Rivning av massivt och synligt tegelmurverk

Massivt tegelmurverk användes förr både till mellanväggar och bärande väggar. En mellanvägg är oftast ungefär 100 till 150 mm tjock. Bärande väggar och ytterväggar är ofta 300 till 450 mm eller mer. Teglet sitter vanligtvis i kalkbruk eller kalkcementbruk. Gammalt kalkbruk smular ofta sönder lätt. Cementrikt bruk sitter däremot hårt och gör rivningen långsammare.

Synligt tegel är murverk av fasadtegel som aldrig putsats. Du hittar det på fasader, inomhus som en medveten detalj och i äldre byggnader. Vid rivning gäller det ofta två saker samtidigt: att ta bort en del av muren utan att skada den del som ska stå kvar och synas. Vill du återanvända teglet plockar man ner muren för hand, sten för sten, och knackar bort bruket.

Den första frågan är inte hur väggen ska rivas, utan vad den bär. Även en vägg som ser oansenlig ut kan i ett gammalt hus stabilisera väggarna runt omkring. Det händer också att bjälklaget med åren har satt sig och delvis vilar på den. Innan du river massivt tegel är det därför klokt att ta hjälp av en konstruktör. Konstruktören bedömer om väggen är bärande och om bjälklaget måste stämpas tillfälligt under arbetet. Hen anger också vilken balk eller överliggare som ska sitta över den nya öppningen.

Bor du i bostadsrätt är det bra att prata med styrelsen innan arbetet börjar. Ni kan då gå igenom tider för bullrande arbeten, hur trapphuset ska skyddas och var en container kan stå. Grannarna uppskattar också att få veta i förväg att det kommer att låta och damma.

1. Låta en konstruktör bedöma väggen och ta fram underlag för stämpning och balk.
2. Ta reda på vad som finns i väggen: el, vatten, avlopp, ventilationskanaler och i vissa hus gas. El ska kopplas bort av en behörig elektriker, vatten och avlopp av en rörmokare och gas av en certifierad gasinstallatör.
3. Tömma rummet, täcka golv, fönster och dörrar med plast och dammskärma av arbetsplatsen från resten av bostaden.
4. Vid bärande vägg sätta upp tillfälliga stämp under bjälklaget enligt konstruktörens anvisningar.
5. Vid öppning i bärande vägg först ta upp ett spår och montera den nya balken, och först därefter riva murverket under den.
6. Riva uppifrån och ner, lager för lager, och hela tiden hålla koll på att resten av muren står stadigt.
7. Sortera rivningsmassorna direkt på plats: tegel och bruk för sig, metall, trä och plast för sig.
8. Putsa upp smygar och anslutningar mot tak och golv och forsla bort avfallet.

Känner du gaslukt under arbetet ska du genast avbryta. Använd inga elektriska apparater och ingen öppen eld. Vädra om det går utan risk, lämna lokalen och ring 112.

Rivning för hand med bilningsmaskin, mejsel och murverkssåg är det vanliga i lägenheter och villor. Metoden är mer exakt och skakar inte konstruktionen lika mycket. Det går också att spara delar av muren eller synligt tegel. Nackdelen är att det tar längre tid och är fysiskt tungt.

Maskinell rivning med hydrauliska hammare eller små rivningsrobotar passar för tjocka ytterväggar och bärande väggar och för större ytor. Den passar också där det är svårt att arbeta för hand. Det går snabbare, men det blir mer buller och mer vibrationer, och vibrationerna kan skada intilliggande delar. I praktiken kombinerar man ofta metoderna: maskinen tar grovarbetet och kanter och anslutningar görs rena för hand. För raka och rena kanter i en öppning sågar man oftast först upp murverket med diamantklinga eller vajersåg.

Oavsett metod blir det mycket damm, och det finns ofta kvarts i tegel och bruk. Vattenbegjutning, dammsugning med punktutsug, andningsskydd, skyddsglasögon och hjälm hör till grundutrustningen, inte till extrautrustningen.

• Väggens tjocklek och funktion: en tunn mellanvägg som inte bär något är enkel att riva. En tjock bärande vägg med stämp och balk kräver betydligt mer arbete.
• Brukets hållfasthet: smuligt kalkbruk släpper lätt, medan hårt cementbruk gör arbetet långsammare.
• Om teglet ska sparas: att varsamt plocka ner synligt tegel tar längre tid än vanlig rivning.
• Åtkomst: en hög våning utan hiss, ett smalt trapphus eller ingen plats för container gör att utbärningen tar längre tid.
• Mängden massor: en kubikmeter massivt murverk blir ungefär en och en halv till knappt två ton avfall. Sönderslaget tar det dessutom mer plats än i väggen.
• Dolda överraskningar: inbyggda ledningar, igengjutna stålkarmar eller stålbalkar i murverket ger extra arbete.
• Boende runt omkring: i ett bebott hus måste arbetet anpassas till tider då buller är tillåtet, och omgivningen behöver skyddas bättre.

Rivning som ingår i en renovering av en bostad kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden. Kontrollera villkoren hos Skatteverket och be om en offert där arbete och material står var för sig.

• Att riva utan konstruktör för att väggen ser tunn ut. Det kan leda till sprickor, ett bjälklag som sviktar eller skador hos grannarna.
• För liten container. Massivt tegel är tungt, och containern blir full fortare än man tror. Räkna med marginal och kontrollera hur mycket vikt containern får lastas med.
• Massor i hushållssoporna. Byggavfall ska till en återvinningscentral eller i en container från ett företag som tar hand om det på rätt sätt.
• Att välja firma enbart på priset. Fråga efter referenser och erfarenhet av liknande jobb, och kontrollera att firman har ansvarsförsäkring.

När arbetet är klart lönar det sig att gå igenom följande punkter:

• Murverket är rivet i den omfattning ni kom överens om och kanterna i öppningen är raka och fasta
• Väggar, tak och golv runt omkring har inga nya sprickor eller sättningar
• Balken sitter enligt konstruktörens anvisningar och de tillfälliga stämpen togs bort först vid överenskommen tidpunkt
• Ledningar i närheten är säkrade, avslutade eller omkopplade av behörig fackman
• Intilliggande synligt tegel är oskadat
• Massorna är bortforslade och du har fått ett kvitto eller intyg på att avfallet lämnats in
• Utrymmet är städat och klart för nästa moment