Gipsputs och bredspackling

En bra gipsputs börjar med underlaget. Gipset följer exakt det som finns under, så varje fel i muren syns senare på den färdiga väggen.

1. Kontrollera underlaget: det ska vara fast, torrt och fritt från damm, fett och rester av gammal färg. På betong tar man bort rester av formolja.
2. Mät väggarnas planhet, oftast med laser, och bestäm hur tjockt lagret ska bli.
3. Täck fönster, golv, eluttag och strömbrytare. Sätt hörnlister och putslister där det behövs.
4. Stryk underlaget med primer. På slät betong används ett vidhäftningsmedel så att putsen fäster.
5. Lägg på putsen med maskin eller för hand, sammanhängande över hela ytan utan långa pauser.
6. Dra av putsen med en aluminiumrätskiva och fyll i gropar.
7. När gipset börjar stelna, fukta ytan och glätta den med en stålsläthylla.
8. Låt putsen torka med måttlig och jämn ventilation.
9. Bredspackla med ett tunt lager beroende på önskad kvalitet, på krävande väggar ibland två lager.

Vanlig gipsputs läggs ungefär 10 till 15 mm tjock, spacklet bara runt en millimeter. Exakta värden står i tillverkarens produktblad.

Maskinputs blandas och sprutas med en putsmaskin. Blandningen får alltid samma konsistens och arbetet går fort, därför används den på stora ytor i nybyggen och hela lägenheter. Risken för så kallade kalla skarvar blir också mindre. Det är synliga ställen där ny puts möter puts som redan har stelnat.

Handputs blandas i mindre satser och läggs på med släthylla. Den passar för lagningar, små och smala rum, fönstersmygar och ställen dit maskinen inte når. Det går långsammare, men hantverkaren har bättre kontroll över detaljerna.

Vid bredspackling används främst två typer av material:

• Gipsbaserat spackel, som naturligt passar ihop med gipsputs
• Polymerbaserat finspackel, när ytan ska bli mycket slät, till exempel under färg med högre glans eller där det kommer släpljus från stora fönster

Maskinputs glättas ofta så väl att separat spackling inte behövs. Men faller ljuset snett över väggen, eller vill du ha en nästan spegelblank yta, lönar det sig att spackla. Stuckaturputs är ett annat alternativ, men den ger en fint kornig matt yta, inte en slät.

Gipsputs hör hemma i torra inomhusutrymmen: vardagsrum, sovrum, barnrum, hallar och kontor. Gips kan tillfälligt ta upp fukt ur luften och släppa den igen senare, vilket ger ett behagligt inomhusklimat.

Välj en annan lösning om:

• Det gäller en yttervägg eller ett ouppvärmt utrymme, där gips inte används
• Rummet är fuktigt hela tiden, till exempel dusch, tvättstuga eller källare
• Muren drar upp fukt underifrån eller har saltutfällningar, vanligt i äldre hus utan fuktspärr
• Väggen ska tåla hårt slitage, som i ett garage eller en verkstad

Då används kalkcementputs, saneringsputs eller gipsskivor. I badrum tillåter vissa tillverkare gipsputs utanför de ytor som får vatten direkt på sig, men duschdelen behöver tätskikt. Våtrum bör göras av en plattsättare som arbetar enligt branschreglerna för våtrum, till exempel via Säker Vatten eller GVK. Kontrollera alltid produktbladet för just den produkten.

Hur omfattande jobbet blir beror främst på:

• Underlagets skick: ny rak mur är enkel, gamla väggar med lös puts måste först skrapas eller knackas ner
• Ojämnheter: ju skevare vägg, desto tjockare lager och mer material
• Rummets form: nischer, snedtak, smygar och många hörn betyder mer handarbete
• Antal spackellager och hur slät ytan ska bli
• Val av maskin eller handputs
• Åtkomst: högt upp utan hiss, eller inget vatten och ingen el på plats

I äldre hus tillkommer ofta rivning och utjämning av väggar, så omfattningen bör bedömas på plats. Arbete som utförs av ett företag i din bostad kan ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket.

I praktiken händer det ofta att väggen ser bra ut före målning och att felen visar sig först under färgen. De vanligaste orsakerna:

• Putsning på fuktig eller ännu inte uttorkad mur
• Ingen primer, så att olika sugande partier torkar olika och bildar fläckar
• Avbruten putsning som lämnar kalla skarvar
• Arbete i för låg temperatur, tillverkare avråder oftast från arbete under ungefär 5 °C
• Påskyndad torkning med byggfläktar eller korsdrag, vilket ger sprickor
• Putsning samtidigt som det gjuts flytspackel eller avjämning i huset och luften är full av fukt
• Spackling på puts som ännu inte är torr

Som tumregel brukar man räkna ungefär ett dygn per millimeter tjocklek, vid god ventilation och rumstemperatur. Ge väggarna tid före målning och använd alltid grundfärg eller primer under färgen.

Hel putsning av väggar lämnar du till en hantverkare, men att bredspackla en mindre vägg för hand klarar du själv. Tak och arbete på hög höjd är bättre att överlåta till en målare eller annan yrkesperson.

1. Ta bort lösa partier, damm och fett från väggen.
2. Laga större hål och sprickor med lagningsspackel och låt torka.
3. Stryk väggen med primer enligt spackeltillverkarens anvisning.
4. Blanda spacklet med vatten exakt enligt anvisningen, bara så mycket du hinner använda.
5. Lägg på ett tunt lager med en stålspackel i diagonala drag.
6. Släta till ytan med ett nytt drag när den har börjat sätta sig.
7. Kontrollera väggen i släpljus när den har torkat och slipa försiktigt bort ojämnheter.
8. Lägg vid behov ett andra lager och låt torka igen.

Granska väggen i släpljus, till exempel med en lampa som hålls tätt mot väggen, och kontrollera:

• Planhet med en lång rätskiva, utan tydliga gropar eller buktningar
• Raka och skarpa hörn och kanter runt fönster och dörrar
• Yta utan sprickor, porer, repor och spår efter verktyget
• Jämn färg utan mörkare fuktfläckar
• Rena anslutningar mot tak, golv och dörrkarmar
• Eluttag, fönster och golv som är skyddade och oskadade
• Besked från hantverkaren om när du kan måla och vilken primer som ska användas