Handgjuten pågjutning av golv upp till 7 cm

I jobbet ingår att blanda massan, flytta den inom arbetsplatsen, lägga ut den till rätt höjd, dra av den och glätta ytan. Vid en flytande pågjutning brukar även kantremsa och plastfolie ingå. Värmeisolering eller stegljudsisolering, armering och rivning av det gamla golvet räknas oftast som separata moment. Fråga därför företaget vad som ingår innan ni bestämmer er.

För hand eller med pump

På stora ytor i nyproduktion pumpas massan ofta. Det går snabbt och hela golvet läggs i ett svep. Handgjutning lönar sig där pumpen inte gör nytta: i en mindre lägenhet, i ett eller två rum, högt upp i ett hus där slangen inte når, i ett gårdshus utan uppfart eller när golvet görs rum för rum för att någon fortfarande bor kvar. För hand har laget också bättre kontroll på detaljerna, till exempel fallet mot golvbrunnen i badrummet.

Varför högst 7 cm

Tjockleken styr hur mycket material som går åt, hur mycket arbete det blir och hur länge golvet torkar. Inom sju centimeter ryms en vanlig flytande pågjutning och täckningen över golvvärmerören. Behöver du bygga upp mer höjd än så, fyll resten med isolering, lättbetong eller en utjämnande fyllning, inte med tjockare gjutning. En tjock pågjutning är tung, belastar bjälklaget i onödan och torkar mycket långsamt. Bygger du upp golvet betydligt mer än tidigare, låt gärna en konstruktör titta på om bjälklaget klarar den extra vikten.

Cementbaserad pågjutning

Det här är det klassiska valet. Cementbaserat golvbruk tål fukt och passar därför i badrum, källare, garage och på bottenplan. Det krymper när det härdar, så det behöver rörelsefogar och tar längre tid att torka. Som flytande pågjutning görs det oftast runt 5 cm tjockt, och över golvvärmerör brukar man räkna med en täckning på ungefär 4,5 cm. De exakta värdena anger tillverkaren av materialet. Vid handutläggning används oftast en jordfuktig till plastisk konsistens som packas och glättas.

Anhydritbaserad pågjutning

Anhydrit, alltså kalciumsulfatbaserat material, är flytande och lägger sig själv i nivå. Det kan göras tunnare, behöver färre rörelsefogar och sluter tätt runt golvvärmerören, därför uppskattar rörmokare och värmeinstallatörer det. Däremot tål det inte varaktig fukt. Utomhus, i garage eller i en dåligt ventilerad källare hör det inte hemma. I ett badrum går det att använda om ett tätskikt läggs noggrant ovanpå. På ytan bildas ett tunt, svagare skikt som slipas bort innan golvet limmas. Det går att blanda från säck för hand, men på större ytor pumpas det oftare eftersom det behöver läggas i ett sammanhängande flöde.

Färdigblandat från säck eller blandat på plats

Färdig torrbruk på säck har jämn kvalitet, och tillverkaren anger exakt hur mycket vatten som ska i. Blandas massan av sand och cement på plats beror resultatet på hur erfaret laget är. Sanden ska vara skarp och ha blandad kornstorlek, oftast 0 till 4 mm, inte fin putssand. Förhållandet mellan cement och sand ligger vanligen runt 1 : 3 till 1 : 4. I flytande pågjutningar blandas ofta in polypropylenfibrer som minskar risken för hårfina sprickor, och flyttillsats som gör att det räcker med mindre vatten.

Vidhäftande, på glidskikt eller flytande

• Vidhäftande pågjutning läggs direkt på fast betong efter primer eller vidhäftningsbrygga. Den kan vara tunnare, men underlaget måste vara rent, fast och dammfritt
• Pågjutning på glidskikt ligger på en plastfolie och sitter inte ihop med underlaget. Den används på gamla eller sämre underlag
• Flytande pågjutning ligger på värme- eller stegljudsisolering och rör varken väggar eller stammar. I flerbostadshus är den vanligast eftersom den dämpar stegljud till grannen under

I en flytande cementbaserad pågjutning läggs ibland ett armeringsnät. Poängen är att nätet ska ligga ungefär mitt i tjockleken, inte på botten. Ett nät som trampats ner mot isoleringen gör ingen nytta. Om du alls behöver armering beror på belastningen och på vad tillverkaren eller konstruktören rekommenderar.

De flesta problem med pågjutningar uppstår innan någon har börjat blanda. Kontrollera det här före gjutdagen:

• Höjden på färdigt golv: det finns en metermarkering på väggarna och du vet hur tjockt klinker eller parkett blir inklusive lim
• Installationerna i golvet: el, vatten, avlopp och värme är klara och fastsatta, och golvvärmen är tryckprovad
• Putsen: väggarna putsas oftast före gjutningen, så att det färdiga golvet inte smutsas ner eller skadas
• Fönster och ytterdörrar är monterade, eftersom drag och kyla skadar gjutningen
• Temperaturen i rummet: under gjutningen och några dagar efter bör den inte gå under ungefär 5 °C
• Underlaget är rent från byggskräp, damm, olja och rester av gammalt lim
• Vatten och el finns på plats, och det finns en yta att blanda på, helst nära ingången
• Vägen för materialet är klar: hiss, trapphus och skydd av gemensamma utrymmen

Bor du i en bostadsrätt är det praktiskt att i god tid prata med styrelsen om när hissen behövs och hur trapphuset ska skyddas, eftersom säckar och skottkärror går fram och tillbaka hela dagen. Grannarna uppskattar också att veta när det blir bullrigt.

1. Kontroll av underlag och höjder. Laget mäter upp underlaget med laser, hittar högsta och lägsta punkt och kontrollerar att den planerade tjockleken räcker överallt.
2. Isolering och folie. Vid flytande pågjutning läggs isoleringsskivorna tätt mot varandra och täcks med plastfolie med överlapp som vänds upp på väggarna. Folien hindrar cementvattnet från att rinna ner i skarvarna och skapa ljudbryggor.
3. Kantremsa. Längs väggarna, runt stammar och karmar fästs en skumremsa, oftast runt 8 till 10 mm tjock. Den låter pågjutningen röra sig så att den inte spricker vid väggen.
4. Avdragsribbor. Av bruk görs höjdpunkter eller strängar, eller så sätts stålprofiler ut. Längs dem dras sedan rätskivan.
5. Blandning. Massan blandas i blandaren med exakt vattenmängd. En för lös massa är lättare att dra ut men krymper mer och får en svagare yta.
6. Utläggning och packning. Massan läggs ut fält för fält, packas och dras av med en aluminiumrätskiva längs ribborna. Anhydrit hälls ut och avluftas med piggvals eller nivelleringsstav.
7. Glättning. När ytan har styvnat något glättas den för hand eller med maskin. Hur ytan glättas beror på vilket golv som ska ligga ovanpå.
8. Rörelsefogar. I dörröppningar och på stora ytor delas pågjutningen upp. Antingen sätts en fogprofil ut i förväg, eller så skärs den färska massan ungefär en tredjedel ner i tjockleken.
9. Efterbehandling. Cementbaserad pågjutning skyddas de första dagarna mot snabb uttorkning med plastfolie eller vattning. Fönstren hålls stängda, och varken drag eller direkt sol får komma åt golvet.

Hur mycket ett jobb kostar per kvadratmeter beror på hur mycket arbete just den ytan kräver. Det här gör jobbet enklare:

• En större sammanhängande yta med enkel planlösning
• Bottenplan eller hiss och kort väg från blandaren
• Ett plant underlag där tjockleken blir ungefär lika överallt
• Ett förberett utrymme där inget väntar på att andra hantverkare ska bli klara

Det här gör jobbet svårare:

• Många små rum, korridorer och nischer
• Högt upp utan hiss, när varje säck och varje kärra ska bäras i trappan
• Ojämnt underlag med stora skillnader i tjocklek
• Fall mot golvbrunnar och duschplatser
• Golvvärme med tätt dragna rör som laget måste arbeta försiktigt runt
• Arbete i kyla, när rummet ska värmas upp och gjutningen skyddas längre
• Gjutning i etapper i stället för ett sammanhängande arbete

Arbetskostnaden för en pågjutning i en befintlig bostad kan ofta ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera hos Skatteverket vad som gäller för just ditt jobb och be företaget redovisa arbete och material separat.

Före gjutningen

Elektriker och rörmokare måste vara klara med allt i golvet. Efteråt går det inte att bila upp något utan att skada pågjutningen och isoleringen. Elarbeten, som golvvärmekablar och dosor, ska alltid göras av en behörig elektriker. Planerar du vattenburen golvvärme, kom överens med rörmokaren om att systemet ska stå under tryck när laget gjuter. Då syns en eventuell läcka direkt. Tänk också på höjden på karmar och trösklar, så att dörrarna inte tar i när golvet väl ligger.

Hur lång tid det tar och när du kan gå på golvet

En vanlig lägenhet klarar ett erfaret lag oftast på en till två dagar för hand. En cementbaserad pågjutning går att gå försiktigt på efter ungefär 24 till 48 timmar, tål lättare belastning efter några dagar och når full hållfasthet efter ungefär 28 dagar. Anhydrit brukar gå att gå på tidigare, enligt tillverkaren oftast inom två dagar. Som grov tumregel torkar en cementbaserad pågjutning ungefär en centimeter i veckan för de första fyra centimetrarna och sedan långsammare. En pågjutning på fem centimeter är alltså inte redo för golvläggning förrän efter flera veckor, och i kyla utan ventilation tar det ännu längre tid.

Efter gjutningen

Med golvvärme görs en uppvärmning enligt protokoll: temperaturen höjs stegvis, hålls och sänks igen. För cementbaserad pågjutning börjar man vanligen tidigast efter tre veckor, för anhydrit tidigare enligt tillverkaren. Innan golvet läggs mäts restfukten. I Sverige görs det oftast som en RF-mätning, alltså mätning av relativ fuktighet i borrhål, gärna av en fuktsakkunnig. Vilket värde som krävs beror på golvmaterialet och limmet: känsliga golv som parkett och vinyl kräver lägre fukt än klinker, och golvvärme skärper kraven ytterligare. De exakta gränserna anger golv- och limtillverkaren. Därefter kommer eventuell slipning och primer, i badrummet tätskiktet och först sist klinker eller golv. I våtrum ska tätskikt och plattsättning göras av en plattsättare med behörighet enligt branschreglerna, till exempel genom GVK eller Säker Vatten.

• Kantremsa saknas. Pågjutningen trycker mot väggen, spricker längs kanterna och grannen under hör dina steg
• Ingen rörelsefog i dörröppningen. Efter en tid dyker en spricka upp precis vid tröskeln och fortsätter upp i klinkern
• För mycket vatten i massan. Ytan dammar och smular, pågjutningen krymper mer och spricker
• För snabb uttorkning. Öppna fönster på sommaren eller en avfuktare direkt efter gjutning ger sprickor och kanter som reser sig
• Golvet läggs för tidigt. Parketten buktar, vinylen släpper och klinkern kan låta ihålig eller spricka
• För tunn täckning över rören. Längs rören uppstår sprickor och golvet blir ojämnt varmt
• Dammigt underlag vid vidhäftande gjutning. Pågjutningen fäster inte, låter ihålig när du knackar och kan lossna under belastning
• Armeringsnät som ligger på botten. Armeringen gör ingen nytta och sprickorna kommer ändå

I praktiken händer det ofta att pågjutningen är rätt gjord, men att otåligheten vid golvläggningen ställer till det. En fuktmätning kostar mycket mindre än att byta parkett.

En pågjutning i ett förråd, en källare eller ett litet rum klarar du själv om du har blandare, en lång rätskiva och någon som hjälper till. På större ytor, med golvvärme eller med flytande pågjutning i en lägenhet med grannar under är det klokare att anlita ett företag. Första gången du gör det, välj färdigt bruk på säck.

1. Rengör underlaget, dammsug och laga större hål.
2. Markera höjden på den färdiga pågjutningen på väggarna utifrån metermarkeringen.
3. Vid vidhäftande gjutning, stryk primer enligt tillverkarens anvisning. Vid flytande gjutning, lägg isolering och plastfolie.
4. Fäst kantremsa längs hela väggen och runt rören.
5. Sätt ut avdragsprofiler eller gör brukssträngar till markerad höjd och låt dem stelna.
6. Blanda massan med exakt den vattenmängd som står på säcken, och bara så mycket som du hinner arbeta med.
7. Lägg ut massan från hörnet längst bort mot dörren, packa den och dra av den med rätskivan längs profilerna.
8. Ta bort profilerna, fyll spåren med massa och glätta ytan med stålsläthålla.
9. Täck pågjutningen med plastfolie, stäng fönstren och belasta inte golvet på några dagar.
10. Låt mäta fukten innan golvet läggs, eller håll den torktid som tillverkaren anger.

Kontrollera planheten med en två meter lång rätskiva som du lägger på olika ställen och i olika riktningar. Under limmade golv, storformatsplattor och vinyl krävs oftast bara små avvikelser, några millimeter över två meter, och det exakta kravet anger golvtillverkaren. Dra en nyckel eller en spik över ytan. Den ska bara repas, inte smula. Knacka med en liten hammare för att hitta ihåligheter.

• Pågjutningen har avtalad höjd mot metermarkeringen i alla rum
• Kantremsan finns längs hela väggen och pågjutningen rör ingenstans vägg eller rör
• Rörelsefogar finns i dörröppningar och på stora ytor enligt överenskommelse
• Under rätskivan finns inga större glipor eller puckel
• Ytan smular inte, dammar inte och låter inte ihålig vid knackning
• Inga större sprickor, bara enstaka hårfina sprickor i ytan
• Fallen i badrummet leder mot brunnen och vattnet blir inte stående
• Du har fått skriftligt vilket material som använts, gjutdatum och rekommenderad torktid
• Vid golvvärme är tidpunkt och upplägg för uppvärmningen bestämda
• Fuktmätningen är dokumenterad innan golvet läggs