygger vidare på varandras arbete. Är tätskiktet inte klart eller kommer takläggaren senare monteras plåten i etapper och arbetet drar ut på tiden.
  • Fasadisolering: ska fasaden isoleras bör det vara klart, eller åtminstone isoleringens tjocklek vara känd, så att plåten inte behöver göras två gånger.
  • Väder: i regn går det inte att förbereda underlaget eller göra skarvarna ordentligt, och i hård vind är det farligt att montera långa delar vid takkanten. Svetsning av duk och asfaltsmatta har temperaturgränser enligt tillverkaren.
  • Valt material och kulör: om kulör eller plåttyp väljs först under arbetet blir det väntan på leverans.
  • Utrustning på attikan: när antenner, paraboler och liknande är tillfälligt borttagna i förväg, eller det är klart vem som tar bort dem, behöver monteringen inte stå still.
  • Grannar och gångvägar: i flerbostadshus eller vid trottoar ska ytan under taket skyddas mot fallande plåtrester, och det behöver planeras när arbetet får låta.

Vanliga fel och hur de märks senare

  • Fall mot fasaden eller inget fall alls: vattnet blir stående på attikan eller rinner längs väggen. Muren blir fuktig och vatten fryser i fogarna på vintern.
  • Saknad eller för kort droppnäsa: först syns smutsränder på fasaden, senare fuktiga partier och påväxt.
  • För smal plåt: attikans eller isoleringens kant blir oskyddad och vatten tränger rakt in i isolering eller murverk.
  • Skruvar genom plåtens ovansida utan tätning: varje hål är en väg in för vattnet. Läckorna blir svåra att hitta eftersom vattnet vandrar under plåten.
  • Fast infästning utan rörelseskarvar: plåten buktar sommar som vinter, skarvar spricker och fästen lossnar. I aluminium märks det tidigare.
  • Dåligt utförda hörn: dåligt överlappade skarvar i hörnen är den vanligaste läckpunkten. Problemet syns ofta först vid det första kraftiga slagregnet.
  • Tätskikt som slutar under kanten: mellan tätskikt och plåt blir det en glipa där vatten läcker in i takkonstruktionen.
  • Titanzink utan separationsmatta: plåten korroderar underifrån, vilket länge inte syns utifrån.
  • Olämplig metallkombination: korrosionen syns först efter några år, till exempel som rostränder runt fästen eller där vatten rinner från en annan metall.
  • Ny plåt ovanpå gammal: under den gamla plåten blir fuktigt murverk kvar som fortsätter att brytas ner, och den nya plåten går inte att ansluta korrekt till tätskiktet.

Kontroll av utfört arbete vid besiktning

Titta både från taket och från marken och kontrollera att:

  • plåten går obruten runt hela taket utan glipor,
  • ovansidan har ett synligt fall in mot taket,
  • droppnäsan står jämnt ut från fasaden längs hela sträckan,
  • plåten täcker hela attikakanten, inklusive isoleringen,
  • hörn och avslutningar är täta och snyggt utförda,
  • skarvarna har överlapp eller fals och rörelseskarvarna sitter på lämpliga ställen,
  • det inte finns onödiga hål eller otätade skruvar i plåtens ovansida,
  • tätskiktet är uppdraget under plåten och anslutningen är sluten,
  • plåten inte är repad, bucklig eller deformerad,
  • inget vatten blir stående på attikan efter regn och inga nya märken syns på fasaden,
  • utrustning på attikan, till exempel åskledare, är återmonterad och fackmässigt ansluten,
  • taket och omgivningen är städade från plåtrester och skruvar och att brunnarna inte är igensatta.

Be om uppgifter om plåtens material och kulör samt garantivillkoren. Vid senare reparationer, eller vid ett framtida takbyte, slipper du då leta efter matchande plåt.

Vanliga frågor

Riktpriset är 349 kr per löpmeter. Slutpriset beror främst på plåtens utvecklade bredd, materialet, antalet hörn och avslutningar, underlagets skick, rivning av gammal plåt och om det behövs ställning.

Relaterade arbeten

Blog

Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete

Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.