Spontning av schakt upp till 2 m

Jorden i en schaktvägg håller ihop tack vare sin egen sammanhållning och fukt. När det regnar, när jorden torkar ut, när en lastbil kör förbi eller när schaktmassorna läggs nära kanten rubbas balansen lätt. Ett typiskt ras ser inte dramatiskt ut. En bit av överkanten lossnar och faller in i schaktet. Vid ungefär en och en halv meters djup räcker det ändå för att trycka fast en person mot botten så att hen inte kan andas.

Arbetsmiljöreglerna för byggarbetsplatser kräver i regel att lodräta schaktväggar stöttas från ungefär 1,3 meters djup. I lös jord, nära vägar och hus eller där marken vibrerar kan det behövas redan vid mindre djup. Alternativet är att slänta, alltså gräva väggarna i en flack lutning. Det kräver dock mycket mer utrymme och mer uppgrävd jord. På en smal tomt, längs ett staket, intill grannens hus eller bredvid en gångväg går det oftast inte att slänta, och då blir spontning lösningen.

Spontningen skyddar inte bara de som arbetar i schaktet. Den skyddar även grunder, staket, plattsättning och redan nedlagda ledningar i närheten. När en schaktvägg släpper vandrar jorden runt omkring in mot den, och under intilliggande konstruktioner kan det bildas hålrum. De märks ofta först några veckor senare som sjunkna marksten eller en spricka i en kantsten.

I prislistan räknas spontning av schakt upp till 2 m i kvadratmeter. Det är ytan på de spontade väggarna som räknas, inte bottenytan och inte schaktets volym. Om en grav är 10 meter lång och 1,8 meter djup och båda väggarna spontas blir det ungefär 36 kvadratmeter. För en grop till en brunn räknar man ihop alla fyra väggarna.

När du jämför offerter lönar det sig att se efter vad posten faktiskt innehåller. Normalt ingår:

• transport och iordningställande av spontmaterial eller schaktlåda,
• montering av plank, reglar och stämp i takt med att schaktet blir djupare,
• löpande kontroll och efterdragning av stämpen under arbetet.

Att ta bort spontningen är ofta en egen post, eftersom det görs senare tillsammans med återfyllningen. På samma sätt brukar själva schaktningen, bortforsling av massor, länspumpning och återfyllning med packning räknas separat. Om offerten slår ihop något av detta ska det framgå tydligt. Annars uppstår lätt missförstånd om vem som ska dra upp spontningen och när.

Gränsen vid 2 meter är inte slumpmässig. Ner till det djupet går det oftast att arbeta med lättare system och virke. Djupare schakt kräver i regel en beräknad stödkonstruktion, kraftigare schaktlådor eller stålspont, och det är en annan typ av arbete.

Vid mindre djup finns några beprövade lösningar. Valet beror på jordart, schaktets längd, utrymmet för maskiner och hur länge schaktet ska stå öppet.

Liggande träspont

Det här är klassikern som varje anläggare känner till. Plank, oftast runt 5 cm tjocka, läggs vågrätt mot väggarna. De hålls på plats av stående reglar eller plank, och mellan de motstående väggarna sätts stämp. Planken läggs i uppifrån och nedåt i takt med att schaktet fördjupas. Metoden passar i sammanhållande jord där väggen står en stund utan stöd, till exempel lera och lerig morän. Fördelen är att den går att anpassa: virket kan sågas och läggas runt en ledning, en kabel eller en rot. Nackdelen är att monteringen tar längre tid och kräver mer handarbete.

Stående drivspont

I friktionsjord som grus eller sand rasar väggen innan man hinner få dit ett plank. Därför sätts plank eller spontprofiler lodrätt och drivs eller pressas ner i marken före schaktningen. Jorden grävs ut först bakom dem. Det är mer arbetskrävande, men i dålig jord är det ofta det enda säkra sättet.

Schaktlådor i stål

En schaktlåda består av två stålskivor som hålls ihop av justerbara stämp. Grävmaskinen sänker ner den hel i graven eller pressar ner den steg för steg medan man gräver. Vid längre gravar för anslutningar och avlopp är det en snabb och mycket säker lösning, eftersom monteringen till största delen sker ovan mark. Lådan flyttas sedan framåt längs graven. Den kräver dock en grävmaskin som orkar lyfta den och utrymme att manövrera. På en trång innergård mellan hus går den därför inte alltid att använda.

Stämpramar och hydrauliska stämp

I smala gravar används också lätta ramar i aluminium eller stål med hydrauliska eller skruvade stämp som trycker skivor eller plank mot väggarna. De monteras snabbt, ofta ovanifrån utan att någon behöver gå ner. De passar för kortare arbeten, till exempel när en vattenledning har gått sönder och ska lagas.

Vid en villa möter du oftast liggande träspont i korta och vinklade schakt och schaktlåda i längre raka gravar. Om arbetslaget föreslår något annat, fråga varför. En erfaren arbetsledare kan förklara det med en mening, till exempel "det är grus här, liggande plank hinner vi inte få dit".

Spontning och schaktning hänger ihop, så förberedelserna gäller hela jobbet. Innan arbetslaget kommer bör följande vara klart:

• ledningsanvisning beställd och utförd, så att ledningsägarna har märkt ut el, tele, fiber, vatten, avlopp och eventuell gas direkt i marken, vanligtvis via Ledningskollen,
• besked om schaktet ligger helt på din egen tomt eller även på mark som någon annan förvaltar,
• i en bostadsrättsförening kontakt med styrelsen, om grävningen sker vid gemensamma ledningar eller på föreningens mark,
• framkomlighet för grävmaskin och lastbil samt plats för schaktmassor och spontmaterial,
• en överenskommelse med grannen, om schaktet går längs hens staket eller grund.

Ledningsanvisningen är avgörande. När man handgräver nära ledningar och slår ner plank är det lätt att träffa en kabel eller ett gasrör. Om en gasledning skadas eller om du känner gaslukt: lämna schaktet och området direkt, rök inte, använd inga elektriska apparater och ring 112 från säkert avstånd. Om en elkabel skadas ska du inte röra den. Kontakta elnätsbolaget. Reparationen får bara göras av behörig elektriker.

Om spontningen är en del av ett större jobb på ditt hus, till exempel byte av dränering eller ny avloppsanslutning, kan arbetskostnaden i vissa fall ge rätt till ROT-avdrag. Hur reglerna gäller för just markarbeten kan ändras, så kontrollera hos Skatteverket och be entreprenören dela upp arbete och material tydligt på fakturan.

Arbetsgången skiljer sig mellan systemen. Vid ett vanligt schakt ner till 2 m med träspont eller en kombination ser den förenklat ut så här:

1. Märk ut schaktets sträckning och kontrollera var de utmärkta ledningarna går.
2. Ta bort ytskiktet, alltså marksten, asfalt eller matjord, och lägg matjorden för sig.
3. Gräv första etappen till ett djup där väggen fortfarande står säkert, i regel bara några decimeter.
4. Sätt de första planken så att de sticker upp ungefär 10 till 15 cm över mark och fångar upp sten och verktyg som faller.
5. Sätt stående reglar och stämp och dra åt så att planken ligger an hårt mot väggen.
6. Fortsätt schaktningen i etapper och lägg till nya plank och stämp för varje etapp.
7. Fyll glipor mellan plank och vägg med jord eller kilar, så att spontningen inte har något glapp.
8. Ställ ner en stege eller ordna en annan säker uppgång som når över schaktkanten.
9. Spärra av kanten med staket eller band, och sätt belysning nattetid om schaktet ligger där folk passerar.

Med schaktlåda blir det enklare. Grävmaskinen gräver ur en sträcka, sänker ner lådan eller pressar ner den gradvis, och arbetarna går ner först när lådan står stadigt. När röret är lagt och delvis återfyllt flyttas lådan vidare.

En grundregel gäller alla metoder: ingen får stå i en ospontad del av schaktet, inte ens "en kort stund medan planket langas ner". Det är just i sådana ögonblick olyckorna sker. Någon ska alltid hålla uppsikt ovanifrån.

Schaktmassorna läggs på tillräckligt avstånd från kanten, i regel minst ungefär en halv meter, och längre bort vid tunga maskiner eller höga högar. En tung jordhög trycker på väggen och spontningen med en last som stämpen inte alltid är dimensionerade för.

Samordning med rörmokare och andra yrken

Spontningen är bara ett hjälpmedel för att huvudarbetet i schaktet ska kunna göras. Därför lönar det sig att i förväg bestämma vem som gör vad och i vilken ordning:

• före spontningen: ledningsanvisning och vid behov rivning av marksten eller asfalt,
• under spontningen: rörmokare eller rörläggningslag som lägger rör, brunnar eller dränering,
• efter rörläggningen: inmätning av ledningens läge om ledningsägaren kräver det, och kontroll av rör och bädd innan något fylls igen,
• till sist: återfyllning i lager med packning och stegvis borttagning av spontningen.

Om graven ska rymma ett avloppsrör kontrolleras fall och rörbädd medan schaktet fortfarande är spontat. Efter återfyllningen går inget att rätta till utan att gräva igen. Spontningen ska därför stå kvar tills allt är kontrollerat och godkänt av den som beställt jobbet.

Borttagning i takt med återfyllningen

Att ta bort spontningen underskattas ofta. Planken dras inte upp på en gång före återfyllningen. Man arbetar nerifrån och upp: ett lager fylls och packas, motsvarande del av spontningen lossas, och så vidare. Om spontningen dras för tidigt kan väggen glida ner i fyllningen, skada det nylagda röret eller göra att fyllningen inte packas ordentligt. En schaktlåda lyfts i regel stegvis under återfyllningen.

Hur krävande spontningen blir, och därmed hur lång tid och hur mycket arbete den tar, beror främst på:

• jordarten: sammanhållande lera spontas lättare än löst grus, sand eller fyllnadsmassor med byggrester,
• grundvatten: om vatten tränger in genom väggen spolas jorden ut, det behövs länspumpning och ibland tätare spontning,
• ledningar som korsar schaktet: varje rör eller kabel innebär handgrävning och anpassning av spontningen runt den,
• utrymme: på en trång gård kanske ingen schaktlåda går att använda och virket måste bäras in för hand,
• närhet till hus och vägar: vibrationer och trafiklast kräver tätare stämp och noggrannare kontroll,
• schaktets form: en lång rak grav är enklare än ett schakt med vinklar, breddningar och brunnar,
• väder: regn gör väggarna mjuka, tjäle gör dem fasta men de kan släppa när tjälen går ur.

När det gäller tid kan ett erfaret lag ofta gräva och sponta en kort grav för en vattenanslutning på en dag. En längre avloppsgrav med schaktlåda går ungefär i samma takt som själva schaktningen och rörläggningen. Med träspont i dålig jord går det märkbart långsammare, eftersom varje etapp måste säkras innan nästa påbörjas.

Det spelar också roll hur länge schaktet står öppet. En spontning som håller en dag behöver inte hålla i två veckor med regn och växlande temperaturer. Om arbetet drar ut på tiden, till exempel för att man väntar på att ledningsägaren ska ansluta, behövs tätare kontroller och efterdragning av stämpen.

I praktiken upprepas ofta samma misstag. Vissa är farliga direkt, andra märks först efter en tid:

• någon går ner i en ospontad del av schaktet, vilket kan sluta med att hen begravs, även vid ungefär 1,5 meters djup,
• spontningen når inte över marknivån, så sten, jordklumpar och verktyg faller ner i graven,
• schaktmassor ligger tätt intill kanten, belastar väggen och trycker in spontningen,
• stämpen är inte åtdragna eller sitter för glest, så planken böjer sig och det bildas hålrum bakom dem,
• glipor bakom planken fylls inte, vilket leder till att jorden sakta glider och marken runt omkring sätter sig,
• skadat eller ruttet virke används och spricker under trycket,
• spontningen dras upp på en gång före återfyllningen, så väggen glider ner över röret och fyllningen sätter sig senare,
• ingen kontrollerar spontningen efter regn eller efter en helg, när ingen har sett om något har rört sig.

Följderna syns ofta först efter flera månader. Sjunkna marksten ovanför en anslutning, en spricka i kantstenen eller en svacka på röret vid en filmning av avloppet har inte sällan sin orsak i ett dåligt spontat eller för tidigt avspontat schakt. Därför lönar det sig att kontrollera även det som inte syns efter återfyllningen.

Att sponta ett schakt som är närmare två meter djupt är inget jobb för en hemmafixare. Det är arbete i ett djupt schakt där ett misstag kan leda till allvarlig skada, och det kräver erfarenhet av att bedöma jorden, rätt material och någon som håller uppsikt ovanifrån. Det du kan göra själv är förberedelser ovan mark som gör dagen smidigare för arbetslaget:

1. Beställ ledningsanvisning i god tid och se till att markeringarna inte tas bort före start.
2. Röj undan möbler, krukor, cyklar och annat längs sträckningen och på uppställningsytan.
3. Gör plats för schaktmassor och spontmaterial en bit från den planerade kanten.
4. Ta upp löst lagda marksten eller plattor och stapla dem undan om ni har kommit överens om det.
5. Informera grannar och, i en bostadsrättsförening, styrelsen om när grävningen sker.
6. Håll barn och husdjur borta från arbetsområdet så länge schaktet är öppet.

Spontningen lämnas inte över som ett färdigt verk för många år, utan som ett säkert läge i schaktet inför nästa arbete. Kontrollera den innan någon går ner, efter varje regn, efter uppehåll i arbetet och före återfyllning. Gå igenom följande punkter:

• alla lodräta väggar i det djupare schaktet är spontade i hela höjden ända ner till botten,
• spontningen når över omgivande mark och skyddar mot fallande föremål,
• planken ligger tätt an mot väggen och det syns inga hålrum bakom dem,
• stämpen är ordentligt åtdragna, inte böjda och används inte som trappsteg,
• virke och stålkomponenter är inte spruckna, ruttna eller skadade på annat sätt,
• schaktmassor och material ligger på tillräckligt avstånd från kanten,
• det finns en säker uppgång som når över kanten,
• schaktet är avspärrat, och där folk passerar även tydligt markerat och belyst nattetid,
• det står inget vatten i botten som kan underminera väggarna, eller så finns länspumpning ordnad,
• ordningen för återfyllning, packning och stegvis borttagning av spontningen är bestämd innan man fyller igen,
• de spontade ytorna är noterade i arbetsunderlaget så att de kan jämföras med fakturerade kvadratmeter.