Maskinglättning av betonggolv

Betong som bara har dragits av med en rätskiva är jämn, men ytan är porös och innehåller mycket vatten. Glättningsmaskinen pressar upp ett fint cementslam, sluter porerna och komprimerar det översta skiktet, ungefär några millimeter. Ytan blir då tåligare, lättare att städa och dammar mindre än betong som bara har dragits av eller glättats för hand.

Räcker det inte att glätta för hand? På några kvadratmeter går det. På en större yta hinner en person med handglättare inte med. Betongen stelnar över hela ytan på en gång, och tidsfönstret för glättning är begränsat. En maskin klarar tiotals till hundratals kvadratmeter under ett arbetspass och ger en jämnare yta.

Vanliga användningsområden

• Garage och carportar där betongen blir färdig golvyta
• Verkstäder, lager, lantbruks- och ekonomibyggnader
• Källare och teknikrum
• Bottenplattor i villor där följande skikt kräver en exakt nivå
• Betongytor som senare ska få epoxifärg eller impregneras

I bostadsrum används glättad betong mer sällan som färdigt golv. Där handlar det oftare om slipade designgolv, som är en annan teknik med andra krav.

Glättning är inget jobb du kan boka till valfri dag. Den följer direkt på gjutningen, och laget måste vara på plats samma dag, ofta till sent på kvällen eller in på natten.

Steg för steg

1. Betongen läggs ut, vibreras med vibratorstav eller vibrobalk och dras av till rätt höjd efter höjdmärkena.
2. Ytan jämnas en första gång med en bred handglättare på långt skaft, så att spåren efter rätskivan försvinner.
3. Laget väntar tills betongen har ”satt sig”. Ytan provas med foten: när skon lämnar ett avtryck på ungefär 2 till 3 mm och inget vatten samlas i det kan maskinen gå ut på ytan.
4. Första vändan körs med glättskiva. Den ”öppnar” ytan, jämnar ut små ojämnheter och drar upp cementslam.
5. Vid utförande med slitströ strös det på den fuktiga ytan, oftast i två omgångar, och arbetas in med skivan.
6. Därefter körs maskinen med blad, och bladens vinkel ökas stegvis. För varje vända blir ytan tätare och börjar glänsa.
7. Kanter, hörn och partier runt genomföringar glättas med en mindre maskin eller för hand.
8. Direkt efter glättningen sprutas membranhärdare på, eller så täcks ytan med plastfolie.
9. Krympfogarna sågas, oftast inom ett dygn, beroende på temperatur och hur fort betongen härdar.

Varför tidpunkten är så viktig

Kommer maskinen ut för tidigt sjunker den ner, pressar upp för mycket vatten och gör vågor. Kommer den för sent är ytan redan för hård, och bladen bara polerar utan att komprimera. När rätt tillfälle kommer beror på temperatur, vind, sol, cementtyp och tillsatsmedel. På sommaren kan det vara ungefär 2 till 4 timmar efter gjutning, i kallt väder 8 timmar eller mer. Därför händer det ofta att gjutningen börjar på morgonen och glättningen blir klar först efter mörkrets inbrott.

Glättningen blir aldrig bättre än det som ligger under den. Många problem som skylls på glättarna uppstår egentligen när underlaget förbereds.

• Ett bärkraftigt och packat underlag, till exempel makadam packad med vibroplatta, utan mjuka partier
• Byggplast, fuktspärr eller cellplastisolering med plast enligt ritningen
• Armering som ligger på distanser, inte direkt på marken, och som är ordentligt najad
• Golvbrunnar, rännor, rörgenomföringar och kabelskyddsrör monterade i rätt höjd
• Kantremsa längs alla väggar så att plattan inte spänner mot dem
• Utmärkt golvhöjd och eventuellt fall, till exempel mot golvbrunnen i garaget
• Framkomlighet för betongbil och pump, eller en plats där de kan ställas upp
• El eller bränsle till maskinerna och belysning för arbete efter mörkrets inbrott
• I en byggnad med tak: stängda öppningar mot drag, solskydd på sommaren och frostskydd på vintern

Beställningen av betong spelar också stor roll. Till glättade golv används oftast betong i minst hållfasthetsklass C25/30, med jämn konsistens och utan tillsatser som försvårar glättningen. Ska du använda slitströ bör betongen inte vara luftporbetong, eftersom strö på luftporbetong kan leda till att ytan flagnar senare. Bestäm betongtyp tillsammans med betongstationen och glättarna i förväg.

Gäller arbetet ditt eget hus kan arbetskostnaden i vissa fall ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket innan du anlitar ett företag.

Glättning utan slitströ

Maskinen arbetar bara med det cementslam som kommer upp ur betongen. Ytan blir slät och fastare än på betong som bara har dragits av. Det här räcker för källare, förråd med lätt trafik, bottenplattor och golv som senare täcks.

Glättning med slitströ

Slitströ, eller torrströ, är en torr blandning av cement och hårt ballastmaterial, till exempel kvartssand eller korund. Den strös på den färska betongen och arbetas in i ytan. Resultatet blir ett hårdare och tåligare ytskikt som klarar bildäck, truckar och tunga föremål som flyttas. Slitströ finns också i färg, oftast grått, antracit eller rödaktigt. Med färgat strö blir kulören inte helt jämn. En lätt marmorering hör till den här typen av golv.

Vad ska du välja?

• Garage, verkstad, lager med truck: oftast med slitströ
• Källare och teknikrum: ofta räcker det utan strö
• Underlag för klinker, limmat golv eller flytspackel: utan strö, och ytan bör ofta inte slutas för mycket
• Underlag för epoxi: glättning utan strö, eller enligt kraven från den som lägger beläggningen, eftersom ytan ändå slipas eller blästras

Handförd maskin eller åkbar maskin

För mindre ytor och villor används handförda maskiner med en rotor, ungefär 60 till 120 cm i diameter. I stora hallar används åkbara maskiner med två rotorer, där föraren sitter. Till garage eller verkstad vid ett hus passar en åkbar maskin oftast inte, eftersom den inte kommer in och inte kan manövrera runt väggar och pelare.

Fiberbetong

Används betong med stål- eller plastfiber i stället för armeringsnät behöver glättarna veta det i förväg. Fibrerna kan sticka upp ur ytan, och laget måste då arbeta annorlunda. Med fiberbetong används ofta slitströ just för att trycka ner fibrerna under ytan.

Hur mycket arbete varje kvadratmeter kräver beror främst på hur snabbt och obehindrat maskinen kan köras. En enkel yta utan hinder är betydligt lättare för laget än ett rum med många vinklar.

Det här gör jobbet lättare

• En stor rektangulär yta utan pelare och genomföringar
• Ett plant golv utan fall
• God framkomlighet för betongbil och pump
• Ett utrymme med tak, skyddat mot sol, vind och regn
• Milt väder, när betongen härdar förutsägbart
• Betong från en pålitlig betongstation med jämn konsistens i varje bil

Det här gör jobbet svårare

• Små rum och många hörn som måste glättas för hand
• Pelare, brunnar, rännor och rörgenomföringar mitt på ytan
• Fall mot golvbrunn, som är svårare att maskinglätta än en plan yta
• Arbete utomhus utan tak när det kan regna eller solen ligger på
• Vinter, när betongen härdar långsamt och glättningen drar ut in på natten
• Värme och blåst, när ytan torkar snabbt och ojämnt
• En tunn platta på cellplast, som är mjukare och känsligare för maskinens rörelser
• Golvvärme i plattan, som kräver försiktighet vid fogsågningen

Ett glättat golv ligger mitt emellan flera yrkesgrupper. Det som en gång är ingjutet går inte att flytta, så det lönar sig att samordna allt i förväg.

• Rörmokare och behörig elektriker ska ha klart alla dragningar i golvet, brunnar och skyddsrör före gjutning
• Vid golvvärme ska systemet vara trycksatt och provat och slingorna inritade, så att fogsågningen inte träffar rören
• Den som leder bygget bestämmer golvhöjden i förhållande till trösklar, garageport och omgivande mark
• Den som sågar fogar måste komma i tid, inte flera dagar senare
• Den som ska lägga beläggning eller klinker bör i förväg tala om vilken yta som behövs

Vid klinker och limmade golv glöms en sak ofta bort: en mycket slät och tät yta ger dålig vidhäftning för fix och lim. Underlaget måste då slipas eller primas enligt limtillverkarens anvisningar. Vet du redan från början att plattsättaren ska lägga klinker, säg det till glättarna. Då behöver de inte glätta ytan till blank.

Vid epoxi- och polyuretanbeläggningar är det i stället betongens fukt som avgör. En ny platta torkar i veckor eller månader beroende på tjocklek och förhållanden. En beläggning på för fuktig betong kan senare släppa eller bilda blåsor. När det går att belägga avgör leverantören av beläggningen utifrån fuktmätning.

Vatten i betongen

Det händer fortfarande att någon häller vatten i betongbilen för att betongen ska bli lättare att dra ut. Ytan blir då svag och dammig och krymper mer. Ett sådant golv dammar med tiden och får sprickor.

För tidig eller för sen glättning

Går maskinen ut för tidigt blir det vågor och gropar där vatten senare blir stående. Går den ut för sent blir ytan bara polerad, inte komprimerad. En sådan yta kan smula och flagna.

Slitströ som flagnar

Strös slitströ på en yta som redan är för torr, eller sluts ytan innan vatten och luft hunnit tränga ut, bildas en svag zon under ytskiktet. Efter några månader lossnar då tunna flagor, oftast där bilarna kör.

Bränd yta

För mycket glättning med brant bladvinkel på redan hård betong ger mörka, blanka fläckar. Det är inte bara ett utseendefel. En sådan yta blir ofta spröd och kan få fina krackeleringssprickor.

Ingen härdning

Det här är det allra vanligaste felet. En nyglättad yta som lämnas i sol eller drag torkar för snabbt. Det ger hårfina sprickor, ytan dammar och förlorar hållfasthet. Betongen ska oftast hållas fuktig i minst några dagar, täckas med plast eller behandlas med membranhärdare enligt tillverkarens anvisningar.

För sen eller för grund fogsågning

Betong krymper när den härdar och spricker någonstans. En sågad fog visar var sprickan ska komma. Sågas fogarna för sent eller för grunt spricker betongen någon annanstans, ofta snett över hela ytan. Sågdjupet är oftast ungefär en tredjedel av plattans tjocklek, och fältens storlek bestäms av tjockleken och rummets form.

Skadade kanter och avtryck

Kring väggar, trösklar och genomföringar glättas det för hand, och när laget är trött eller det är mörkt blir arbetet där lätt sämre. Det syns typiskt som en ojämn kant vid garageporten eller knäavtryck i ett hörn.

Glättningen av ett vanligt garage eller en verkstad tar en dag inklusive gjutning, ofta med arbete in på kvällen. Större ytor gjuts i etapper, och varje etapp glättas samma dag som den gjuts.

• Fogsågning oftast inom ett dygn, beroende på temperatur ibland redan några timmar efter glättningen
• Försiktig gång på golvet oftast efter 1 till 2 dagar
• Härdning och skydd mot uttorkning ungefär den första veckan
• Normal belastning, till exempel att köra in med personbil, oftast efter 1 till 4 veckor beroende på betong och leverantörens rekommendation
• Full hållfasthet anges oftast efter 28 dygn
• Beläggning eller limmade golv först när betongen har torkat till det värde tillverkaren anger

På vintern måste betongen skyddas mot frost tills den har nått tillräcklig hållfasthet. Gjutning i minusgrader utan åtgärder avråds. På sommaren behöver ytan i stället skyddas mot direkt sol och hållas fuktig längre.

En del husägare glättar själva i garage eller verkstad på upp till några tiotal kvadratmeter. Glättningsmaskin går att hyra i maskinuthyrningen. Var beredd på att tidpunkten kräver erfarenhet och att betongen inte väntar på dig. Ge dig inte in i det utan medhjälpare, och fundera på om det är klokare att anlita ett lag åtminstone för själva glättningen. Använd stadiga skor och se till att ingen kommer nära de roterande bladen.

1. Förbereda och packa underlaget, lägga byggplast, armering på distanser och kantremsa.
2. Märka ut golvhöjden på väggarna och ställa i ordning rätskiva och styrreglar.
3. Hyra en maskin med både skiva och blad, prova reglagen på torrt underlag och komma överens med uthyraren om återlämning först nästa dag.
4. Beställa betong som passar för glättning och inte tillsätta vatten.
5. Lägga ut betongen, vibrera, dra av med rätskiva och jämna med handglättare.
6. Vänta tills skoavtrycket bara är ungefär 2 till 3 mm djupt och inget vatten samlas i det.
7. Köra maskinen med skiva över ytan i jämna stråk med överlapp.
8. Montera bladen och öka vinkeln stegvis under flera vändor.
9. Glätta kanter och hörn med en stålglättare för hand.
10. Genast behandla ytan med membranhärdare eller täcka med plast och hålla den fuktig i några dagar.
11. Senast nästa dag såga fogarna med en fogsåg med diamantklinga till det djup du bestämt i förväg.

Har du golvvärme eller dragningar i plattan, överlåt fogsågningen åt någon som vet exakt var de ligger.

Granska golvet i dagsljus, helst med släpljus från ett fönster eller en ficklampa som hålls lågt. Då syns vågor och fläckar som inte märks i rakt ljus. Kontrollera planheten med en två meter lång rätskiva som du lägger i olika riktningar, och mät spalten under den. Vilken avvikelse som godtas beror på avtalet och på vad som ska ligga på golvet, så kom överens om den i förväg.

• Planhet eller fall stämmer med avtalet och vatten rinner mot brunnen
• Golvhöjden stämmer mot trösklar och garageport
• Ytan är jämn, utan vågor, gropar och märken efter maskinen
• Ytan dammar inte och smular inte när du drar handen över den
• Knackning med en liten hammare avslöjar inga ihåliga partier eller lösa slitströflagor
• Inga sprickor utanför de sågade fogarna
• Fogarna är raka, i avtalat mönster och med rimligt djup
• Kanter vid väggar, trösklar och genomföringar är glättade och oskadade
• Färgskillnader i slitströt ligger inom det som avtalats
• Du har fått veta hur golvet ska härdas, när det får belastas och hur lång torktid som behövs