Beklädnad med kluven sten (mur, sockel)

Vanligast är betongmurar, grindstolpar, trädgårdsmurar och husets sockel, alltså den nedersta delen av fasaden precis ovanför marken. Sockeln utsätts för mest påfrestning. Regnvatten stänker upp på den, snö ligger mot den hela vintern och vid gångar och uppfarter når vägsaltet ända fram. Puts spricker och blir smutsig här efter några år, medan sten klarar belastningen betydligt bättre.

Stenen tätar inte väggen mot fukt. Sockeln behöver en fungerande fuktspärr och vattnet måste rinna bort från huset. Stenbeklädnaden är ett skyddande och dekorativt skikt, men den ersätter inte fuktskyddet.

Det finns två huvudtyper:

• Kluven natursten, till exempel sandsten, kalksten, travertin, skiffer eller granit. Varje bit är unik, färgerna lever och ytan åldras vackert. Stenen är tyngre och bitarna varierar i tjocklek, så sättningen tar längre tid.
• Konststen, alltså gjuten betong med pigment. Den är lättare, bitarna har samma tjocklek och de går snabbare att sätta. Mönstret upprepar sig, men bra produkter är svåra att skilja från natursten.

Välj sten som tillverkaren eller återförsäljaren uttryckligen anger som frostbeständig och lämplig utomhus. Mjuka och sugande sorter, till exempel vissa kalkstenar, kan med tiden flagna i skikt nära marken när frost och salt arbetar i dem. På en tilläggsisolerad sockel med cellplast väljer man oftast lättare sten. Kontrollera alltid hur tung beklädnad isoleringssystemets tillverkare tillåter.

Plattsättaren börjar med att kontrollera underlaget. Det ska vara fast, torrt och fritt från damm, gammal färg och mossa. Ny betong behöver härda ordentligt, oftast runt fyra veckor. Lös puts knackas bort och ojämnheter spacklas eller lagas.

På en sockel måste underkanten lösas. Stenen ska inte gå ner i jorden utan fuktskydd. Vanligen avslutas den en bit ovanför marken, och längs huset läggs en remsa med singel eller makadam så att regnvattnet inte stänker upp på väggen.

Sedan kommer limningen. Man använder ett flexibelt, frostbeständigt fix för utomhusbruk, oftast klass C2 enligt SS-EN 12004 och för sten gärna med beteckningen S1. Fixet stryks på både väggen och stenens baksida så att det inte blir några håligheter bakom. Just i håligheterna samlas vatten som fryser på vintern och spränger loss stenen. Man sätter nerifrån och upp och blandar bitar från flera förpackningar, så att det inte bildas fläckar med avvikande färg.

Beklädnaden görs antingen med fog, som fylls med fogbruk för sten när fixet har torkat, eller "torrt" med minimal fog. Till sist impregneras stenen om sorten kräver det, vilket minskar vattenupptagningen och saltutfällningarna. På en mur behövs också en täckplåt eller täcksten ovanpå, annars rinner vatten in bakom beklädnaden uppifrån.

• Plana, fasta ytor utan fönster och utsprång går snabbt, medan varje hörn, stolpe, öppning eller trappsteg kräver mycket kapning.
• Hörnstenar: finns färdiga hörnbitar till stenen blir hörnen snabba och snygga. Annars måste bitarna fasas och passas ihop för hand.
• Natursten med varierande tjocklek kräver mer fix och mer tålamod än konststen med jämn tjocklek.
• Underlagets skick: att knacka bort gammal puts, laga ytan eller åtgärda en fuktig sockel tar tid innan första stenen sitter.
• Åtkomst och väder: en tät häck, en rabatt tätt intill väggen eller arbete i stark kyla eller värme gör allt långsammare.

• Stenen limmas bara med några klickar fix, det blir håligheter bakom och beklädnaden lossnar efter några vintrar
• Vanligt inomhusfix används i stället för flexibelt och frostbeständigt
• Stenen sätts på ett dammigt, blött eller fruset underlag, eller i direkt sol så att fixet hinner skinna innan stenen sitter
• Muren saknar täckplåt eller täcksten, vatten rinner in i den översta fogen och bakom stenen
• Sockeln kläs ända ner i jorden utan fuktskydd och utan att vattnet leds bort
• Stenar från en enda förpackning sätts i följd, och på väggen syns sedan band med annan färg

Fixet används oftast vid ungefär +5 till +25 °C. Exakta förutsättningar står på förpackningen.

En låg betongmur eller trädgårdsmur kan du klä själv om du har lite tålamod och en vinkelslip med diamantklinga. Använd skyddsglasögon, andningsskydd och hörselskydd när du kapar sten.

1. Rengöra muren från damm, mossa och lösa delar, vid behov tvätta den och låta den torka.
2. Lägga ut stenarna på marken bredvid muren och blanda bitar från flera förpackningar.
3. Spänna ett snöre eller rita en vågrät linje för första raden.
4. Blanda flexibelt, frostbeständigt fix enligt anvisningen, bara så mycket som hinner användas inom den tid som anges på förpackningen.
5. Stryka på fix med tandad spackel både på muren och på stenens baksida.
6. Trycka fast stenen med en lätt skjutande rörelse så att fixet täcker hela baksidan, och ta bort fix som pressas ut.
7. Börja med hörnbitarna och fortsätta sedan med ytan nerifrån och upp.
8. Kapa bitarna vid kanter och stolpar med vinkelslipen.
9. Foga med fogbruk för sten när fixet har torkat, om du har valt beklädnad med fog.
10. Montera en täckplåt eller täcksten ovanpå muren med utstick och droppkant.
11. Impregnera enligt tillverkarens anvisningar när allt har torkat helt.

En tilläggsisolerad sockel eller en sockel med fuktproblem bör du lämna till en fackman, eftersom ett fel där syns längs hela väggen.

• Stenarna låter inte ihåliga när du knackar på dem
• Ingen bit rör sig eller har spruckna kanter
• Färger och former är jämnt blandade utan tydliga fläckar
• Fogarna är fyllda, utan sprickor och utan fixrester på stenens framsida
• Hörnen är rena och hörnbitarna ansluter till ytan
• Muren har täckplåt eller täcksten med utstick och vattnet rinner förbi beklädnaden
• Sockelns underkant slutar ovanför marken och vattnet rinner bort från huset
• Du har fått namnet på fixet, fogbruket och impregneringen som har använts