Murning av systemskorsten typ Schiedel

En skorsten av typ Schiedel har tre skikt som passar exakt i varandra:

• mantel av skorstensblock, oftast av lättbetong, som bär hela skorstenen och skyddar omgivningen mot värme,
• isolering mellan manteln och innerröret, som håller rökgaserna varma så att det inte bildas mer kondens än nödvändigt,
• keramiskt innerrör, som tål hög temperatur, fukt och de syror som finns i rökgaserna.

Till systemet hör också specialdelar: en bottendel med kondensskål och avlopp för kondensvatten, en del med sotlucka, en anslutningsdel för rökröret från pannan eller kaminen och en avslutning ovanför taket, alltså ett skorstenshuvud med täckplatta. Ofta byggs även en ventilationskanal bredvid rökkanalen.

1. Kontroll av underlaget. En skorsten är tung, så den måste stå på en stadig grund eller på ett bjälklag som är dimensionerat för lasten. Underlaget ska vara plant och i våg.
2. Bottendelen sätts. Det första blocket läggs i bruk exakt i våg. Varje avvikelse växer med höjden, och skorstenen börjar luta.
3. Kondensskål och sotlucka. Längst ner sätts kondensskålen med avlopp, ovanför den delen med sotlucka. De monteras i tur och ordning med de övriga delarna, inte i efterhand.
4. Manteln muras och innerrören sätts i. Blocken muras med det bruk som tillverkaren anger. De keramiska rören fogas med ett särskilt syrafast kitt. Överflödigt kitt stryks bort direkt så att det inte blir kanter inne i kanalen. Isoleringen läggs enligt systemet så att röret hamnar i mitten.
5. Anslutningsdelen. Anslutningen för rökröret sätts på den höjd som passar pannan eller kaminen. Mät upp höjden i förväg, att borra i en färdig skorsten är en onödig risk.
6. Genomföring i bjälklag och tak. Runt skorstenen lämnas det avstånd till träbjälkar och andra brännbara material som tillverkaren anger. Det utrymmet fylls inte med något brännbart.
7. Skorstenshuvud och avslutning. Ovanför taket avslutas skorstenen med en täckplatta. Den yttre delen putsas med en tålig fasadputs, kläs in eller får en färdig mantel. Genomföringen i taket plåtas in och tätas, ofta av en plåtslagare.

Varför får innerröret inte muras fast i manteln? Keramiken utvidgar sig när du eldar. Om den inte har något utrymme spricker manteln. Därför bygger systemet på att röret ligger fritt och kan röra sig, särskilt vid täckplattan.

Vilket system som passar beror på vad du ska ansluta till skorstenen:

• braskamin, kakelugn, vedpanna eller pelletspanna kräver en skorsten för höga rökgastemperaturer som också tål soteld,
• kondenserande pannor, till exempel för gas eller olja, har svala och fuktiga rökgaser, ofta med övertryck, och behöver ett innerrör för våt drift eller en annan lösning enligt pannans tillverkare,
• två eldstäder, till exempel en kamin och en panna, behöver oftast var sin rökkanal. Att ansluta båda till samma kanal går bara efter beräkning.

Kanalens diameter och skorstenens höjd ska bestämmas av en konstruktör eller skorstensfejare utifrån eldstadens effekt. En för stor kanal drar lika dåligt som en för liten. Har du en värmepump som huvudsaklig uppvärmning och bara vill ha en braskamin, räcker ofta en enkel kanal med rätt dimension.

Hur krävande jobbet blir, och därmed vad det kostar, beror främst på:

• skorstenens höjd och hur många våningar den går genom,
• antal kanaler och om det finns en ventilationskanal,
• om det är ett nytt hus där skorstenen finns med från början, eller ett befintligt hus där bjälklag och tak måste öppnas,
• underlaget, om det behövs en ny grund eller ett förstärkt bjälklag,
• åtkomst till taket och om det behövs byggställning när huvudet muras,
• hur huvudet avslutas: puts, beklädnad eller färdig mantel,
• transport av tunga block upp på vinden eller genom en smal trappa.

I praktiken händer det ofta att själva murningen inte tar mest tid. Det är genomföringen i takstolen och taket som drar ut på tiden, där en snickare måste anpassa takstolar och taket läggas om runt skorstenen. Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag, kontrollera vad som gäller för ditt jobb innan du beställer.

Innan du eldar första gången bör en skorstensfejare gå igenom den färdiga skorstenen. Hen kontrollerar att kanalen är tät, att avstånden till brännbart material stämmer och att eldstaden passar skorstenen. Ett felaktigt utfört arbete kan bli ett problem med försäkringsbolaget om det skulle börja brinna.

Anslutning av en gaspanna ska göras av en behörig installatör, och allt elarbete runt pannan av en behörig elektriker. Om du känner gaslukt, lämna utrymmet och ring 112.

• bottendelen ligger inte i våg och skorstenen lutar mer och mer,
• innerrören fogas med vanligt bruk i stället för syrafast kitt,
• kitt som pressats in i kanalen och samlar sot,
• innerröret saknar rörelseutrymme, trycker på manteln och täckplattan spricker,
• träbjälkar eller takisolering ligger direkt mot skorstenen utan rätt avstånd,
• skorstenen slutar för lågt över taket, drar dåligt och ryker in vid blåst,
• dåligt tätad genomföring i taket som läcker in på vinden,
• kondensavloppet saknas eller är inte anslutet.

• skorstenen står lodrätt, kontrollera med vattenpass eller lod på flera ställen,
• sotluckan är lätt att komma åt och tätar bra,
• kondensskålen sitter på plats och avloppet är anslutet,
• anslutningsdelen sitter på rätt höjd för eldstaden,
• inga brännbara material finns närmare skorstenen i bjälklag och takstol än tillverkaren tillåter,
• skorstenshuvudet går tillräckligt högt över taket och täckplattan är hel, utan sprickor,
• genomföringen i taket är inplåtad och tät,
• puts eller beklädnad på huvudet är hel och utan sprickor,
• du har fått dokumentation om systemet och skorstensfejarens protokoll.