Räkna på arbetet från prislistan
Enter quantities and the price recalculates instantly. You can adjust these rates in your price list.
Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.
| Post | Enhet | Pris / enhet | Mängd | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Murning | ||||
| Nätarmering av murade mellanväggar | kvm | 114 kr | - | |
| Murning av skiljevägg upp till 12,5 cm (tegel/Ytong) | kvm | 316 kr | - | |
| Murning av väggar upp till 30 cm (Porotherm, Ytong) | kvm | 421 kr | - | |
| Grundning av vägg och golv | kvm | 18 kr | - | |
| Väggreparationer (Rimano, Rotband) | kvm | - | ||
| Väggputsning (rivputs/grundputs) | kvm | - | ||
| Fin kalk-cementputs (Feinputz) | kvm | 149 kr | - | |
| Finputs (ytputs) | kvm | 140 kr | - | |
| Maskinell putsning (kalk-cement) | kvm | - | ||
| Gips-/spackelputs | kvm | 105 kr | - | |
| Utvändig puts | kvm | 176 kr | - | |
| Installation av överliggare | st | 281 kr | - | |
| Mura igen öppningar | kvm | 439 kr | - | |
| Skorstensbyggnation (chamotte + keramiskt foder) | lpm | - | ||
| Skorstensbyggnation av typ Schiedel | lpm | - | ||
När nätarmering är värt det
Alla mellanväggar behöver inte nät över hela ytan. I vissa lägen ökar dock risken för sprickor tydligt, och då lönar sig nätet:
- Nybyggnad: murverket torkar fortfarande ut och huset rör sig lite de första åren, så väggarna arbetar mer än i ett äldre hus
- Olika material möts: när tegel möter lättbetong eller när murverket möter en betongpelare eller ett valv, reagerar materialen olika på temperatur och fukt, och i skarven uppstår ofta en spricka
- Stora ytor och tunna väggar: en lång och tunn vägg böjer sig lättare och ytan spricker tidigare
- Renovering: en äldre vägg som är stabil men ojämn eller sprucken får med nätet ett enhetligt och sammanhängande underlag
- Runt öppningar: hörnen vid dörrar och passager är där sprickor brukar visa sig först, därför armeras de även när resten av väggen lämnas utan nät
På väggar av lättbetongblock som murats med tunnfog görs nätarmeringen ofta som en del av ett tunnputssystem i stället för traditionell puts. Vid tjockare kalkcementputs läggs nätet i de yttre lagren, eller så armeras bara de utsatta ställena.
Så går nätarmeringen till steg för steg
Ett bra resultat börjar redan vid murningen. Är väggen sned eller har utstickande fogar döljer nätet och bruket inte det, de följer bara formen. Själva arbetet ser ut så här:
- Förbereda underlaget: ytan rengörs från damm, bruksrester och fett. Större ojämnheter och skador fylls och jämnas till i förväg.
- Grundning: ett sugande underlag, typiskt lättbetong, grundas så att bruket inte torkar för snabbt och fäster ordentligt.
- Förstärka utsatta ställen: i öppningarnas hörn läggs diagonala remsor av nät, och över skarven mellan olika material läggs en remsa som går ut en bit på båda sidor.
- Första lagret: armeringsbruket dras ut på en våd ungefär lika bred som nätet, oftast med tandad glättare.
- Trycka in nätet: nätet läggs uppifrån och ned och trycks in i det färska bruket med glättaren, från mitten och utåt, utan veck och luftblåsor. Våderna överlappar varandra med ungefär 10 cm.
- Andra lagret: medan första lagret fortfarande är fuktigt dras ett tunt lager till som täcker nätet helt och jämnar ut ytan.
- Härdning: väggen får torka, och hur länge beror på skikttjocklek, temperatur och luftfuktighet. Därefter kommer slutspackling, puts eller målning enligt tillverkarens anvisningar.
En viktig detalj: nätet hör hemma i bruket, inte direkt mot muren. Helst ska det ligga i den yttre tredjedelen av skiktet. Klistras det mot den nakna väggen och bruket bara läggs ovanpå gör armeringen nästan ingen nytta.
Material och hur du väljer
Inomhus används glasfibernät som är alkaliresistent. Cement- och kalkbaserade bruk är basiska, och obehandlat glas skulle med tiden tappa sin styrka i dem. Till innerväggar väljs oftast ett lättare nät än till fasadputs, men det är bruktillverkarens rekommendation som gäller.
Armeringsbruket ska vara avsett för inbäddning av nät och passa underlaget. I badrum och kök, där det ska sättas kakel, väljs ett material som tål fukt och som tillverkaren av kakelfixet godkänner som underlag. I våtrum är det klokt att anlita en plattsättare som är certifierad enligt branschreglerna, till exempel via Säker Vatten eller GVK. Håll dig gärna till ett och samma system från grundning till sista lagret, så att skikten fungerar ihop.
Vad som gör jobbet lättare eller svårare
Det som påverkar arbetsinsatsen, och därmed kostnaden, mest är underlagets skick. En rak och ren vägg av lättbetongblock armeras snabbt. Sned murning, urfallna fogar eller gamla putsrester betyder mer förarbete. Många öppningar, hörn, nischer och eldosor gör också att jobbet tar längre tid, eftersom nätet ska klippas runt dem och överlappa noggrant. Högre väggar kräver byggställning eller rullställning. En mindre synlig men viktig faktor är fukten i muren: i en blöt nybyggnad ska man inte stressa, eftersom bruket då kan härda dåligt. Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag, kontrollera villkoren hos Skatteverket.
Typiska misstag
- Nät utan överlapp eller med glipor: just i den oarmerade skarven kommer det senare en rak spricka
- Nät direkt mot muren: det kan inte göra sitt jobb och lossnar lätt tillsammans med bruket
- Nätet syns igenom: det yttre lagret är för tunt och efter målning syns nätets mönster
- Veck och blåsor: uppstår när nätet dras från kanten eller trycks in i bruk som redan börjat torka
- Diagonala remsor saknas vid dörrar: sprickor från hörnen vid öppningar hör i praktiken till de vanligaste reklamationerna
- Fel förhållanden: i ett kallt eller överhettat rum, eller i drag, härdar bruket dåligt
Nätet stoppar inte allt. En spricka mellan väggen och taket uppstår ofta för att bjälklaget böjer sig under belastning. Där görs i stället vanligtvis en rörelsefog eller en elastisk anslutning. Visar sig sneda sprickor, eller sprickor som växer, handlar det inte om ytan, och då är det värt att ta in en konstruktör.
Gör det själv: nätarmera en mindre vägg
Nätarmering klarar du själv om du har tålamod och står på en låg, stadig pall. Välj en mindre vägg första gången, till exempel i ett förråd, och jobba lugnt våd för våd.
- Rengör väggen från damm och bruksrester och fyll större hål i förväg.
- Grunda underlaget och låt det torka enligt anvisningen.
- Klipp nätet i våder efter väggens höjd och förbered mindre bitar till hörnen vid öppningar.
- Lägg diagonala remsor i dörrhörnen och en remsa över skarven mellan olika material.
- Blanda bruket enligt tillverkaren och låt det vila en kort stund.
- Dra ut bruket med tandad glättare på en vådbredd.
- Lägg nätet uppifrån och tryck in det med glättaren från mitten och utåt.
- Fortsätt med nästa våd och låt den överlappa med ungefär 10 cm.
- Täck nätet med ett tunt lager bruk vått i vått och glätta.
- Låt väggen härda innan du lägger på nästa skikt.
Stöter du på elledningar när du fräser spår eller tar bort gammal puts, avbryt arbetet. Allt som rör elinstallationen ska göras av en behörig elektriker.
Kontroll av det färdiga arbetet
Gå igenom väggen i släpljus, till exempel med en ficklampa som hålls nära ytan. Då ser du ojämnheter som försvinner i vanligt ljus.
- Nätet syns inte igenom och sticker inte fram någonstans
- Ytan har inga blåsor, veck eller ställen som lossnar
- Hörnen vid dörrar och passager har diagonala remsor
- Skarvar mellan olika material är täckta med nät som går ut på båda sidor
- Ytan är jämn och inga tydliga gropar syns när du lägger an en rätskiva
- Runt dosor och kanter är det snyggt avslutat och nätet är inte avklippt för kort
- Hantverkaren har berättat vilket material som använts och när nästa skikt kan läggas på
Vanliga frågor
Inte alltid. Det rekommenderas främst i nybyggnader, där olika material möts, på tunna och långa väggar och vid renovering av spruckna ytor. Hörnen vid öppningar armeras dock nästan alltid.
Själva arbetet i ett vanligt rum tar oftast en till två dagar. Till det kommer torktid för grundningen och härdning av bruket, som beror på skikttjockleken och förhållandena i rummet.
Oftast inte. På det armerade skiktet läggs vanligtvis ett fint slutspackel eller en puts och först därefter målning. Om tillverkarens system tillåter målning direkt står det i det tekniska databladet.
Det minskar hårfina sprickor i ytan rejält, men det stoppar inte rörelser i konstruktionen, till exempel ett bjälklag som böjer sig eller en grund som sätter sig. Sådana sprickor behöver åtgärdas vid orsaken, inte bara på ytan.
På en mindre vägg ja, om du håller överlappen och trycker in nätet i färskt bruk. På stora ytor, höga väggar eller när du vill ha en helt slät yta för blank färg brukar en erfaren hantverkare märkas i resultatet.
Relaterade arbeten
Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete
I prislistan för byggarbeten väljer du poster från alla yrken och NUMIQ gör en offert av dem, redo för kunden.