Gjutning av betongtrappa inklusive formsättning

Platsgjuten trappa mellan våningar

Det här är en armerad betongplatta med steg som gjuts direkt på plats i en form. Plattan vilar på bjälklag, vilplan eller bärande väggar. Eftersom det är en bärande konstruktion bestämmer konstruktören plattans tjocklek, armeringen och upplagen. Trapploppets platta brukar vara ungefär 12 till 18 cm tjock beroende på spännvidd och last. Armeringen ska följa ritningen, inte en uppskattning eller ”som man brukar göra”.

Utomhustrappa på mark

Entrétrappan eller stegen i trädgården ligger på ett packat underlag eller på grundsulor. De bär inte fritt, så de är enklare att konstruera. Utomhus ska betongen däremot klara frost, vatten och vägsalt, och i Sverige är tjälen en verklig faktor. Därför är rätt betongkvalitet, lutning på stegen och en tydlig avskiljning från husets fasad det viktigaste.

Trappa på murar eller på en lutande platta

Vid högre utomhustrappor muras ofta sidomurar, eller så gjuts en lutande platta som stegen sedan gjuts ovanpå. Under trappan blir det då ett hålrum. Det går åt mindre betong och trappan belastar inte marken med hela sin vikt.

De flesta problem med trappor uppstår inte vid gjutningen utan i förberedelserna. Innan firman börjar bör du ha följande på det klara:

• Ritning och konstruktion: för en invändig trappa en ritning med antal steg, steghöjd och stegdjup, vilplanets läge och armering enligt konstruktören.
• Höjderna på färdiga golv: den vanligaste felkällan. Trappan mäts från färdigt golv nere till färdigt golv uppe. Du behöver veta hur golven byggs upp i båda ändar (flytspackel, isolering, klinker eller trä) och hur tjock den framtida beläggningen på stegen blir.
• Ytskiktet: om stegen ska få sten, klinker, trä eller om betongen ska synas. Det avgör hur mycket lägre stegen gjuts.
• Infästning av räcke och dragningar: om räcket ska fästas från sidan eller ovanifrån och om det ska finnas belysning i trappan. Rör för kablar måste läggas in före gjutningen.
• Åtkomst för betongen: om betongbilen kommer fram till huset, om det behövs pump eller om betongen ska bäras i hinkar och skottkärror.
• Vatten och el på bygget för blandare, vibrator och vattning av betongen.

Tänk också på årstiden. I stora delar av Sverige är gjutsäsongen utomhus i praktiken begränsad av frosten, och en trappa som ska gjutas sent på hösten behöver planeras med skydd och uppvärmning.

Beräkning och utsättning av stegen

Först delas den totala höjden mellan färdiga golv så att alla steg blir lika höga. I villor ligger steghöjden oftast runt 15 till 18 cm. Stegdjupet räknas fram med steglängdsregeln: två steghöjder plus ett stegdjup ska bli ungefär 60 till 65 cm, vilket motsvarar ett normalt kliv. Trappans profil ritas sedan direkt på väggen eller på formens sidstycken. En erfaren hantverkare mäter varje steg en gång till från de färdiga höjderna, inte bara från stommen.

Formsättning

För en trappa mellan våningar byggs först den lutande botten, alltså undersidan av trapploppet. Den stämpas upp med stämp och balkar som måste bära den färska betongens vikt utan att svikta. Sedan monteras sidstycken med tandad profil och sättbrädor för stegen. Sättbrädorna snedfasas oftast lite i underkant, så att betongen under dem går att släta till och luften kan komma ut. Formen ska vara tät, annars rinner cementvattnet ut genom springorna och det blir stenbon i ytan. Före gjutningen stryks formen med formolja.

Armering

I formen läggs armering enligt konstruktören: huvudjärn längs loppet, fördelningsjärn på tvären och vid större trappor även armering i stegen. Armeringen ska ligga på distanser så att betongen omsluter den på alla sidor. Täckskiktet är inomhus ungefär 2 till 3 cm, utomhus mer. Anslutningen till bjälklag eller vilplan görs med förankrade järn. Om den hoppas över är loppet inte rätt upplagt.

Gjutning

Man gjuter nerifrån och upp, steg för steg. Betongen packas med stavvibrator, eller vid mindre trappor genom att knacka på formen och sticka i massan. För lös betong flyter lätt men rinner ut under sättbrädorna och tappar hållfasthet. För styv betong fyller inte ut hörnen. Stegens ovansidor dras av med rätskiva och glättas med stålbräda. Utomhus får stegen en svag lutning framåt så att vatten inte blir stående.

Härdning och formrivning

Färsk betong ska skyddas mot sol, vind och frost och hållas fuktig. Oftast vattnas den eller täcks med plast i ungefär 5 till 7 dagar. Sättbrädor och sidstycken kan rivas tidigare, ofta efter en till tre dagar. Botten och stämpen under ett självbärande lopp får stå kvar längre, vanligen två till fyra veckor beroende på temperatur och konstruktörens anvisningar. Full hållfasthet når betongen ungefär efter 28 dagar.

Hur lång tid det tar

Form och armering för ett rakt lopp i en villa tar vanligen en till tre dagar. Med svängda steg eller vilplan tar det längre tid. Själva gjutningen är gjord på några timmar. Det som tar längst tid är väntan: försiktigt går det oftast att gå i trappan efter några dagar, men att lasta material på den och riva stämpen dröjer betydligt längre. Klinker eller sten läggs först när betongen har torkat tillräckligt enligt kraven från tillverkaren av fästmassan.

Typer av form

• Form av sågat virke: billigt material som går att anpassa till alla former, men betongytan blir grövre och får spår av brädorna. Passar när trappan ska kläs.
• Filmbelagd plywood: slät yta och skarpa kanter. Väljs när betongen ska synas eller när du vill slippa mycket spackling.
• Systemform och stämp: snabbare och stabilare uppstämpning, särskilt vid stor höjd och långa lopp.
• Kvarsittande form: vid utomhustrappor muras ibland sidorna av formblock eller kantsten som blir en del av trappan.

Betong

För en bärande trappa styr ritningen hållfasthetsklassen, och i villor stöter du ofta på C25/30. Utomhustrappor behöver betong som tål frost och tösalt, vilket i beställningen från betongstationen anges som exponeringsklass enligt SS-EN 206. Det räcker att säga att det gäller en utomhustrappa som utsätts för frost och salt, så föreslår betongstationen en lämplig betong. Fabriksbetong från bil har jämn kvalitet. Att blanda själv i betongblandare lönar sig vid små utomhustrappor, men då ska blandningsförhållandet följas och vatten inte hällas i på känn.

Armering

En bärande trappa armeras med armeringsjärn enligt armeringsritningen. För trappor på mark räcker det ofta med armeringsnät eller några järn mot sprickor, men det avgörande är att lösningen passar platsen. Helt oarmerat gjuts bara mycket små steg på fast underlag.

Hur krävande det är att gjuta en trappa, och därmed vad den kostar, kan skilja mycket. Det blir enklare med:

• ett rakt lopp utan vilplan och med enkla upplag,
• bra åtkomst för betongbil eller pump,
• exakta golvhöjder och en färdig ritning,
• en trappa som ska kläs senare, så att ytan inte behöver vara perfekt.

Det blir svårare med:

• spiraltrappa, svängd eller vinklad trappa med kilsteg, där varje steg är olika,
• stor stämphöjd och trångt utrymme i stommen,
• betong som måste bäras för hand genom huset eller via ställning,
• synlig betong, där formen måste vara helt ren och tät och kanterna exakta,
• gjutning i kyla eller värme som kräver skydd av betongen,
• en ny trappa till ett befintligt hus, där man måste borra fast järn i den gamla konstruktionen och lösa anslutningen.

En trappa är en korsning för flera yrken. Om de inte samordnas i tid slutar det ofta med att färdiga steg måste bilas upp.

• Stomentreprenör och bjälklag: anslutningen till bjälklag och vilplan måste förberedas redan när bjälklaget gjuts, till exempel med utstickande armering.
• Ljud: om trappan ska vara tyst skiljs den från väggar och bjälklag med elastiskt mellanlägg eller ett avbrott, så att stegljud inte sprids i huset. Det måste bestämmas före gjutningen, efteråt går det inte.
• Elektriker: rör för stegbelysning eller strömbrytare läggs in i formen. Själva elinstallationen och inkopplingen får bara göras av en behörig elektriker.
• Smed eller snickare: fästen eller hylsor för räcket gjuts in, eller så bestäms var man inte får borra på grund av armeringen.
• Plattsättare, stenhuggare, golvläggare: behöver veta exakt steghöjd och planhet. Vid trästeg mäter snickaren oftast först när betongen är färdig.
• Fasad och tätskikt: en utomhustrappa intill huset skiljs från fasadens tilläggsisolering och sockelns fuktskydd så att vatten inte rinner in mot väggen.

• Olika höga steg: oftast första eller sista steget, eftersom golvuppbyggnaden glömdes bort i beräkningen. Folk snubblar där, och det är besvärligt att rätta i efterhand.
• Sviktande form: klena stämp ger efter under betongen, undersidan blir vågig och stegen lutar.
• Armering utan täckskikt: järn som legat direkt mot formen rostar, betongen spjälkas och rostränder syns på undersidan.
• Dålig packning: stenbon på kanter och framsidor av stegen som måste lagas.
• För tidig stämprivning: sprickor eller nedböjning i loppet. Ett sådant fel bör bedömas av en konstruktör.
• Ingen lutning utomhus: vatten blir stående på stegen, fryser till is på vintern och frosten bryter sönder betongen.
• Utomhustrappa fast förbunden med huset: när marken sätter sig eller tjälen lyfter slits trappan loss från fasaden och vatten letar sig in vid sockeln.
• Dålig efterbehandling: betong i solen torkar för fort, ytan dammar och det uppstår krympsprickor.

En bärande trappa mellan våningar är inget jobb för en lekman. Den är en del av husets konstruktion och ska göras av en firma enligt ritning. Två till fyra steg i trädgården eller upp till altanen på fast underlag, som inte bär någon annan konstruktion, klarar däremot många själva. Gången ser ungefär ut så här:

1. Mät upp den totala höjdskillnaden och dela den i lika höga steg, räkna fram stegdjupet med steglängdsregeln.
2. Gräv ur till frostfritt djup eller ta åtminstone bort matjorden, och bygg en bädd av makadam som packas lager för lager.
3. Bygg sidstycken av brädor eller plywood med stegens profil uppritad och stötta dem ordentligt med pålar.
4. Montera sättbrädorna, kontrollera höjden och ge stegen en svag lutning framåt.
5. Stryk formen med formolja och lägg armeringsnät på distanser.
6. Skilj trappan från husets fasad med en dilatationsremsa.
7. Blanda eller beställ frostbeständig betong, följ blandningsförhållandet och tillsätt inte mer vatten än nödvändigt.
8. Gjut från det nedersta steget, stick i betongen och knacka på formen så att luften kommer ut.
9. Dra av stegens ovansida med rätskiva, glätta med stålbräda och runda kanterna med kantslev.
10. Täck betongen med plast och vattna den i några dagar, skydda den mot frost och direkt sol.
11. Riv sidstycken och sättbrädor oftast efter två till tre dagar, men belasta trappan först efter några veckor.

Använd handskar och skyddsglasögon när du gjuter, cementvatten är frätande och irriterar huden.

Ta med tumstock, vattenpass och för en invändig trappa även ritningen. Gå igenom varje steg, inte bara helhetsintrycket. Kontrollera:

• att alla steg blir lika höga när framtida golv och beläggning räknas in,
• att stegen är lika djupa och vågräta, utomhus med svag lutning framåt,
• att loppets undersida är rak, utan nedböjning och utan synlig armering,
• att kanter och framsidor är hela, utan stenbon och större hål,
• att det inte finns sprickor, särskilt vid anslutningen till bjälklag och vilplan,
• att rör, räckesfästen och dilatationsfogar sitter som avtalat,
• att utomhustrappan är skild från fasad och sockel,
• att firman har sagt när stämpen får rivas och när beläggningen får läggas.