Maskinputs med kalkcementbruk

Maskinen doserar vattnet jämnt hela tiden, så bruket får samma konsistens över hela ytan. På större ytor går arbetet därför snabbare och resultatet blir jämnare än när bruket blandas för hand i hink. Arbetet brukar gå till så här:

1. Kontroll och förarbete av underlaget. Putsaren kontrollerar murverket, tar bort damm och bruksrester, fyller större fogar och stryker grundning eller häftbrygga beroende på underlag.
2. Montering av putslister. Putslister sätts på väggarna för att bestämma planet, och hörnlister monteras på hörn och fönstersmygar för att skydda kanterna.
3. Inställning av maskinen. Vattentillförseln ställs in så att bruket varken blir för löst eller för styvt.
4. Sprutning. Putsen sprutas i stråk, oftast nerifrån och upp, i ett sammanhängande lager. Tjockleken är vanligen 10 till 20 mm, beroende på hur rakt murverket är och vad tillverkaren anger.
5. Avdragning med rätskiva. Med en lång rätskiva av aluminium dras putsen av mot listerna. Överskottet tas bort och svackor fylls i medan putsen är färsk.
6. Ytbehandling. När putsen har stelnat något jämnas den till och filtas sedan med svamp eller filt. Då blir ytan fin nog att måla direkt, eller att täcka med tunn finputs eller bredspackling.
7. Härdning. Putsen får torka naturligt med måttlig ventilation och utan hård uppvärmning.

De flesta problem med puts börjar redan innan maskinen startas. Underlaget måste vara fast, rent och fritt från salter. Gamla lösa skikt, oljefärg och limrester behöver bort, annars fäster den nya putsen inte.

Olika material suger upp vatten olika mycket:

• Tegel suger måttligt, och oftast räcker en grundning som jämnar ut sugförmågan
• Lättbetong suger kraftigt, därför används grundning och en puts som tillverkaren uttryckligen rekommenderar för lättbetong. Annars torkar putsen för snabbt och spricker
• Slät betong (tak, balkar och gjutna väggar, vanligt i flerbostadshus) tar nästan inte upp något vatten och behöver en häftbrygga med sand som ger en sträv yta

Alla installationer i väggarna ska vara klara innan putsningen börjar. Kablar och dosor dras och kontrolleras av en behörig elektriker, och dosorna ska sitta i nivå med den färdiga putsytan. Det är klokt att låta rörmokaren tryckprova vatten- och värmerör innan väggen putsas, eftersom en läcka bakom färdig puts är betydligt jobbigare att åtgärda. Spår efter rördragningar fylls i förväg, och bredare spår täcks med armeringsnät.

Kalkcementputs förenar cementens hållfasthet med kalkens förmåga att släppa igenom fukt. Den är hård, tål stötar och nötning och klarar fukt bättre än gips. Därför väljs den till badrum, kök, hallar, källare, garage, pannrum och under kakel.

Gipsputs är finare och blir efter filtning så slät att den ofta kan målas direkt. Den passar i torra bostadsrum. I badrum tillåter tillverkarna den bara under vissa villkor, till exempel god ventilation och ett godkänt tätskikt under kaklet. I källare och garage passar den inte. Tänk på att tätskiktet i våtrum bör läggas av en certifierad plattsättare som följer branschreglerna, till exempel enligt Säker Vatten eller GVK.

Maskinputs med kalkcementbruk görs inomhus oftast som enskiktsputs, alltså bildas grundlager och yta i samma moment och filtas sedan. Vill du ha en slätare vägg, till exempel för ljus färg där solen faller in snett, läggs tunn finputs eller bredspackling på när putsen har härdat.

Hur krävande jobbet blir, och därmed vad det kostar, beror främst på hur väggen ser ut innan putsningen:

• Raka murade väggar i nybygge går snabbast, eftersom det räcker med ett tunnare lager
• Sneda väggar i äldre hus behöver tjockare puts, ibland i två omgångar, och mer material
• Nedknackning av gammal puts och bortforsling av rivningsmassor ger extra arbete
• Många fönster, smygar, hörn och nischer betyder många lister och mer handarbete
• Högt i tak och trapphus kräver ställning
• Åtkomst för maskinen spelar också roll: maskinen behöver vatten, el och plats för säckarna, och i en lägenhet högt upp blir slangdragningen lång

Om du kan, samla putsningen av hela huset eller lägenheten till ett tillfälle. Då behöver maskinen bara ställas upp och rengöras en gång. Arbetskostnaden kan dessutom ge rätt till ROT-avdrag, kontrollera villkoren hos Skatteverket.

• Puts på smutsigt eller löst underlag. Putsen låter då ihålig när du knackar på den och kan släppa
• Fel konsistens på bruket. Ett för löst bruk tappar hållfasthet och ger fläckar, ett för styvt bruk är svårt att dra av och ytan blir grov
• För sen avdragning. Väggen får vågor och svackor
• Fel tidpunkt för filtning. Filtar man för tidigt drar sig ytan och sluter sig, filtar man för sent går den inte längre att jämna till
• För snabb uttorkning. Drag, direkt solljus eller full värme ger krympsprickor. Puts inte vid minusgrader, de flesta tillverkare anger en lägsta temperatur på ungefär +5 °C
• Målning eller kakelsättning på våt puts. Färgen kan missfärgas eller flagna. Som tumregel nämns ofta ungefär en dags torktid per millimeter tjocklek, men det är tillverkarens uppgift som gäller

Ta med en lång rätskiva eller ett vattenpass och en ficklampa när du går igenom arbetet. Lyser du snett längs väggen syns ojämnheter mycket tydligare. Kom gärna överens om tillåten planhetsavvikelse i avtalet i förväg, eftersom kakel och stora plattor kräver högre noggrannhet. Kontrollera:

• Att väggarna är plana, både lodrätt och vågrätt och över hela ytan
• Att hörn och smygar är lodräta och att kanterna med lister är raka och hela
• Att ytan är jämn utan fläckar, sprickor, utfällningar och verktygsmärken
• Att ingen del låter ihålig när du knackar
• Att dosor och uttag är fria, rena och i nivå med putsen
• Att fönster, karmar, golv och rör är fria från putsrester
• Att du har fått råd om torkning och ventilation och besked om när väggen kan målas eller kakelsättas