Gjutning av grundsulor direkt i schakt

Att gjuta direkt i schakt fungerar där dikets väggar håller formen av sig själva. Det gäller oftast lera, siltig morän, grus med inslag av finjord eller vittrat berg. I sådan jord gräver grävmaskinen diket med en skopa som har samma bredd som sulan, och betongen hälls ner utan form.

Varför formsätter man inte alltid? Form i diket betyder att man måste gräva bredare, bygga och riva formen och sedan fylla och packa utrymmet runt sulan. I sammanhängande jord blir resultatet inte bättre, det tar bara längre tid. Betong som gjuts mot jorden ansluter dessutom tätt mot den omgivande marken.

Form behövs om schaktväggarna rasar, till exempel i torr sand, eller om sulans överkant ska ligga över marken. Ofta kombinerar man: den nedre delen gjuts mot jorden och de översta decimetrarna formsätts, så att överkanten blir rak och hamnar på rätt höjd.

Sulans mått, alltså bredd, djup och eventuell armering, bestämmer konstruktören utifrån lasterna och markens bärförmåga. Grundläggningen ska antingen ligga under tjäldjupet eller skyddas mot tjäle med markisolering. Tjäldjupet varierar mycket i Sverige: i södra delarna ligger det ofta runt en meter, längre norrut betydligt djupare. Därför ser man ofta att konstruktören väljer frostskyddsisolering i stället för att gräva mycket djupt.

Själva gjutningen tar för en villa oftast en dag. Om den lyckas avgörs ändå dagarna innan. När betongbilen står på plats finns det ingen tid att komplettera något.

Schaktet och schaktbotten

Diket ska ha de mått som ritningen anger, och botten ska ligga på den höjd som konstruktören eller utsättaren har bestämt. Botten ska vara jämn och fri från uppluckrad jord, lera, slam och stående vatten. Om du hittar något annat än vad konstruktionen förutsätter, till exempel fyllnadsmassor, mjuk lera eller vatten som tränger fram, bör konstruktören eller en geotekniker titta på det. I praktiken händer det ofta att man på en del av tomten måste gräva djupare innan man når fast mark.

Jordning

I grundsulorna läggs ofta en jordledare, vanligtvis en oisolerad kopparlina eller ett förzinkat stålband, med anslutningar som sticker upp ovan mark. Till den ansluts senare elinstallationen och eventuellt åskskydd. Utformning och anslutning ska planeras och kontrolleras av en behörig elektriker. Jordledaren ska ligga helt omsluten av betong, och det är klokt att fotografera den före gjutningen.

Genomföringar för ledningar

Avlopp, vatten, el, fiber och eventuellt rör till en värmepump måste passera genom eller under grunden. På de ställena placeras skyddsrör före gjutningen, alltså grövre rör som ledningar och kablar senare dras igenom. Lägena ska stämma med VA-ritningen och elritningen, och rörmokaren och elektrikern bör vara med och bestämma dem. Att i efterhand kärnborra eller bila genom en ny grund kostar mycket och försvagar den.

Armering när konstruktionen kräver det

På enkla byggnader med bra mark är sulan ofta helt oarmerad. På sämre mark, vid större laster eller i sluttning föreskriver konstruktören armeringskorgar. De ska stå på distansklossar, inte direkt på jorden, så att betongen omsluter dem från alla håll.

Framkomlighet och beställning

En betongbil är ett tungt fordon. Den behöver en bärig väg så nära schaktet som möjligt och plats att vända. Kommer den inte tillräckligt nära beställs en betongpump. Betongvolymen räknas fram ur schaktets mått, och man lägger till en marginal, eftersom det verkliga diket nästan alltid blir lite bredare än på ritningen.

Hållfasthetsklass och konsistens

Betongklassen bestäms av konstruktören. För grundsulor till villor anges ofta C20/25 eller C25/30, vid svårare förhållanden ibland högre. Om grundvattnet är aggressivt anger konstruktören också en exponeringsklass enligt SS-EN 206, och den påverkar betongens sammansättning. När du beställer från betongstationen ska du uppge hållfasthetsklass, exponeringsklass, största stenstorlek och konsistens.

Konsistensen beskriver hur lättflytande betongen är. Till schakt beställs oftast en ganska lös konsistens, till exempel S3, och vid pumpning eller tät armering snarare S4. Det viktiga är att betongen har rätt konsistens redan från stationen. Att hälla i vatten på plats för att den ska rinna lättare sänker hållfastheten.

Oarmerad eller armerad sula

Oarmerad betong tål tryck bra men drag dåligt. Om marken inte bär lika bra överallt kan sulan böjas lite, och då spricker oarmerad betong. Armeringen tar upp de dragkrafterna. Därför är det konstruktören som avgör, inte entreprenören och inte grannen som "alltid har gjort så".

Hur betongen kommer ner i schaktet

• Direkt från betongbilens ränna: enklast och snabbast, om bilen når alla diken med rännan.
• Med betongpump: när schaktet ligger långt från uppfarten, bakom huset eller i sluttning. Bommen når även avlägsna ställen och betongen läggs jämnt.
• Med skottkärra eller dumper: vid små volymer, till exempel sulor till ett staket. Det går långsammare och kräver fler personer.

Raka och trappade sulor

På plan tomt ligger sulornas botten på en och samma nivå. I sluttning trappas botten, och trappstegens höjd och längd anges i konstruktionsritningen. Man gjuter från lägsta punkten och uppåt och ser till att betongen i trappstegen inte blandas med jord.

Arbetsgången är ungefär densamma på de flesta bygen. Ett erfaret lag har den inövad, men varje steg finns där av en anledning.

1. Kontrollera schaktet: mått, bottennivå, ren botten, stående vatten och nedrasad jord.
2. Kontrollera läget på jordledare, skyddsrör och armering och fotografera allt.
3. Markera sulans överkant, till exempel med avvägda pinnar eller ribbor, så att det är tydligt hur högt man ska gjuta.
4. Ta emot följesedeln från första betongbilen och kontrollera klass, konsistens och tillverkningstid.
5. Lägga i betongen i lager, oftast upp till ungefär 0,3 till 0,5 m, och inte låta den falla från hög höjd på ett och samma ställe.
6. Vibrera varje lager med stavvibrator tills det slutar komma luftbubblor ur betongen.
7. Fortsätta utan avbrott, så att nästa lager binder mot det föregående medan det fortfarande är färskt och ingen oplanerad gjutfog uppstår.
8. Jämna av ytan till markeringarna, dra av med rätskiva och glätta med stålbräda.
9. Sätta ner eventuella anslutningsjärn i den färska betongen enligt ritningen, om sulan ska bära kantelement, murade block eller formblock.
10. Täcka och efterbehandla betongen efter vädret.

Det viktiga är kontinuiteten. Om gjutningen stoppar i flera timmar börjar det undre lagret härda och det nya binder inte fullt ut mot det. Om ett avbrott inte går att undvika, till exempel vid mycket långa sulor, placeras gjutfogen där konstruktören tillåter, inte slumpmässigt där betongen tog slut.

Kostnaden per kubikmeter varierar i praktiken med förhållandena på bygget. Det är bra att känna till dem, både för att förstå offerter och för att kunna förbereda tomten.

Enklare

• Betongbilen kan köra ända fram till schaktet, ingen pump behövs.
• Sammanhängande jord som håller schaktväggarna raka.
• Torrt schakt utan grundvatten.
• En större sammanhängande volym som gjuts i ett svep.
• Oarmerade sulor eller enkel armering.
• Milt väder, varken minusgrader eller stark värme.

Svårare

• Smal eller mjuk tillfart som kräver pump eller manuell transport.
• Rasbenägen jord, så att överdelen måste formsättas eller väggarna rensas löpande.
• Vatten i schaktet som måste pumpas bort före och under gjutningen.
• Sluttning och trappade sulor.
• Tät armering som gör det långsammare att lägga i och vibrera.
• Små volymer på flera ställen, till exempel sulor till staket och till en tillbyggnad var för sig.
• Vintergjutning med tillsatsmedel, täckning och längre efterhärdning.

Tänk också på att det oftast är den faktiskt levererade betongen som debiteras. Gräver maskinen bredare än ritat, eller rasar väggarna, ökar åtgången jämfört med beräkningen från ritningen.

ROT-avdrag gäller i allmänhet arbetskostnad på en befintlig bostad, inte nybyggnad. Om sulorna gjuts för till exempel en tillbyggnad till ditt nuvarande hus kan det vara värt att kontrollera vad som gäller hos Skatteverket.

Grundsulorna sitter mitt i en kedja av arbeten som hänger ihop. Den som samordnar dem slipper omarbete och väntan.

• Utsättaren eller mätteknikern sätter ut huset före schaktningen och kan kontrollera bottennivå och sulornas överkant.
• Schaktningen bör vara klar strax före gjutningen. Ett schakt som står flera dagar i regn eller kyla får sämre botten.
• Konstruktören eller geoteknikern bedömer schaktbotten om den skiljer sig från det förväntade.
• Den behöriga elektrikern ansvarar för jordledaren och dess anslutningar.
• Rörmokaren bestämmer läge och dimension på skyddsrören för avlopp och vatten.
• Murare eller snickare bygger därefter grundmuren, ofta av lättklinkerblock eller formblock, och sedan bjälklag eller platta.
• Dränering och fuktskydd görs senare, och resultatet beror delvis på hur jämn och ren grundens yta är.

Oavsett om du har en byggledare eller bygger själv lönar det sig att ha tydlig fotodokumentation av schaktet, armeringen och genomföringarna, gärna med tumstock eller måttband synligt i bilden.

Fel i grunden är svåra att rätta till. De flesta visar sig först efter flera år, när väggarna är putsade och golven färdiga.

• Gjutning i vatten och lera. Betongen blandas med jord, tappar hållfasthet och sulan får ett svagt lager i botten. Det kan senare ge ojämna sättningar och sprickor i väggarna.
• Nedrasad jord i botten. Lös jord trycks ihop under lasten. Huset sätter sig mer på ett ställe än på ett annat.
• För grunt grundlagt eller saknat tjälskydd. Tjälen kan lyfta en sula som ligger för grunt. Typiska tecken är snedsprickor i hörn och vid fönster och dörrar.
• Armering som ligger på jorden. Utan betong runt omkring rostar stålet och armeringen slutar göra nytta.
• Vatten som tillsätts i betongen. Den blir lättare att hälla men svagare och krymper mer.
• Ovibrerad betong. Det blir håligheter och stensamlingar i sulan, särskilt runt armeringen och mot schaktväggarna.
• Glömda genomföringar och jordning. Kärnborrning i efterhand försvagar grunden och jordningen måste lösas på annat sätt.
• Ojämn överyta. Första blockraden måste då riktas med tjocka bruksbäddar och hela grundmuren blir sned.
• Utebliven efterbehandling. Ytan torkar ut i värme, spricker och blir dammig och mjuk.

Själva gjutningen av sulor till en vanlig villa klarar ett lag oftast på en arbetsdag, vid mindre byggen på några timmar. Förberedelserna med armering, genomföringar och jordning tar vanligtvis från en till flera dagar, beroende på omfattning.

Betongen börjar binda några timmar efter blandning, beroende på temperatur och sammansättning. Den ska läggas i så snart som möjligt efter leverans, och det som gäller är tiden på följesedeln och betongstationens rekommendation.

Försiktigt gå på sulorna kan man oftast dagen efter. Första blockraden brukar man på sommaren börja med efter några dagar, i kallt väder senare. Betongen når sin avsedda hållfasthet efter ungefär 28 dagar, men det brukar inte hindra murningen om konstruktören eller byggledaren ger klartecken.

Så efterbehandlas betongen

Varför vattna betong som redan är gjuten? Cementen behöver vatten för att härda. Om överytan torkar för fort blir den svag och spricker. På sommaren täcks därför ytan med plast eller fiberduk och vattnas under några dagar, ofta ungefär en vecka. Betong i mark är enklare, eftersom sidorna ligger mot fuktig jord.

Vid temperaturer runt +5 °C och lägre måste betongen skyddas mot frost. Betongstationen levererar betong med tillsatser för kallt väder, och den färska ytan täcks med isolermattor eller plast och isolering. Man gjuter aldrig i ett tjälat schakt eller på snö.

Säkerhet vid schaktet

Gå inte ner i djupa diken med instabila väggar. De kan rasa även när de ser fasta ut, särskilt efter regn eller bredvid ett tungt fordon. Vid pumpning ska man hålla koll på luftledningar över tomten, och ingen får stå under pumpbommen. Händer en olycka, ring 112.

Det lönar sig att kontrollera under gjutningen, inte bara efteråt. De flesta fel syns samma dag, när de fortfarande går att rätta. Vid överlämningen ska du be att få se dokumenten och gå runt hela grunden.

• Följesedlar för varje betongbil med rätt klass, konsistens och mängd
• Summan av levererad betong jämförd med beräkningen och den fakturerade volymen
• Fotodokumentation av schakt, armering, jordledare och skyddsrör före gjutningen
• Jordledarens anslutningar på de platser som elritningen anger
• Skyddsrör på rätt ställen, genomgående och inte igensatta av betong
• Sulornas överyta på rätt höjd, jämn och utan större ojämnheter
• Bredd och sträckning enligt ritningen, hörn och korsningar utan förträngningar
• Yta utan stensamlingar, hål och synlig armering
• Inga sprickor och ingen lös, dammig yta efter de första dagarna
• Uppgift om hur betongen har efterbehandlats, särskilt i värme eller kyla
• Besked om när grundmuren kan börja byggas