Maskinlagt cementbaserat golvbruk

Det ser ut som ett snabbt jobb. Ett vant arbetslag klarar ofta bottenplanet i en vanlig villa på en dag. Resultatet avgörs ändå av detaljer som görs innan den första satsen blandas.

1. Kontroll av underlag och höjder. Arbetslaget kontrollerar isolering, plastfolie och kantremsor. Från höjdmärket på väggarna, alltså en vågrät referenslinje, eller med laser förs den färdiga brukshöjden ut i alla rum.
2. Höjdpunkter sätts ut. På golvet görs små högar eller strängar av bruk i rätt höjd. Ytan dras sedan av mot dem. På större ytor görs avdragningsbanor, raka strängar som fungerar som styrning för avdragningsbrädan.
3. Blandning. Sand, cement och vatten doseras i maskinen, enligt receptet också flytmedel och polypropylenfibrer. Bruket är jordfuktigt, alltså mer styvt än flytande. Kramar du en näve håller den formen utan att rinna.
4. Transport och utbredning. Bruket går genom slangen flera tiotals meter och klarar även att komma upp en våning. På plats sprids det ut med skyffel och kratta och jämnas grovt.
5. Packning och avdragning. Bruket trampas och packas och dras sedan av med en aluminiumregel mot höjdpunkterna. Packningen är särskilt viktig längs kanterna och ovanför golvvärmerören.
6. Maskinglättning. När bruket har satt sig något bearbetas ytan med en glättmaskin med roterande disk eller blad. Ytan blir tät, plan och ganska slät. Hörn och partier runt rör glättas för hand.
7. Rörelsefogar. Enligt en plan som har gjorts upp i förväg sågas eller läggs fogar in, framför allt i dörröppningar och på stora ytor.

Golvbruket kommer ganska sent i byggordningen. Allt som ska byggas in under det, och allt våtarbete som görs ovanför, ska helst vara klart. Annars får golvet hackas upp eller skadas senare.

• Fönster och ytterdörrar är monterade. Bruket behöver en skyddad miljö utan drag och frost.
• Invändig puts är färdig. Våtarbete på väggarna efter gjutningen ger smuts, fukt och risk för skador på den färska ytan.
• Rör för vatten, avlopp och el i golvet är lagda, fästa och kontrollerade av rörmokare och behörig elektriker. Avloppsanslutningar och golvbrunnar sitter i rätt höjd och är pluggade.
• Golvvärmen är lagd och tryckprovad. Under gjutningen ska den stå under tryck, så att en skadad slang märks direkt.
• Värme- och stegljudsisoleringen ligger heltäckande, utan glipor, och skivorna rör sig inte. Rör som går genom isoleringen är utjämnade med ett eget skikt, så att isoleringen inte vilar på punkter under bruket.
• Plastfolie och kantremsor är på plats. Folien läggs med ungefär 10 cm överlapp, tejpas och vinklas upp på väggarna. Kantremsan av skummaterial ska gå runt alla väggar, pelare, karmar och genomföringar.

Tänk också på logistiken. Sand och cement lastas av vid huset. Du behöver alltså en hårdgjord yta nära entrén som en lastbil kan nå. Arbetslaget behöver vatten och oftast ström. Vissa maskiner har egen dieselmotor, andra kopplas till ett trefasuttag. Saknas byggström ska en behörig elektriker ordna den. Bor du i bostadsrätt bör du i god tid kontakta styrelsen i bostadsrättsföreningen. Ni behöver planera arbetstider, skydd av trapphus och hiss och vägen för slangen.

Flytande uppbyggnad på isolering

Det vanligaste i bostäder. Bruket ligger på isolering, avskilt med folie, och har ingen kontakt med väggar eller stomme. Därför dämpar det stegljud och kan röra sig fritt när temperaturen ändras. Tjockleken ligger oftast på ungefär 45 till 60 mm. Ovanför golvvärmerör krävs normalt minst cirka 45 mm täckning, men exakta mått bestäms av systemleverantören och konstruktören.

Golvbruk på glidskikt

Det ligger direkt på betongplattan, avskilt bara med folie. Det används till exempel i källare, garage och verkstäder där ingen isolering behövs. Tjockleken är oftast från ungefär 35 mm och uppåt.

Vidhäftande golvbruk

Det sitter fast i underlaget via en vidhäftningsprimer eller slamma. Det kan göras tunnare, vanligen kring 25 till 40 mm, men underlaget måste vara fast, rent och dammfritt. Vid renovering används det ibland för att jämna ut gammal betong. En enda fet eller dammig fläck räcker för att bruket släpper där.

Cementbaserat eller kalciumsulfatbaserat bruk

På vissa byggen står valet mellan cementbaserat golvbruk och ett kalciumsulfatbaserat flytbruk, ofta kallat anhydrit. Cementbruket tål fukt och passar i badrum, tvättstugor, pannrum och garage. Det klarar också sämre förhållanden under byggtiden. Nackdelen är att det torkar långsammare och krymper mer, så det behöver rörelsefogar och noggrann efterbehandling.

Kalciumsulfatbruket är flytande, sprider sig självt och blir ofta planare. Över golvvärme kan det göras tunnare och leder värme bra. Men det tål inte långvarig fukt och måste normalt slipas innan golvet läggs. Det passar inte utomhus eller i ständigt fuktiga utrymmen. Är du osäker, utgå från var golvet ligger och vilken golvbeläggning du planerar.

Våtrum

I badrum och tvättstuga är golvbruket bara underlaget. Det bildar fall mot golvbrunnen, men vattentätningen sköts av ett tätskikt ovanpå. Det läggs av plattsättaren. Välj gärna en plattsättare som är certifierad enligt branschreglerna för våtrum, till exempel via GVK eller Säker Vatten. Då vet du att tätskikt och anslutningar görs på ett beprövat sätt. Fallet behöver vara rätt redan i bruket, eftersom det är svårt att rätta till senare.

Hållfasthet, fibrer och armering

Golvbruk klassas enligt SS-EN 13813, till exempel CT-C20-F4. CT betyder cementbaserat golvbruk, C tryckhållfasthet och F böjdraghållfasthet. Vanliga bostadsrum klarar sig med lägre klasser, garage och verkstad behöver högre. Polypropylenfibrer i bruket minskar små sprickor när bruket krymper. Armeringsnät används främst vid högre belastning, vid golvvärme om tillverkaren kräver det eller om konstruktören anger det. Nätet ska ligga inne i bruket, inte på botten under det, annars gör det ingen nytta.

Golvbruk prissätts per kvadratmeter, men priset utgår alltid från en grundtjocklek. Varje extra centimeter betyder mer material och mer arbete. Titta därför på vilken tjocklek offerterna gäller för när du jämför dem. Kom också ihåg att arbetskostnaden vid renovering av en bostad kan omfattas av ROT-avdrag. Fråga utföraren hur det hanteras.

Enklare blir det med:

• En stor sammanhängande yta utan många små rum
• Plan och väl förberedd isolering och tydliga höjder
• Kort slangväg och bra tillfart för sandbilen
• Vatten och ström på plats
• En temperatur i lokalen över ungefär +5 °C och stängda öppningar

Mer omfattande blir det med:

• Liten yta, där maskin och arbetslag ska fördelas på några få kvadratmeter
• Många små rum, badrum, korridorer och nischer
• Golvvärme, där packningen måste göras försiktigt och rörens täckning kontrolleras
• Ojämnt underlag som ger varierande tjocklek
• Högre våningar, lång slangväg eller lägenhet i flerbostadshus
• Fall mot golvbrunnar och duschplatser utan nivåskillnad
• Vinterarbete, när lokalen måste värmas upp

De flesta problem uppstår inte när bruket läggs utan veckorna efter. Färskt cementbruk behöver fukt de första dagarna för att cementet ska härda ordentligt. Drag, direkt sol eller värme direkt efter gjutningen gör att ytan torkar före undersidan. Resultatet blir sprickor och kanter som böjer sig uppåt, så kallad skålning.

• Håll rummen stängda och dragfria de första 2 till 3 dagarna ungefär
• Vid varmt väder kan ytan fuktas lätt eller täckas med plast, om leverantören rekommenderar det
• Försiktig gångtrafik går oftast bra efter 24 till 48 timmar, full belastning först efter cirka 28 dagar
• Efter första veckan börjar du vädra, helst kort och flera gånger om dagen

Hur länge torkar golvbruket? En grov tumregel är ungefär en vecka per centimeter för de första fyra centimetrarna. Sedan går torkningen betydligt långsammare. Vid 5 till 6 cm handlar det alltså om flera veckor, under en kall och fuktig period ofta två månader eller mer. Känslan går inte att lita på. Innan golvbeläggningen läggs ska fukten mätas. I Sverige görs det oftast som en mätning av relativ fuktighet i borrhål, gärna av en fuktmätare som arbetar enligt branschens system för fuktmätning, exempelvis RBK. Gränsvärdet anges av tillverkaren av golvbeläggningen. Trä, vinyl och golv med golvvärme har oftast striktare krav än klinker.

Med golvvärme görs en uppstart enligt ett protokoll. För cementbaserat bruk börjar man oftast tidigast efter ungefär 21 dagar, vid snabbtorkande bruk enligt tillverkaren tidigare. Temperaturen höjs några grader per dag, hålls en tid på max och sänks sedan stegvis. Be din VVS-installatör om protokollet. Golvläggaren eller plattsättaren frågar ofta efter det.

Golvbruket binder ihop stommen med det inre arbetet. Därför lönar det sig att stämma av tiderna i förväg.

• Rörmokare och behörig elektriker gör klart allt i golvet och lämnar över det kontrollerat. Att bila i bruket senare försvagar det och skadar folie och isolering.
• VVS-installatören tryckprovar golvvärmen, låter systemet stå under tryck och gör uppstarten när bruket har torkat.
• Byggare eller snickare lägger isolering och folie. Om golvlaget gör det, se till att det står i offerten.
• Plattsättare och golvläggare behöver veta den färdiga höjden så att övergångar, trösklar och dörrhöjder stämmer. Innan de börjar slipas ytan oftast för att få bort cementhuden. Det är ett tunt, svagt skikt på ytan som försämrar vidhäftningen för fix och lim.
• Snickaren monterar foder och innerdörrar när golvbruk och golvbeläggning är klara. Stålkarmar sätts tidigare, och där är kantremsan extra viktig.

Rörelsefogarna i bruket måste fortsätta upp genom golvbeläggningen. Läggs klinker rakt över en fog spricker plattorna senare. Be därför om en fogplan och ge den till nästa yrkesgrupp.

I flerbostadshus påverkar en ny golvuppbyggnad både bjälklagets belastning och ljudet till grannarna. Låt en konstruktör bedöma om den nya uppbyggnaden blir tyngre än den gamla och om stegljudsdämpningen blir minst lika bra.

Kantremsa saknas eller skärs av för tidigt

Bruket får kontakt med vägg eller karm och det uppstår en ljudbrygga. Grannarna hör steg och vid temperaturskillnader kommer sprickor längs väggarna. Ett vanligt fel är att remsan skärs av direkt efter gjutningen och att sockeln sedan limmas med fix som skapar bryggan ändå. Remsan ska skäras av först när golvbeläggningen ligger.

Otät folie

Cementvatten rinner ner mellan isolerskivorna och hårdnar. Stegljudsisoleringen tappar sin funktion och bruket sitter på vissa ställen fast i plattan.

För blött bruk

Det är lättare att arbeta med, men det krymper mer, torkar längre och ger en svag, dammande yta. Skrapar du med en nyckel lossnar och smular ytan.

För tunt skikt

Ovanför golvvärmerör, ledningar eller ojämn isolering blir bruket ibland tunnare. Där uppstår sprickor och vid belastning kan det brytas.

Fogar saknas

På stora ytor, i L-formade rum och i dörröppningar gör bruket en egen spricka, och den hamnar där du inte vill ha den. Som riktmärke brukar fält på högst ungefär 30 till 40 m² och ett sidförhållande på högst cirka 1:2 anges. Med golvvärme blir fälten ofta mindre enligt tillverkaren.

Golv på fuktigt bruk

Parkett buktar, vinyl släpper och mögel kan växa under beläggningen. Det händer typiskt när inflyttningen pressar tidplanen och fukten inte mäts.

För tidig värme eller avfuktning

Full golvvärme, varmluft eller en avfuktare som startas direkt efter gjutningen ger sprickor och skålning. Avfuktare kan användas, men först efter de första dagarna och med måtta.

Själva maskinläggningen kräver ett arbetslag med maskin och erfarenhet. Förberedelserna och skötseln efter gjutningen kan du däremot sköta själv, och du slipper många problem genom att göra dem noggrant. Anslutning av maskinen till elnätet lämnar du till en behörig elektriker.

1. Sopa och dammsuga underlaget, ta bort putsrester och byggavfall.
2. Kontrollera att isolerskivorna ligger heltäckande och inte rör sig, fylla glipor.
3. Kontrollera kantremsan vid alla väggar, pelare, karmar och rörgenomföringar och komplettera där den saknas.
4. Kontrollera folieöverlappen och tejpa skarvarna.
5. Fotografera ledningarna i golvet med en tumstock i bild, så att du senare vet var de går.
6. Täcka och skydda fönster, fönsterbänkar, dörrar och trappa mot bruksstänk.
7. Ordna fri tillgång till vatten och en plats för sand och cement.
8. Stänga fönster och dörrar efter gjutningen och hålla rummen dragfria de första dagarna.
9. Fukta ytan eller täcka den med plast vid varmt väder, enligt leverantörens anvisningar.
10. Börja vädra stegvis efter ungefär en vecka, korta och kraftiga vädringar, och undvika tunga verktyg på bruket.
11. Låta mäta fukten före golvläggningen och spara mätresultatet.

Kontrollera bruket helst samma dag som det blir klart och igen efter några dagar, när det går att gå på. Ta fram en två meter lång rätskiva för att kontrollera planheten. Vilken avvikelse som godtas beror på vilken planhetsklass ni har kommit överens om och på golvbeläggningen. Storformatiga plattor och vinyl ställer högre krav, så bestäm detta i förväg.

• Ytan är plan och springan under rätskivan är inte större än överenskommen tolerans
• Höjden stämmer med höjdmärket och med planerad golvbeläggning och trösklar
• Ytan är tät, smular inte och flagnar inte när du skrapar med en nyckel
• Inga synliga sprickor, särskilt inte vid väggar, dörrar och i hörn
• Kantremsorna är hela och bruket har ingen kontakt med väggar eller karmar
• Rörelsefogarna sitter enligt fogplanen, i dörröppningar och på stora ytor
• Golvbrunnar och genomföringar sitter i rätt höjd och fallet går mot brunnen
• Vidhäftande bruk låter inte ihåligt när du knackar på det
• Golvvärmen har stått under tryck hela tiden och trycket har inte sjunkit
• Du har fått uppgift om tjocklek, bruksklass och fogplan från utföraren
• Ni har kommit överens om efterbehandling och tidpunkt för fuktmätning