Sockel av klinker / kakel

De nedersta tio centimetrarna av väggen blir smutsiga och slitna snabbare än resten. Målarfärgen blir grå och en golvlist av trä kan svälla när du våttorkar ofta. Klinker och granitkeramik suger inte upp vatten, tål stötar och går att torka av med en fuktig trasa. Därför passar en sockel av klinker framför allt där golvet tvättas ofta eller där man går in med skor:

• Hall och entré där grus, slask och snö följer med in på vintern
• Kök där golvet torkas ofta, ibland med fett och spill
• Badrum, toalett och tvättstuga där väggen inte är kaklad hela vägen ner
• Pannrum, garage eller verkstad där väggen också kan få smällar av kärror och verktyg

En sockel av samma platta som golvet ser lugn och ren ut. Vill du ha kontrast går det att välja ett annat kakel, men tänk på att varje fog som inte stämmer syns tydligare då.

Det finns två vanliga lösningar och båda har sina fördelar.

Sockel kapad av golvplattor

Hela plattor kapas till remsor i önskad höjd, oftast ungefär sex till tio centimeter. Fördelen är att färg och tillverkningsomgång stämmer exakt med golvet och att fogarna kan följa golvets fogar. Nackdelen är den kapade kanten. Fabrikskanten ska alltid vara uppåt och den kapade kanten nedåt mot golvet. På hård granitkeramik brukar plattsättaren slipa överkanten lätt så att den inte blir vass.

Färdiga sockelplattor

En del plattserier har färdiga socklar med bearbetad överkant, ibland rundad eller fasad. De ser mer färdiga ut och sparar kapning. De behöver däremot beställas samtidigt som golvplattorna, eftersom det kan vara svårt att hitta samma nyans senare.

Överkant och hörn

Utvändiga hörn kan antingen geringskäras, alltså att båda bitarna kapas i ungefär 45 grader så att de möts snyggt, eller avslutas med en hörnprofil. Gering ser elegantare ut, en profil står bättre emot att kanten flisar sig. Invändiga hörn läggs helt enkelt kant mot kant.

För en sockel räknas framför allt löpmeter och antal detaljer, inte yta. Det här påverkar mest hur mycket arbete det blir:

• Antal hörn, nischer och dörrfoder: en rak vägg går fort, varje gering och urtag tar tid
• Hur raka golv och väggar är: buktar golvet eller väggen måste bitarna anpassas en och en
• Plattans hårdhet och tjocklek: granitkeramik kapas långsammare och kräver diamantklinga
• Underlagets skick: gamla lister som ska bort, putslagning eller tapet som ska rivas förlänger förarbetet
• Hinder: rör till element, köksskåp, dörrkarmar och trösklar
• Montering i efterhand: sätts sockeln senare än golvet måste man vara försiktig så att det färdiga golvet inte skadas

Enklast är att sätta sockeln direkt efter golvet, med plattor från samma omgång och på en rak, torr vägg. Anlitar du en plattsättare kan arbetskostnaden ofta ge rätt till ROT-avdrag. Villkoren kan du kontrollera hos Skatteverket.

En sockel är ett jobb nere vid golvet, utan el och utan ingrepp i husets konstruktion, så en händig hemmafixare klarar det. Du behöver en plattskärare eller vinkelslip med diamantklinga, flexibel fästmassa, fog, silikon och tålamod vid hörnen. Bor du i bostadsrätt, följ föreningens ordningsregler och tiderna för bullrigt arbete.

1. Ta bort gamla golvlister, lös puts och damm från väggens nedre del.
2. Kontrollera att färgen sitter fast. Skrapa bort flagnande färg och tapet ner till fast underlag.
3. Stryk på primer enligt fästmassetillverkarens anvisning och låt den torka.
4. Bestäm sockelns höjd och kapa remsorna så att fabrikskanten hamnar uppåt.
5. Mät ut bitarna så att sockelns fogar följer golvets fogar.
6. Förbered geringar på utvändiga hörn och urtag runt dörrfoder och rör.
7. Stryk flexibel fästmassa både på väggen och på sockelns baksida så att det inte blir håligheter bakom biten.
8. Tryck biten mot väggen och lägg kilar under så att en smal springa på ungefär två till tre millimeter blir kvar mot golvet.
9. Torka direkt bort fästmassa som trängt ut i fogarna och på ytan.
10. Foga de lodräta fogarna mellan bitarna när fästmassan har härdat enligt tillverkarens anvisning.
11. Fyll springan mellan sockel och golv med silikon, inte med fog.
12. Täta vid behov överkanten mot väggen med övermålningsbar akrylfog.

Varför silikon vid golvet? Golv och vägg rör sig lite olika när temperatur och belastning ändras. Hård fog spricker förr eller senare just där, medan elastisk silikon tål rörelsen.

• Kapad kant uppåt: även en fin platta ser då billig ut och kanten flisar sig lätt
• Sockeln efter vattenpass i stället för efter golvet: lutar golvet blir springan under sockeln ojämn, sockeln ska följa golvet
• Fästmassa bara i klickar: biten låter ihålig och spricker eller lossnar vid första smällen
• Limning på dammig färg eller tapet: fästmassan fäster i färgen, men färgen släpper från väggen
• Fog i skarven mot golvet: spricker och lossnar med tiden
• Fogar som inte stämmer: förskjutna fogar mellan sockel och golv syns tydligt, särskilt i långa hallar
• Glömda detaljer: sätts sockeln innan köksinredning eller dörrfoder är på plats blir det onödigt omarbete

I badrum och dusch ersätter sockeln aldrig tätskiktet. Ska väggen nära golvet skyddas mot vatten läggs tätskiktet under kaklet och dras upp på väggen innan något limmas. I våtrum är det klokt att anlita en certifierad plattsättare som arbetar enligt branschreglerna, till exempel Säker Vatten eller GVK.

När jobbet är klart, gå långsamt runt hela rummet och titta på sockeln både från sidan och uppifrån. Kontrollera att:

• Överkanten är rak, obruten och utan vassa eller flisade ställen
• Sockelns fogar följer golvets fogar, åtminstone där det syns
• Bitarna inte låter ihåliga när du knackar på dem
• Utvändiga hörn möts tätt eller är avslutade med profil utan glipor
• Springan mot golvet är jämnt fylld med silikon utan avbrott
• Urtagen runt dörrfoder, rör och trösklar är rena och tätade
• Det inte finns rester av fästmassa, fog eller silikon på plattor eller vägg
• Fogens och silikonets färg passar till resten av golvet