Formsättning av betongbjälklag med systemform från Doka och Peri

Bjälklaget är en bärande konstruktion. Tjockleken, armeringen, betongklassen och hur plattan ska stämpas bestäms av konstruktören i handlingarna. Formsättarna bygger efter de ritningarna och efter tillverkarens monteringsanvisning. De bestämmer inte själva hur tjock plattan ska vara eller var balkar behövs.

Innan formsättningen börjar bör följande vara klart:

• Bärande ytter- och innerväggar uppmurade eller gjutna till bjälklagets underkant, i rätt nivå och tillräckligt härdade
• En tydlig höjdnivå för plattans underkant, helst markerad på väggarna som en meterlinje eller höjdmärkning
• Ett bärkraftigt och jämnt underlag för stämpen: en gjuten platta, en grundplatta eller packad makadam med plankor under
• En bjälklagsritning med öppningar för trappa, skorsten, schakt och genomföringar
• Besked om vem som gör kantformen runt plattan och eventuella kantbalkar, och om kantelement ska användas som kvarsittande form
• Framkomlig väg för leverans av formen och en fri yta där den kan läggas upp

Det händer ofta att laget kommer och bottenvåningen är full av pallar med block, en sandhög och en blandare. Då får stämpen ställas mellan hindren, formen får ingen regelbunden rastrering och arbetet drar ut på tiden. En tömd och sopad yta sparar både tid och irritation.

Detaljerna skiljer sig lite mellan systemen, men principen är densamma. Laget följer tillverkarens anvisning och de tabeller som anger avstånd mellan stämp och balkar för en viss plattjocklek.

1. Inmätning och planering

Först mäts rummens innermått och höjden från golv till planerad underkant platta. Efter det ställs stämpens längd in. Vid normal takhöjd används teleskopiska stålstämp, som dras ut till ungefär rätt höjd och finjusteras med en gängad mutter.

2. Stämp, trebensstöd och gaffelhuvuden

De första stämpen ställs i trebensstöd som håller dem lodräta tills balkarna ligger på plats. Överst sitter ett gaffelhuvud som balken läggs i. Vid kanter och hörn står stämpen tätare, eftersom konstruktionen är minst stabil där.

3. Under- och överbalkar

I ett balksystem läggs underbalkarna i gaffelhuvudena och överbalkarna tvärs över dem. Oftast är det träbalkar med I-profil, i branschen ofta kallade H20-balkar. Avståndet mellan dem styrs av plattans tjocklek: ju tjockare platta, desto tätare. I ett panelsystem monteras i stället färdiga ramar med formskiva direkt på stämpen.

4. Formytan

Ovanpå balkarna läggs formskivor, oftast treskiktsskivor med gul eller annan ytbeläggning, vanligtvis ungefär 21 eller 27 mm tjocka. Skivorna läggs tätt mot varandra och remsorna närmast väggarna kapas till. Springan mellan skiva och vägg ska vara så liten som möjligt, annars rinner cementvälling ut.

5. Avvägning

När ytan är sluten kontrollerar laget höjden med avvägningsinstrument eller laser och justerar stämpen. Vid större spännvidder kan konstruktören föreskriva en liten överhöjning mitt i fältet, så att plattan inte syns sjunka efter belastning.

6. Kanter, öppningar och fallskydd

Runt omkretsen monteras kantform som bestämmer plattans tjocklek vid kanten. Öppningar för trappa och skorsten ramas in med sidoform. På fria kanter sätts skyddsräcke upp, eftersom armerare och gjutare ska röra sig på formen efteråt.

7. Formolja

Till sist stryks eller sprutas formolja eller annat släppmedel enligt tillverkaren. Det gör rivningen lättare, skyddar skivorna och ger en snyggare undersida. Oljan läggs tunt och innan armeringen kommer på plats, så att den inte hamnar på stålet.

Både Doka och Peri har flera bjälklagssystem. För villor och mindre flerbostadshus möter du i praktiken främst två varianter.

Balkform

Typiska exempel är Dokaflex och Peri Multiflex. Systemet består av stämp, träbalkar och lösa formskivor. Fördelen är flexibiliteten: det klarar oregelbundna planlösningar, sneda väggar, nischer, olika höjder och nedstickande balkar. Nackdelen är fler delar och mer handarbete med att kapa skivor.

Panelform

Exempel är Peri Skydeck och Dokadek. Panelerna är färdiga ramar, ofta av lätt aluminium, som laget snabbt hänger upp och lyfter på plats. På regelbundna ytor går monteringen klart snabbare och undersidan blir jämn. Vissa system har så kallade tidigrivningshuvuden: panelerna kan tas ner tidigare medan stämpen står kvar under plattan. Vid en mycket uppbruten planlösning måste panelerna ändå kompletteras med balkform.

Vad det betyder för dig

• Enkelt rektangulärt hus med raka väggar: båda systemen fungerar, panelerna går ofta fortare
• Uppbruten planlösning, burspråk, sneda väggar och nedstickande balkar: oftast balksystem
• Flera våningar med likadana bjälklag: panelerna lönar sig när de används om och om igen
• Höga utrymmen, till exempel ett vardagsrum med öppet till nock eller ett högt garage: längre stämp eller stämptorn kan behövas

Att kombinera systemen är vanligt och inget fel. Det viktiga är att laget följer tillverkarens lasttabeller för just den plattjockleken.

Ett alternativ till platsgjutet bjälklag är prefabricerade håldäck eller plattbärlag, där formsättningen till stor del försvinner eller minskar kraftigt. Vilket som passar avgörs av konstruktören och av hur huset i övrigt är uppbyggt.

Hur mycket arbete en kvadratmeter kräver varierar. Två bjälklag med samma yta kan vara helt olika jobb.

Det här gör jobbet enklare:

• Regelbunden planlösning utan utsprång och snedden
• Normal rumshöjd där standardstämp räcker
• Ett fast och plant golv i våningen under
• En stor sammanhängande yta där laget kommer in i en rytm
• Bra tillfart för lastbil eller kran vid leverans och hämtning av formen
• Väggar som är murade i rätt mått utan stora avvikelser

Det här gör jobbet mer omfattande:

• Nedstickande balkar som måste formsättas separat, med sidoform och egen stämpning
• Konsoler, balkongplattor och utkragande delar
• Många öppningar och genomföringar som ska ramas in
• Större höjd som kräver längre stämp, ställning eller stämptorn
• Tjockare platta, som kräver tätare stämp och balkar
• Ojämnt eller mjukt underlag som först måste förstärkas
• Liten yta med många hörn där mycket ska kapas och passas in
• Vinterarbete, då betongen behöver skyddas och stämpen står kvar längre

Titta också på om offerten bara gäller montering, eller även transport, formhyra, rivning, rengöring och retur. Vid hyra betalas för den tid formen står på bygget, så förseningar med armering eller gjutning märks även här.

Formsättning av bjälklag är inget jobb för en privatperson. Det handlar om en bärande konstruktion, arbete på höjd och en last som för en vanlig platta ligger på flera hundra kilo per kvadratmeter. Ett fel kan betyda mer än ett snett tak, formen kan rasa under gjutningen. Därför finns ingen gör det själv-guide här. Som byggherre kan du hjälpa till med att röja ytan, ordna tillfarten och ha ritningarna klara, men själva monteringen bör göras av ett vant lag.

Bjälklagsformen är en punkt där flera yrken möts. Ju bättre de stämmer av i förväg, desto mindre behöver man borra i färdig betong.

Murare och konstruktör

Väggarna ska vara klara och i rätt nivå. Konstruktören bestämmer hur plattan ska vila på väggarna, eventuella kantbalkar och hur länge stämpen ska stå kvar. Vid nedstickande balkar och konsoler behövs armeringsritningen.

Armerare

Armeringen läggs först när formen är färdig och oljad. Formsättarna bör veta var distanserna ska stå och var tyngre partier uppstår, till exempel vid balkar.

Behörig elektriker, rörmokare och ventilation

I bjälklaget gjuts dosor för belysning och rör för kablar in, ibland även kanaler för ventilation med värmeåtervinning. Dosorna fästs direkt på formskivan. Genomföringar för avlopp, skorsten eller ventilation sparas ut med ursparningar eller sidoform. En bortglömd genomföring betyder kärnborrning i efterhand och risk att armeringen kapas.

Betongleverantör och pump

Gjutdagen bokas först när formen är kontrollerad och armeringen klar. Pumpbilen behöver en uppställningsplats. Gjutningen ska gå i ett svep utan långa avbrott.

Platschef och egenkontroll

Före gjutning är det klokt att platschefen eller arbetsledaren går igenom form och armering och att kontrollen dokumenteras i entreprenörens egenkontroll. Efteråt går det inte längre att se.

De flesta problem visar sig först efter formrivning, när de inte längre är lätta att åtgärda.

• Stämp på mjukt underlag. På opackad makadam, tjälad mark eller utan underlägg sjunker stämpen under gjutningen. Plattan svackar, i värsta fall ger formen vika lokalt.
• För glest mellan stämp och balkar. Följs inte tillverkarens tabell böjer formen ner mellan stämpen och undersidan blir vågig. Vid tjock platta finns risk för överbelastning.
• Stämp som inte står lodrätt. Ett snett stämp bär mindre. Saknade trebensstöd vid kanterna ger en instabil form.
• Otäta skarvar. Cementvälling rinner ut, undersidan får stensamlingar och vassa grader. Det blir mer jobb att spackla.
• Fel höjdnivå. Plattan hamnar lägre eller högre än ritningen, och senare stämmer inte karmar, trappa eller golvhöjder.
• För lite eller för mycket formolja. Utan olja fastnar betongen och ytan rycks loss vid rivning. För mycket olja ger fläckar och kan försämra vidhäftningen för puts eller spackel.
• Glömda genomföringar och dosor. Att borra i en färdig platta tar tid och kan skada armeringen.
• För tidig formrivning och borttagning av stämp. Ung betong har inte full hållfasthet. Plattan kan svackta eller spricka trots att den ser bra ut.
• Last på ung platta. Pallar med block ställs på det färska bjälklaget, eller nästa våning formsätts utan att plattan under är stämpad.

I hus med flera våningar glöms det ofta bort att en färsk platta inte bara bär sig själv, utan via stämpen även bjälklaget ovanför. Därför står stämpen kvar längre under de lägre våningarna, enligt konstruktörens anvisningar.

Montering

För en vanlig villa med regelbunden planlösning klarar ett vant lag formsättningen oftast på en till några dagar. Panelform på en plan yta går fortare, medan uppbrutna planer med balkar och konsoler tar längre tid. Därtill kommer armering, kontroll och gjutning.

Härdning och rivning

Hur snart formen får rivas beror på betongklass, plattjocklek, spännvidd och framför allt temperatur. Som grov vägledning gäller:

• Kantformen kan i varmt väder normalt tas bort efter en till tre dagar
• Med tidigrivningssystem tas skivor och balkar ner tidigare, men stämpen står kvar
• Med vanlig balkform rivs formen oftast efter några dagar upp till ungefär två veckor, och plattan stämpas vidare
• Stämpen står ofta kvar i flera veckor, enligt konstruktören
• Vid temperaturer under ungefär 5 °C går härdningen betydligt långsammare och alla tider förlängs

Betongen når sin dimensionerande hållfasthet normalt efter ungefär 28 dygn. Det betyder inte att allt måste vara stämpat så länge, men tidigare rivning ska konstruktören eller platschefen ha bestämt. Många entreprenörer mäter temperaturen i betongen för att räkna fram när den nått tillräcklig hållfasthet. På sommaren ska den färska plattan skyddas mot snabb uttorkning genom vattning eller täckning. På vintern ska den skyddas mot frost med isolermattor, och ofta används vinterbetong och värme.

Återstämpning

Om formen rivs tidigt lämnas stämpen kvar eller nya stämp sätts in, så kallad återstämpning. Lossa inte hela ytan på en gång, utan fält för fält, så att plattan inte belastas plötsligt.

Innan armering och betong kommer på formen är det värt att gå igenom den ordentligt. Du behöver inte vara fackman: mycket syns om du tittar både underifrån och ovanifrån. Är något oklart frågar du platschefen.

• Stämpen står lodrätt på fast underlag, vid behov på underlägg av plank
• Vid kanter och hörn finns trebensstöd eller annan stabilisering
• Avståndet mellan stämp och balkar stämmer med plattjockleken enligt tillverkarens tabeller
• Höjden på plattans underkant stämmer med ritningen, kontrollerad med laser eller avvägningsinstrument
• Formytan är plan, utan synliga kanter mellan skivorna
• Skarvarna är täta, även mot väggar och runt öppningar
• Kantformen har rätt höjd och sitter stadigt
• Öppningar för trappa, skorsten och schakt sitter på rätt plats och har rätt storlek
• Dosor och genomföringar sitter enligt el- och VVS-ritningarna
• Ytan är ren från sågspån, spik och kapbitar
• Formoljan är jämnt och tunt pålagd
• Skyddsräcke finns på alla fria kanter
• Det är bestämt när och hur formen ska rivas och hur länge stämpen står kvar
• Kontrollen är dokumenterad i egenkontrollen

Titta på undersidan efter rivning. Små märken efter skarvar är normalt och försvinner under spackel eller puts. Större stensamlingar, svackor eller sprickor ska du visa för platschefen innan målare eller putsare börjar.