Sättning av palissader upp till 50 cm

En kantsten skiljer bara stenläggningen från gräsmattan. En palissad klarar också en mindre nivåskillnad, till exempel en upphöjd odlingsbädd, en trappstegsformad övergång vid altanen eller kanten på en svag slänt. Höjden upp till 50 cm är praktisk i en vanlig villaträdgård. Palissaden håller jorden på plats, ser inte klumpig ut och kräver inga avancerade beräkningar.

Tänk på att en del av palissaden alltid sitter i marken. En 50 cm lång stolpe syns därför bara ungefär två tredjedelar ovan mark. Behöver du ta upp en större slänt, eller ska det stå en bil eller tung last bakom palissaden, är det i praktiken en stödmur. Den bör en fackman bedöma, och den behöver ett djupare grundläggning, oftast i betong.

Betongpalissader tål mest. De klarar frost, fukt och tryck från jorden, och sitter de rätt håller de i många år. De finns i grått och i färgade varianter, och en del har en yta som liknar sten eller trä. Vid slänter, nära huset och längs uppfarten är betong det självklara valet.

Träpalissader ser naturliga ut och går snabbt att sätta. Men trä i jord drabbas förr eller senare av fukt och röta, även om det är tryckimpregnerat. Det passar bättre som dekorativ kant runt rabatter än som stöd för jord.

Plast- och kompositpalissader är lätta, ruttnar inte och kräver nästan inget underhåll. De är dock inte lika starka, så använd dem för att markera gränser mellan ytor, inte för att hålla emot jord.

En enkel tumregel: ju mer tryck palissaden får ta, desto mer talar för betong och en bädd av betong.

1. Markera linjen. Med snöre och pinnar märker du ut sträckningen och höjden på överkanten. För bågar fungerar en trädgårdsslang eller märkspray bra.
2. Gräv diket. Diket ska vara så djupt att det rymmer bärlager, bädd och den del av palissaden som ska sitta i marken. Det brukar betyda minst en tredjedel av stolpens längd plus bärlagret.
3. Lägg bärlagret. I botten fyller du på grus eller krossmaterial och packar ordentligt. Lagret bär lasten och leder samtidigt bort vatten.
4. Gör bädden. För lätta kanter räcker en packad grusbädd. Vid slänt, högre belastning eller lös jord sätter du palissaderna i betong, oftast jordfuktig betong.
5. Sätt palissaderna. Ställ dem en och en efter snöret och justera med gummiklubba. Kontrollera hela tiden lod, rakhet och höjd med vattenpass eller laser.
6. Bygg bakstöd och dränering. På den sida där jorden ska ligga stöttar du palissaderna med betong. Bakom dem fyller du på dränerande makadam, i blöt mark gärna med ett dräneringsrör.
7. Fyll igen och anslut. Till sist fyller du igen diket, packar jorden lätt och ansluter mot gräsmatta, rabatt eller marksten.

Varför så mycket fokus på det som ligger under? I Sverige tjälar marken på vintern, och längre norrut går tjälen djupare. På våren blir jorden blöt när tjälen släpper. Är underlaget inte stabilt och genomsläppligt börjar palissaderna luta redan efter första vintern.

Enklast och snabbast går det med en rak linje på plan tomt med fast mark, dit du kommer fram med skottkärra och material. Det här gör jobbet mer omfattande:

• Slänt och jord som ska hållas tillbaka, vilket kräver betongbädd och bakstöd
• Bågar och varierande höjd, där varje stolpe måste justeras för sig
• Lerig eller vattensjuk mark, som kräver djupare bärlager och dränering
• Rötter, sten eller gamla betongfundament i diket
• Dålig framkomlighet på tomten och mycket schaktmassor att köra bort
• Ledningar och kablar i sträckningen, som måste lokaliseras innan du gräver

Innan du gräver är det klokt att ta reda på var el, tele, fiber, vatten och eventuell gas går. Ledningsägarna kan visa var deras ledningar ligger. Träffar du en elkabel, låt den vara och kontakta en behörig elektriker eller ledningsägaren. Stöter du på en gasledning eller känner gaslukt: avbryt direkt, lämna platsen och ring 112.

Anlitar du ett företag kan vissa markarbeten ge rätt till ROT-avdrag, men långt ifrån alla trädgårdsarbeten omfattas. Kontrollera hos Skatteverket vad som gäller för just ditt arbete.

En låg kant på plan mark klarar du gott själv. Ska palissaden hålla emot en slänt, stå vid uppfarten eller ha tunga maskiner ovanför sig, är det bättre att låta en markanläggare ta jobbet.

1. Ta reda på om det går ledningar eller kablar i sträckningen.
2. Markera linjen med snöre mellan pinnar och ställ in höjden på överkanten.
3. Gräva ett dike med plats för bärlager, bädd och minst en tredjedel av palissadens längd under mark.
4. Fylla på grus och packa det med handstamp eller en hyrd vibratorplatta.
5. Blanda jordfuktig betong enligt tillverkarens anvisningar och bre ut bädden.
6. Sätta den första palissaden, kontrollera den med vattenpass och ställa sedan nästa tätt intill.
7. Justera varje stolpe med gummiklubba efter snöret.
8. Lägga betong som bakstöd och låta den härda enligt tillverkarens uppgifter.
9. Fylla på dränerande makadam bakom palissaderna, sedan jord, och packa lätt.

• Dåligt packat bärlager. Palissaderna sätter sig ojämnt och raden börjar slingra sig.
• För grunt satta stolpar. En kort del under mark orkar inte hålla emot jordtrycket, och stolparna lutar ut.
• Ingen dränering. Vatten bakom palissaden trycker på, fryser på vintern och skjuter den gradvis utåt.
• Fel material. Trä eller plast i en slänt där det borde vara betong.
• Inget bakstöd. Palissaderna står bara i grus fast de håller jord.
• Höjden kontrolleras inte. På en längre sträcka syns även en liten avvikelse tydligt.

• Linjen är rak eller följer en jämn båge enligt planen
• Överkanterna ligger i nivå eller i överenskommen lutning, utan trappsteg mellan stolparna
• Palissaderna står lodrätt och rör sig inte när du trycker med handen
• Det finns bakstöd av betong och dränerande makadam där palissaden håller jord
• Springorna mellan stolparna är jämna
• Anslutningen mot marksten, gräsmatta eller rabatt är prydlig och utan hål
• Vatten blir inte stående bakom palissaden efter regn
• Arbetsplatsen är städad och överbliven jord bortkörd