Diagonal läggning av klinker

Förbered underlaget

Underlaget ska vara stabilt, torrt, rent och plant. Ett diagonalt mönster döljer inte ojämnheter. På sneda linjer syns varje kant som sticker upp ännu tydligare. Större ojämnheter jämnas ut med flytspackel, sprickor och hål lagas, och till sist stryks en primer på så att fästmassan får bra grepp. I badrum och dusch ska det finnas ett tätskikt under klinkern. Där är det klokt att anlita en plattsättare som arbetar enligt branschreglerna för våtrum, till exempel Säker Vatten eller GVK.

Mät ut och markera linjer

Det här är det viktigaste steget. Plattsättaren letar upp rummets mitt och markerar två linjer som går vinkelrätt mot varandra och ligger i 45° mot huvudväggen. Sedan läggs plattorna oftast ut torrt, utan fästmassa, för att se hur kapbitarna blir vid väggar och dörrar. Målet är att undvika smala små trianglar vid entrén och på synliga ställen. Där ska bitarna vara symmetriska och tillräckligt stora.

Applicera fästmassa och lägg plattorna

Fästmassan dras ut med tandad spackel på en mindre yta i taget, så att den hinner fästa plattan innan den börjar torka. Läggningen startar vid linjerna och fortsätter utåt. Kryss eller ett nivelleringssystem håller fogarna lika breda. På större plattor stryks fästmassa även på baksidan, så att det inte blir några håligheter under.

Kapa kantbitarna

Längs väggarna blir det trianglar och trapetsformade bitar. De kapas med plattskärare eller en såg med diamantklinga. Vid väggarna täcker sockeln oftast kapsnitten, men vid dörrar, badkar och duschhörna måste de vara rena och snygga.

Foga och rengör

När fästmassan har härdat, enligt tillverkaren oftast efter ungefär ett dygn, fylls fogarna. Längs väggar och i hörn lämnas en rörelsefog som senare fylls med elastisk fogmassa. Till sist tvättas golvet rent från fogrester, och vid behov impregneras fogarna eller natursten.

Diagonal läggning gör sig bäst med kvadratiska plattor i mellanstorlek. I en smal korridor eller ett litet badrum bryter mönstret känslan av tunnel, och rummet upplevs bredare. Det fungerar också bra i rum där väggarna inte möts i exakt rät vinkel, vilket är vanligt i äldre hus. Raka fogar skulle avslöja de sneda väggarna, men med diagonala fogar märker ögat det mindre.

Med storformatsplattor är det mindre lämpligt. Kapbitarna blir stora, spillet blir mycket och plattorna är tunga att hantera. Rektangulära plattor går också att lägga diagonalt, men tänk efter i förväg hur mönstret kommer att se ut. Om golvet möter ett annat rum, fundera på om övergången mellan två olika riktningar vid tröskeln kommer att störa dig.

• Rummets form: varje hörn, nisch, stamledning eller dörrkarm betyder fler sneda kapsnitt.
• Plattornas storlek och material: stora format, hård granitkeramik och natursten tar längre tid att kapa.
• Underlagets skick: om golvet behöver spacklas, lagas eller få ett nytt tätskikt blir det mer arbete och mer torktid.
• Mönster och kombinationer: växlande färger, insatser eller en rak bård längs kanterna kräver noggrannare planering.
• Materialåtgång: diagonal läggning ger mer spill, så du behöver köpa mer marginal än vid rak läggning.

Ju fler av de här sakerna som gäller ditt rum, desto mer tid tar jobbet. En del plattsättare utför arbetet med ROT-avdrag, så det kan vara värt att fråga om det när du tar in offerter.

• Att börja vid väggen: vinkeln glider då gradvis isär, och på andra sidan rummet blir det fula smala kapbitar.
• Att inte kontrollera vinkeln: en liten avvikelse i början syns tydligt efter några rader.
• För lite fästmassa under plattan: håligheter låter ihåligt när man går på dem, och plattan kan spricka vid belastning.
• Saknade rörelsefogar: klinker som pressas ända in mot väggen kan bukta upp eller spricka när temperaturen ändras.
• För liten marginal: tar plattorna slut kan en ny leverans ha en något annan nyans.

Har du lagt klinker rakt tidigare och har tålamod klarar du diagonal läggning själv. Räkna med att det går långsammare och att mycket tid går åt till att kapa. I våtrum är det tryggare att låta en plattsättare med våtrumsbehörighet sköta tätskiktet.

1. Kontrollera att underlaget är plant med ett långt rätskiva och jämna ut ojämnheter.
2. Rengör underlaget och stryk på primer enligt tillverkarens anvisning.
3. Hitta rummets mitt och markera två vinkelräta linjer i 45° mot huvudväggen.
4. Lägg ut plattorna torrt och flytta linjerna så att kapbitarna vid entrén blir symmetriska.
5. Dra ut fästmassa med tandad spackel på mindre ytor i taget.
6. Lägg den första plattan exakt på linjerna och kontrollera den med vattenpass.
7. Fortsätt utåt med kryss och kontrollera vinkel och planhet hela tiden.
8. Kapa och lägg kantbitarna, och lämna en rörelsefog mot väggarna.
9. Foga när fästmassan har härdat och tvätta ytan med en fuktig svamp.
10. Fyll rörelsefogarna vid väggar och i hörn med elastisk fogmassa.

• Fogarna är lika breda och går i raka diagonala linjer
• Mönstrets vinkel är densamma i hela rummet och möter tröskeln snyggt
• Kapbitarna vid entrén och på synliga ställen är symmetriska och rena
• Plattorna har inga kanter som sticker upp, och intilliggande kanter ligger i samma plan
• Det låter inte ihåligt när du knackar på plattorna, vilket annars tyder på håligheter under
• Rörelsefogen mot väggarna är fylld med elastisk fogmassa
• Ytan är ren från rester av fästmassa och fog
• Du har några reservplattor kvar från samma tillverkningsparti