Prislista för byggarbeten: Lagning av väggar (Rimano, Rotband)
Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.
Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.
| Post | Enhet | Pris / enhet | Mängd | Totalt |
|---|---|---|---|---|
Murning kostnad | ||||
| Väggreparationer (Rimano, Rotband) | kvm | 163 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Murning av skiljevägg upp till 12,5 cm (tegel/Ytong) | kvm | 349 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Murning av väggar upp till 30 cm (Porotherm, Ytong) | kvm | 459 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Grundning av vägg och golv | kvm | 35 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Nätarmering av murade mellanväggar | kvm | 212 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Väggputsning (rivputs/grundputs) | kvm | kvm | - | |
| Fin kalk-cementputs (Feinputz) | kvm | 174 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Finputs (ytputs) | kvm | 174 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Maskinell putsning (kalk-cement) | kvm | kvm | - | |
| Gips-/spackelputs | kvm | 221 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Utvändig puts | kvm | 284 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Installation av överliggare | st | 459 kr / st | st | ange antal- |
| Mura igen öppningar | kvm | 459 kr / kvm | kvm | ange antal- |
| Skorstensbyggnation (chamotte + keramiskt foder) | lpm | lpm | - | |
| Skorstensbyggnation av typ Schiedel | lpm | lpm | - | |
Vilken färg ska du välja och vad kostar materialet: Färg och målartillbehör: väggfärg, grundfärg, spackel och täckning
Vad lagning av väggar är och när du behöver det
Vid lagning putsas inte hela väggen om. Bara de partier där putsen saknas, är skadad eller har släppt åtgärdas. Målet är att väggen ska kunna målas, spacklas eller kaklas utan att de gamla skadorna syns. Arbetet ingår i murningsarbeten och görs ofta i samband med renovering.
Du behöver det framför allt:
- när gamla pluggar, hyllor, skåp och fästen har tagits bort,
- när det har bilats spår för el eller vatten,
- när putsen i en äldre lägenhet lossnar eller låter ihålig när du knackar på den,
- när hål, urslag och sprickor syns under färgen,
- före spackling, målning eller kakelsättning när underlaget inte är helt.
För små och medelstora lagningar inomhus används oftast gipsputs, till exempel Rimano eller Rotband. För grövre lagningar av större ytor och djupare partier, särskilt i fuktigare miljöer eller på kalkcementputs, används kalkcementbruk.
Vanlig eller grov lagning: vad är skillnaden
Skillnaden handlar främst om hur stor och djup skadan är och i vilken miljö väggen finns.
- Vanliga lagningar (Rimano, Rotband) görs på mindre partier i torra rum: pluggfhål, slagna hörn, igenlagda elspår och grunda urslag. Gipsputs är lättarbetad, härdar snabbt och går att glätta fint, så väggen blir nästan klar för spackel eller färg.
- Grova lagningar (Rimano, kalkcementbruk) blir aktuella när putsen har lossnat ända ner till murverket eller när en större yta eller ett tjockare skikt ska byggas upp. Arbetet görs i flera skikt, ofta med att hål först fylls med murbruk eller tegel.
Även en grov lagning kan göras med gips i ett torrt rum, till exempel med Rimano, om djupet ligger inom den skikttjocklek som tillverkaren anger på förpackningen och den befintliga putsen är gipsbaserad. Kalkcementbruk väljer du när kalkcementputs ska lagas, när väggen står i fuktig miljö eller utomhus, eller när partiet är så djupt att det skulle krävas för många skikt gips.
Höjden påverkar också hur krävande arbetet är. En lagning vid golvet är något annat än en lagning under taket i ett högt, äldre rum, där det behövs ställning eller stabila rullbara arbetsplattformar.
Lagning har sina gränser. Om en stor del av väggen är skadad, putsen låter ihålig på många ställen eller väggen är tydligt sned, blir det ofta smartare att knacka ner den gamla putsen och göra en ny grovputsning av väggen. Ett nytt sammanhängande skikt blir jämnare än ett lapptäcke av tiotals lagningar.
Gips eller kalkcementbruk: när du väljer vad
Valet av material ska inte styras av vad som råkar finnas i butiken. Lagningsbruket bör likna den befintliga putsen och tåla miljön där väggen sitter.
- Gipsputs (Rimano, Rotband) hör hemma inomhus i torra rum: vardagsrum, sovrum och hallar. Den kan läggas i relativt tjockt skikt på en gång, exakt tjocklek anger tillverkaren på förpackningen. I torra rum kan du med lämplig grundning även sätta kakel på den, till exempel i köket bakom bänkskivan. Den passar inte utomhus, på fuktigt murverk eller där vatten sprutar direkt på väggen, som runt en dusch.
- Kalkcementbruk tål fukt bättre och kan användas både inomhus och utomhus. Det passar i källare, tekniska utrymmen, på socklar, vid lagning av gammal kalk- och kalkcementputs och under kakel i badrum och på ställen som utsätts för vatten. Det torkar dock långsammare och tjockare skikt byggs upp successivt.
Vid kombination gäller en enkel regel: gips och cementbaserade bruk blandas aldrig i samma hink, och kalkcementbruk läggs inte på gips. Lagas kalkcementputs, används kalkcementbruk. Ett vanligt misstag är att någon lagar en fuktig källarvägg med gips och att lagningen efter några månader sväller och släpper. Om du inte vet vad den befintliga putsen består av, fråga hantverkaren eller gör ett litet prov på ett ställe som inte syns.
Vad du bör bestämma innan du beställer
Vid lagningar lönar det sig att reda ut några saker i förväg. Då slipper du missförstånd om både pris och hur väggen ska se ut efteråt.
- Vad som ska på väggen sedan. Under kakel räcker en fast och plan lagning utan perfekt glättning. Under färg måste ytan vara slät, annars syns lagningarna. Under spackel krävs planhet, slätheten fixar spacklet.
- Om fukten är åtgärdad. Om väggen blir fuktig eller det läcker in någonstans är det ingen idé att laga putsen förrän orsaken är borta. Uttorkning och sanering av murverket är ett separat arbete.
- Hur ytan ska mätas. Omfattningen av lagningar är lätt att missbedöma. Fråga om det är den faktiskt lagade ytan som räknas, om små partier avrundas uppåt och hur spår och hörn debiteras.
- Vem som lagar spåren efter installationerna. Elektrikern eller rörmokaren fyller ibland bara spåren grovt, ibland inte alls. Kom överens om murare ska laga dem.
- Vem som tar bort gammal puts. Nerknackning av ihåliga partier och bortforsling av byggavfall kan ingå i arbetet eller vara en egen post. Renoveringsavfallet ska sorteras i trä, mineral, metall, glas, plast och gips och lämnas på kommunens återvinningscentral.
- Arbetsordningen. Lagningarna görs efter installationerna i väggarna och före spackling och målning. Om det bilas igen efteråt görs delar av jobbet två gånger. Om du ska mura mellanväggar i tegel eller lättbetong, bör de vara klara innan anslutningarna lagas.
Bor du i flerbostadshus, stäm av ingrepp i gemensamma utrymmen, fasad eller bärande väggar med bostadsrättsföreningen eller fastighetsförvaltaren i förväg.
Så går lagningen till steg för steg
- Skydd. Golv, fönster, karmar och möbler i närheten täcks med plast. Vid arbete runt uttag och strömbrytare slås säkringen av.
- Bedömning av väggen. Genom att knacka på väggen hittas partier där putsen är ihålig och sitter dåligt. De tas bort ner till fast underlag, annars släpper lagningen tillsammans med dem.
- Rengöring. Damm, gamla färgrester, fett och lösa korn tas bort. Gamla pluggar och spik dras ut ur hålen.
- Utfyllnad av djupa partier. Större hål och fickor i murverket fylls först med murbruk eller tegelbitar, så att putsen inte behöver överbrygga ett tomrum.
- Grundning. Ett sugande underlag förstärks och jämnas ut med grundning. Slät betong kräver oftast en häftbrygga, annars fäster putsen inte. Typ av grundning väljs enligt putstillverkarens rekommendation.
- Påläggning av bruket. Bruket läggs på med murslev eller stålbrädа och dras av med rätskiva i plan med den omgivande väggen. Vid grova lagningar arbetar man i skikt, och varje nytt skikt läggs först när det föregående har härdat.
- Hörn och övergångar. Skadade hörn förstärks med hörnskena. Vid övergången mellan två olika material, till exempel tegel och betong, bäddas en armeringsväv av glasfiber in i putsen för att minska risken för sprickor. Vid större ytor kan nätarmering av murade mellanväggar vara aktuell.
- Glättning och torkning. Gips kan glättas när den har härdat. Kalkcementputs behöver längre tid. Som tumregel brukar anges ungefär ett dygn per millimeter skikttjocklek, men exakta uppgifter anger tillverkaren och de beror på temperatur och ventilation.
- Kontroll och städning. Lagningarna kontrolleras med rätskiva och släpljus, och små gropar fylls i. Plast och byggavfall tas bort.
Vad priset för lagningar beror på
Riktpriset för arbetet är 163 kr per m². Det gäller för normala förhållanden. På två väggar som ser likadana ut kan slutsumman ändå skilja sig mycket. Det som avgör är främst:
- Skadans djup. Ett grunt urslag lagas med ett skikt. Där putsen har lossnat ner till murverket behövs utfyllnad av hål, fler skikt och mer material. Grova lagningar blir därför märkbart dyrare per m² än vanliga.
- Hur utspridda lagningarna är. Många små partier över hela väggen tar längre tid än en sammanhängande yta med samma area. Varje ställe ska rengöras, grundas, fyllas och jämnas mot omgivningen. Vid små lagningar tar därför en del hantverkare betalt för en minimiyta eller per timme.
- Underlagets skick. Vittrad, smulande eller ihålig puts måste först knackas ner. Nerknackning, bärande och bortforsling av avfall är arbete som inte syns vid första anblick. Misstänkt asbest i hus byggda före 1982 ska rivas av ett företag med tillstånd från Arbetsmiljöverket.
- Hörn, smygar och detaljer. Hörn, fönstersmygar, valv och partier runt karmar tar längre tid än en plan yta och görs ofta med hörnskena.
- Höjd och åtkomst. Arbete under tak, i höga äldre rum eller i trapphus kräver ställning eller arbetsplattformar och går långsammare, och blir därför ofta dyrare.
- Material. Kalkcementbruk läggs i skikt med uppehåll för härdning, så arbetet sprids ut över flera dagar och hantverkaren måste komma flera gånger. Gips går snabbare.
- Krav på ytfinish. En lagning under kakel är enklare än en lagning under färg, där partiet måste vara perfekt planat och glättat.
Så förbereder du för lagningarna
Förutom väggens skick påverkar även förberedelserna hur arbetet går.
- Tomt rum. När möblerna är utburna eller samlade mitt i rummet slipper hantverkaren lägga tid på att täcka och flytta. I en möblerad bostad tar arbetet längre tid och det blir mer damm.
- Färdiga installationer. Om elektriker och rörmokare inte är klara med sina spår måste muraren komma två gånger.
- Vatten och el på plats. Bruket blandas med rent vatten och vispen behöver ett eluttag. Utan dem går arbetet långsammare.
- Temperatur och ventilation. Puts ska bearbetas över fryspunkten, oftast över 5 °C, exakta villkor står på förpackningen. I ett kallt och oventilerat rum torkar bruket långsamt och nästa moment skjuts upp. Drag och direkt sol gör i stället att det torkar för snabbt och spricker.
- Plats för byggavfall. Bestäm i förväg var avfallet får ställas och hur det ska forslas bort. I flerbostadshus är det bra att känna till husets regler för bullrande arbeten och användning av hissen.
- Tydlig markering. Om du i förväg markerar allt som ska lagas, till exempel med blyerts eller tejp, undviker du att något blir bortglömt.
Typiska fel och hur de visar sig senare
Puts på löst underlag
Om ett ihåligt gammalt skikt lämnas kvar under lagningen spricker eller släpper lagningen senare tillsammans med det. Ofta syns det först efter målningen.
Utebliven grundning
Sugande tegel eller lättbetong drar ut vattnet ur putsen för snabbt så att bruket inte hinner härda ordentligt. Lagningen dammar, smular eller får hårfina sprickor runt om.
Slät betong utan häftbrygga
Putsen fäster inte, låter ihålig när du knackar och kan släppa i ett enda stycke.
Gips på fuktigt ställe
På fuktigt murverk eller där det läcker in sväller gipsen, mjuknar och faller av, ofta inom några månader.
Kalkcementbruk på gips
Materialen fungerar dåligt ihop och lagningen kan släppa eller spricka.
För tjockt skikt på en gång
En grov lagning som läggs i ett enda drag spricker eller sjunker ihop när den torkar. Djupa partier ska byggas upp i flera skikt.
Saknad väv vid materialövergång
Sprickan uppstår exakt i skarven mellan tegel och betong, rak som efter en linjal.
Målning på våt lagning
På en otorkad lagning missfärgas färgen, det blir fläckar eller färgen flagnar.
Igenlagd konstruktionsspricka
Sneda sprickor från hörnen av fönster och dörrar eller sprickor som öppnar sig igen efter lagning kan bero på rörelser i konstruktionen. En sådan spricka bör först bedömas av en konstruktör, putsen ensam löser inte problemet.
Så kontrollerar du färdiga lagningar
Kontrollera de färdiga lagningarna helst i släpljus, till exempel med en ficklampa som hålls mot väggen. Då ser du varje ojämnhet som färgen annars skulle avslöja senare.
- lagade partier låter inte ihåliga när du knackar,
- lagningen ligger i plan med den omgivande väggen och ingen kant eller grop syns mot rätskivan,
- kanterna på lagningarna övergår mjukt i omgivningen utan upphöjda kanter,
- hörnen är raka och hela,
- det finns inga hårfina sprickor eller blåsor i lagningen,
- väv är inbäddad vid övergångar mellan olika material,
- spår efter installationer är lagade i hela sin längd och området runt dosor är rent,
- materialet passar miljön, ingen gips i fuktiga utrymmen eller utomhus,
- golv, fönster och karmar är fria från bruk och avfallet är bortforslat om det var överenskommet,
- hantverkaren har talat om när väggen kan spacklas eller målas.
Gör det själv: liten lagning med gipsputs
Pluggfhål, mindre urslag eller ett grunt spår i ett torrt rum klarar du själv. För stora ytor, tjocka skikt och arbete under högt tak är det bättre att anlita en murare. Bila aldrig nya öppningar i bärande väggar, och slå av säkringen vid spår nära elledningar.
- Dra ut pluggar och spik ur väggen, knacka fram lösa partier och ta bort dem ner till fast underlag.
- Borsta av ytan med en pensel eller dammsug den.
- Stryk på grundning enligt putstillverkarens rekommendation och låt den torka.
- Blanda bara så mycket gipsputs i rent vatten som du hinner använda innan den börjar härda.
- Tryck in bruket i hålet och dra av det med stålbräda eller rätskiva i plan med väggen.
- Vid djupare partier, låt första skiktet härda och lägg sedan på ett andra.
- När bruket har härdat, glätta ytan, låt den torka och spackla eller måla först därefter.
Diska verktyg och hinkar direkt efter arbetet. Rester av härdad gips i en ny sats påskyndar härdningen så att bruket inte hinner bearbetas.
Vanliga frågor
Riktpriset är 163 kr per m². Slutpriset påverkas främst av skadans djup, hur många utspridda partier det är, arbetshöjden, om gammal puts måste knackas ner och valet mellan gips och kalkcementbruk.
Vid en tunn gipslagning i ett varmt och ventilerat rum ibland, vid tjockare skikt och kalkcementbruk nej. Väggen måste vara helt torr, annars missfärgas eller flagnar färgen. Följ tillverkarens torktider.
Det är inte lämpligt. Gips sväller i fukt och förlorar sin hållfasthet. Åtgärda först orsaken till fukten och använd sedan kalkcementbruk eller saneringsputs för lagningen.
Nästan alltid. Grundningen jämnar ut underlagets sugförmåga och förbättrar vidhäftningen. På slät betong används oftast en häftbrygga.
Antingen låg det kvar löst underlag under lagningen, eller så är det en spricka som orsakas av rörelser i konstruktionen. I det senare fallet är det klokt att låta en konstruktör bedöma väggen innan den lagas igen.
Mindre gipslagningar hinns ofta med på en dag, och till det kommer torktiden. Grova lagningar i flera skikt tar längre tid, eftersom varje skikt måste härda.
Under kakel oftast inte. Under färg beror det på hur väl lagningarna är planade. Om det är många lagningar eller om väggen syns tydligt i släpljus ger en bredspackling av hela ytan en jämn yta så att lagningarna inte syns genom färgen. Kom överens om det i förväg, eftersom det är ett separat arbete.
Relaterade arbeten
Så murar du en tunn mellanvägg i tegel eller lättbetong, när du väljer vilket material, vanliga fel och hur du kontrollerar den färdiga väggen.
Så görs nätarmering av murade mellanväggar, när det lönar sig, vilka misstag du ska undvika och hur du kontrollerar den färdiga väggen.
Så görs grovputs av kalkcementbruk för hand och med maskin, vad som gör jobbet enklare eller svårare och hur du kontrollerar den färdiga väggen.
Så muras en systemskorsten typ Schiedel med keramisk insats, vad som gör jobbet enklare eller svårare och hur du kontrollerar den färdiga skorstenen.
Så muras en skorsten med chamotte och keramiskt rökrör: arbetet steg för steg, vad som påverkar jobbet, vanliga fel och hur du kontrollerar resultatet.
Så görs finputs av kalkcementbruk inomhus och på fasad, vilket underlag den passar på, typiska misstag och hur du kontrollerar det färdiga arbetet.
Blog
Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete
Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.