Montering av fönsterbleck

Partiet under fönstret är känsligt, eftersom karmen, väggen och isoleringen möts just där. Om vatten tränger in märks det inte direkt. De första tecknen, som fuktfläckar i smygen eller puts som flagnar under fönstret, syns ofta först efter två eller tre vintrar.

Ett rätt monterat fönsterbleck gör flera saker på en gång:

• leder vattnet ut från fasaden via droppkanten,
• skyddar fogen mellan fönster och vägg mot fukt och frost,
• hindrar att vatten rinner in i tilläggsisoleringen,
• avslutar fönsteröppningen nedtill och ger fönstret ett snyggt avslut.

Varför läggs plåten inte direkt på väggen eller i bruk? Vatten hittar nästan alltid en väg in under blecket förr eller senare. Därför klistras först en tätduk (ibland kallad underlagsduk eller tätremsa) på underlaget. Den överbryggar skarven mellan karm, vägg och isolering och bildar en sammanhängande vattentät yta innan plåten kommer på plats. Plåten blir då det andra, synliga skyddet.

Färgbelagd stålplåt är vanligt på svenska hus. Plåtslagaren bockar den i verkstaden eller på plats, så den går att anpassa till ovanliga mått, burspråk och rundade fönster. Färgskiktet tål sol och repor hyggligt, men håller i regel inte lika länge som aluminium om ytan skadas.

Aluminiumbleck används ofta vid nybyggnad och tilläggsisolering. De har stabil form, färdig droppkant och behöver inte målas. Aluminium rör sig däremot mer när det blir varmt, och det måste man räkna med på långa bleck.

Plastbleck är lätta och enkla att bearbeta. Frost och sol gör dem dock spröda med tiden, och färgen bleknar. På breda fönster behöver de fler infästningar för att inte svikta.

Sten- och betongbänkar väljs främst på äldre byggnader eller där utseendet och lång livslängd väger tyngst. De är tunga, kräver ett stabilt underlag och är mer krävande att sätta.

På äldre hus finns ibland även bleck av zink eller koppar. Vill du behålla husets karaktär är det klokt att välja ett material och en kulör som passar fasaden.

Arbetet görs i en fast ordning, och varje steg bygger på att det förra blev rätt. Plåtslagaren följer branschens regler för plåtarbeten och tillverkarens monteringsanvisningar, både för blecket och för fasadsystemet.

1. Rengöra underlaget från damm, bruk och gammalt lim och låta det torka.
2. Kontrollera att underlaget är jämnt och ge det lutning bort från fönstret, oftast minst ungefär 5 grader och gärna mer.
3. Mäta den verkliga bredden på öppningen inklusive isoleringens tjocklek, inte efter den råa väggen.
4. Prima underlaget och klistra tätduken över hela ytan utan bubblor och veck, med uppvikning i sidosmygarna.
5. Lägga blecket i lim eller på tätningsband och föra in bakkanten under fönsterkarmen eller i det förberedda spåret.
6. Fästa blecket i sidorna, aldrig genom ytan där vattnet rinner, och lämna utrymme för rörelse på långa bleck.
7. Sätta gavlarna på sidorna i fogmassa eller lim och kontrollera anslutningen mot smygen.

Lutningen är avgörande. Utan den blir vattnet stående och pressas in under karmen, och det går inte att rätta till i något senare steg. Utsticket utanför fasaden brukar vara minst runt 30 mm. På utsatta väderstreck är det ofta klokt med lite mer.

När ska blecken sättas? Vanligen efter tilläggsisoleringen men före slutputsen. Monteras de för tidigt skadas plåten lätt när det arbetas från ställningen. Monteras de för sent måste man gå in i den färdiga fasaden. Låt skyddsfilmen sitta kvar tills fasadarbetet är klart, men inte för länge, eftersom den kan fastna i solen.

Hur krävande jobbet blir, och därmed vad det kostar, beror på förhållandena på plats:

• djupa bleck vid tjock tilläggsisolering kräver fler infästningar och noggrannare lutning,
• arbete på högre våningar kräver ställning eller skylift,
• burspråk, rundade fönster och udda former tar längre tid att tillverka och montera,
• ett ojämnt eller skadat underlag måste lagas först,
• tunga stenbänkar är svårare att bära och sätta,
• många likadana fönster gör i stället arbetet mer effektivt.

När du jämför offerter, titta på om fönsterblecken är specificerade för sig och om tätduk, lutning och gavlar ingår. Rivning av gamla bleck, isolering i smygen och ställning glöms också ofta bort. Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag, så be gärna om att arbete och material redovisas separat.

• för liten eller ingen lutning, vattnet blir stående, sugs in under karmen och smygen blir fuktig,
• utelämnad tätduk, vattnet får fri väg in i fogen och isoleringen,
• för kort utstick, vattnet rinner längs putsen som blir smutsig och flagnar,
• stel infästning utan rörelsemån, plåten buktar, spricker och lossnar när temperaturen växlar,
• gavlar monterade torrt, de lossnar under första vintern och vattnet rinner in i smygen,
• inget dämpband under plåten, regndropparna smattrar högt, vilket stör särskilt i sovrummet,
• bleck beställt efter den råa väggen, efter isoleringen är det för kort och man får vänta på ett nytt.

Att laga en fuktskadad smyg betyder att blecket måste tas bort, underlaget torkas och fasaden lagas. Därför lönar det sig inte att snåla på den här detaljen.

Du kan klara jobbet själv på ett eller två fönster på bottenvåningen, där du står på marken eller på en låg och stadig pall. För högre våningar och hela fasader är det en plåtslagare som ska göra jobbet. Ta god tid på dig, eftersom fel i lutning och tätduk visar sig först senare.

1. Demontera försiktigt det gamla blecket och gavlarna utan att skada fönsterkarmen.
2. Rengöra och torka underlaget och ta bort rester av bruk och lim.
3. Jämna till underlaget och ge det lutning bort från fönstret.
4. Mäta bredd och djup inklusive isolering och utstick utanför fasaden.
5. Prima underlaget och klistra tätduken enligt tillverkarens anvisning, med uppvikning i sidosmygarna.
6. Klistra dämpbandet och lägga blecket i lim, med bakkanten inskjuten under karmen.
7. Fästa blecket i sidorna och lämna en spalt för rörelse.
8. Sätta gavlarna i fogmassa och täta skarvarna.
9. Hälla lite vatten på blecket och se efter att det rinner mot droppkanten.

• vatten som hälls på blecket rinner av sig självt bort från fönstret och blir inte stående någonstans,
• droppkanten sticker ut från fasaden och vattnet rinner inte längs putsen,
• bakkanten sitter under karmen och skarven är tät,
• gavlarna sitter fast och är tätade,
• plåten buktar inte, rör sig inte och skramlar inte när du knackar på den,
• ytan är inte repad eller intryckt,
• skyddsfilmen är borttagen,
• du har fått foton på tätduken innan den täcktes av plåten.