Sågning av krympfogar i betong

Färsk betong innehåller mer vatten än cementen behöver för att härda. Överskottsvattnet avgår efter hand och plattan krymper. Samtidigt håller underlaget fast plattan underifrån, och väggar och pelare håller den längs kanterna. Då uppstår dragspänningar, och eftersom betong tål dåligt med drag rämnar den någonstans. Ett snitt i plattans överdel försvagar den just där, så att sprickan bildas under snittet, rak och osynlig.

En sågad fog är inte samma sak som en rörelsefog

I vardagligt tal kallas alla fogar i betong för dilatationsfogar. Fackfolk skiljer på tre sorter, och det är bra att känna till dem när du pratar med ett betongföretag:

• Krympfogar sågas i nygjuten betong ner till en del av plattans tjocklek, och det är dem den här texten handlar om
• Rörelsefogar (dilatationsfogar) skiljer plattan i hela tjockleken från väggar, pelare, trappor eller andra byggnadsdelar. De görs med en kantremsa av cellplast eller polyetenskum, eller med en fogprofil, redan före gjutningen och inte genom sågning
• Arbetsfogar uppstår där gjutningen avbryts och fortsätter en annan dag

Prisposten gäller sågning i nyss härdad betong och räknas i löpmeter sågsnitt. Kantisolering mot väggar, montering av profiler och den senare fogfyllningen med fogmassa är separata arbeten.

Fogplaceringen bör bestämmas i ritningarna, och för industrigolv och bärande plattor alltid av en konstruktör. För garage, altaner och gårdsplaner utgår man från några beprövade tumregler som erfarna betongarbetare känner till.

Fältens storlek och form

• Fältet mellan fogarna bör vara så nära kvadratiskt som möjligt. Förhållandet mellan sidorna bör normalt inte överstiga ungefär 1 : 1,5, eftersom långa smala remsor spricker på tvären
• Ju tunnare platta, desto mindre fält. Som riktvärde används en sidlängd på ungefär 25 till 30 gånger plattans tjocklek, vilket för en 15 cm tjock platta ger fält på omkring 4 m
• Utomhusytor som utsätts för sol och frost delas in i mindre fält än golv inomhus
• Fiberbetong med stål- eller syntetfibrer och tätt armerade plattor tillåter större fält, men alltid enligt ritning eller betongleverantörens rekommendation

Platser där en fog alltid behövs

Varför spricker golvet nästan alltid från hörnet vid en pelare eller där väggen gör en vinkel? I varje inåtgående hörn samlas spänningarna. Därför ska en fog utgå från pelarhörn, från vinklar i L- eller T-formade planlösningar, från hörn vid brunnar, golvbrunnar och avvattningsrännor och från kanterna vid dörröppningar. Runt pelare vrids fälten ofta till en romb, så att fogarna pekar mot hörnen.

Fogarna ska hänga ihop. Ett snitt som slutar mitt i ett fält förlänger sprickan själv. Ska golvet senare få klinker är det klokt att anpassa fogarnas läge efter plattornas mått, så att fogen i underlaget kan föras upp till en fog mellan plattorna.

När man sågar fogar är det timmen som avgör, inte datumet. Sågar man för tidigt river klingan loss stenkorn och fogkanterna smulas sönder. Sågar man för sent har betongen redan spruckit på egen hand och snittet gör ingen nytta. I praktiken händer det ofta att en platta som gjutits en varm sommardag har sina första hårfina sprickor redan före morgonen.

Vad som styr när det ska sågas

• Luftens och underlagets temperatur: på sommaren öppnas fönstret mycket tidigare, i kallt väder skjuts det fram många timmar
• Cementtyp och betongrecept, liksom tillsatser som påskyndar eller fördröjer härdningen
• Vind och sol som torkar ut ytan
• Plattans tjocklek och hur den härdas efter gjutningen

Med en vanlig golvsåg sågas det normalt ungefär 6 till 24 timmar efter gjutningen, i varmt väder närmare den nedre gränsen. Det finns också lätta sågar för så kallad tidig sågning som kan gå på betongen redan efter några timmar. De gör ett grundare snitt, och alla företag har dem inte.

Så känner man igen fönstret på plats

En erfaren sågare förlitar sig inte på klockan. Först repar han ytan med en spik eller en nyckel. Blir repan grund och lossnar inga korn är betongen redo. Sedan gör han ett kort provsnitt i kanten av ytan. Är kanterna rena och klingan inte drar upp småsten kan arbetet fortsätta. Därför är det viktigt att företaget vet exakt när gjutningen sker och kan komma även på kvällen, natten eller helgen.

Det här ska vara klart innan sågaren kommer

• En fogplan, helst inritad på en planritning med mått
• Vid golvvärme en ritning över slingorna, eller åtminstone foton med mått på rören tagna före gjutningen
• Uppgift om plattans tjocklek och armeringens läge
• Fri framkomlighet för sågen och fria kanter längs väggarna
• Vatten för att kyla klingan och en plats där slammet kan rinna undan
• Vid eldriven såg inomhus ett uttag med tillräcklig säkring. Behövs en ny anslutning eller byggström ska den ordnas av en behörig elektriker
• Belysning om det ska sågas efter mörkrets inbrott

Steg för steg

1. Sågaren kontrollerar betongen genom att repa ytan och göra ett provsnitt.
2. Foglinjerna slås ut på ytan med en kritlina. Vid golvvärme markeras även rörens läge.
3. Sågdjupet ställs in efter plattans tjocklek.
4. Varje linje sågas i ett jämnt drag hela vägen, utan stopp på mitten, så att snittet inte får trappsteg och kanterna inte smulas.
5. Vid väggar, där den stora sågen inte når fram, avslutas snittet med en handsåg eller vinkelslip med diamantklinga.
6. Slammet från våtsågningen spolas eller sugs bort direkt. Torkar det in på ytan lämnar det fläckar och sätter igen fogen.
7. Efter sågningen fortsätter härdningen med vattning eller täckning med plast. Snittet ändrar inget i att betongen behöver fukt.

Våtsågning eller torrsågning

De flesta golvsågar arbetar med vattenkylning. Vattnet skyddar klingan och framför allt binder det dammet. Torrsågning med industridammsugare väljs inomhus där vatten och slam skulle ställa till problem, till exempel när ett befintligt golv sågas i ett bebott hus. Betongdamm innehåller fin kvarts som skadar lungorna, så man sågar aldrig utan vatten eller utsug. Bensindrivna sågar hör inte hemma i slutna utrymmen, eftersom avgaserna är farliga.

Hur djupt det ska sågas

Snittet måste försvaga plattan så mycket att den spricker just där. I betongplattor sågas normalt till ungefär en tredjedel av tjockleken. Vid tidig sågning med lätt såg kan snittet vara grundare om maskintillverkaren och ritningen tillåter det. Även i cementbaserade avjämningar och anhydritgolv räknar man med ungefär en tredjedel av tjockleken. Ett för grunt snitt är den vanligaste orsaken till att sprickan hamnar några centimeter bredvid fogen.

I en armerad platta måste du känna till var nätet ligger. Armeringsnätet ska ligga i plattans nedre eller mellersta del, och snittet når det normalt inte. Ligger nätet för högt träffar klingan det, och det är ett tecken på att armeringen inte lagts rätt. Om armeringen ska brytas i fogarna avgör konstruktören, inte sågaren.

Snittets bredd

Ett grundsnitt med klinga är normalt ungefär 3 till 5 mm brett. Ska fogen senare fyllas med en elastisk fogmassa breddas den ofta efter några veckor med ett andra snitt, så att massan får tillräckligt utrymme att arbeta. Förhållandet mellan fogens bredd och djup anger fogmassans tillverkare.

Vad fogarna fylls med

• Polyuretan- eller hybridfogmassa är det vanliga valet för garage, altaner och gårdsplaner. Den följer rörelserna elastiskt och skyddar fogen mot vatten och smuts
• Halvhård fogfyllning av epoxi eller polyurea används i hallar och lager där truckar med hårda hjul kör. En mjuk fogmassa skulle inte stötta kanterna, och de skulle brytas av
• Ingen fyllning används under avjämningar och underlag som täcks av ytterligare skikt, men fogen måste då föras upp till det färdiga golvet

Före fogningen trycks en bottningslist av skum ner i den djupare fogen, så att massan inte fäster mot botten och kan töja sig fritt. Kanterna stryks med primer enligt tillverkaren. Fyllningen görs först när betongen har gått igenom större delen av sin krympning, normalt tidigast efter några veckor. En fog som fylls för tidigt fortsätter att vidgas och massan släpper från kanten.

Faktorer som avgör hur krävande jobbet blir

• Den sammanlagda snittlängden och plattans tjocklek. Ett djupare snitt går långsammare och sliter mer på klingan
• Ballastens hårdhet. Betong med hård naturgrus eller stålfibrer sågas långsammare än betong med mjukare kalkstensballast
• Tidpunkten. Sågning på natten, under helgen eller med kort varsel är mer krävande för företaget
• Hur uppbruten ytan är. Många korta snitt, hörn och kompletteringar vid väggar tar längre tid än några långa raka linjer
• Åtkomst och miljö, till exempel inomhus utan avrinning, krav på torrsågning med utsug eller att sågen måste bäras i trappor
• Sågning i gammal befintlig betong, som går långsammare och ofta görs först när sprickorna redan finns
• Golvvärme i plattan, som kräver noggrann utsättning och försiktighet

Samordning med betongarbetarna

Sågaren behöver veta när gjutningen börjar och slutar och när glättningen är klar. Boka gärna sågningen samtidigt med betongföretaget, eller kontrollera om betongarbetarna sågar själva. Gjuts plattan i flera etapper har varje etapp sitt eget sågfönster.

Golvvärme

I golv med golvvärme planeras fogarna tillsammans med värmeslingorna. Gränser mellan slingor, dörrpassager och stora ytor skiljs åt med en fogprofil redan vid gjutningen. Med såg görs bara kompletterande krympfogar, och bara där inga rör går. Ett avsågat värmerör betyder bilning i golvet och en besvärlig reparation som kräver rörmokare. Utan säker utsättning av rörens läge sågas det därför aldrig ovanför golvvärme.

Plattsättare och golvläggare

Fogen i underlaget måste synas även i det färdiga golvet. Vid limmade klinkerplattor lämnar plattsättaren en elastisk fog med silikon ovanför snittet, eller monterar en rörelseprofil. Läggs plattorna obrutet över fogen förs sprickan från underlaget förr eller senare upp i klinkern. Vid flytande golv hanteras fogarna i underlaget enligt golvtillverkarens anvisningar. Vid limmade trägolv stabiliseras de ibland med harts före limningen, men först när det är klart att de inte längre rör sig.

Lägenheter och flerbostadshus

Sågning i befintlig betong i en lägenhet eller i gemensamma utrymmen är bullrigt och dammigt. Bor du i en bostadsrättsförening är det klokt att stämma av tidpunkten med styrelsen och varna grannarna i förväg. Vanlig fogsågning i ett nytt golv påverkar inte den bärande konstruktionen. Ska det sågas i ett bjälklag eller en annan bärande platta är det däremot konstruktören som avgör.

När arbetet utförs i din bostad kan arbetskostnaden ofta omfattas av ROT-avdraget. Kontrollera villkoren hos Skatteverket och be företaget redovisa arbetet separat på fakturan.

• Sen sågning: slumpmässiga sprickor hann uppstå innan sågen kom, och plattan har sedan både snitt och sprickor bredvid dem
• För tidig sågning: sönderfransade kanter med utrivna stenkorn som fortsätter att brytas av under belastning
• För grunt snitt: sprickan går runt fogen och uppstår några centimeter bredvid
• För stora eller utdragna fält: tvärgående sprickor mitt i fältet, typiskt på långa uppfarter
• Saknad fog från ett inåtgående hörn: en diagonal spricka från pelarhörn, brunn eller vinkel i väggen
• Snitt som slutar mitt på ytan: sprickan fortsätter i snittets riktning ut till kanten
• Slam som inte spolats bort: grå fläckar på ytan och fogar igensatta av intorkad massa
• Avbruten härdning efter sågning: ytan torkar ut, får ett nät av hårfina sprickor och börjar damma
• För tidig fogning: fogmassan släpper efter en tid från ena kanten och vatten rinner in i fogen
• Klinker lagd över fogen: spruckna plattor i en rak linje exakt ovanför snittet, ofta först efter den första eldningssäsongen

De flesta av dessa fel går inte att rätta till helt. Sprickor kan injiceras med harts eller sågas upp och fyllas med fogmassa, men plattan ser aldrig lika ren ut som med väl tajmade snitt.

Gjuter du en mindre altan, en gångväg eller golvet i en friggebod kan du såga fogarna själv med en hyrd golvsåg med vattenkylning. Räkna med att det är betongen och inte kalendern som bestämmer tiden, och att du måste ha sågen bokad i förväg. Bärande plattor, golv med golvvärme och stora ytor överlåter du åt ett företag. Använd hörselskydd, skyddsglasögon, handskar, kraftiga skor och andningsskydd.

1. Rita fogplanen före gjutningen, med fält så nära kvadratiska som möjligt och fogar från varje inåtgående hörn.
2. Boka en såg med diamantklinga för färsk betong både för gjutdagen och dagen efter.
3. Markera varje fogs läge på formens kanter, så att linjerna snabbt kan slås ut efter gjutningen.
4. Håll koll på ytan efter gjutning och glättning, och prova den med en repa några timmar efter att den börjat stelna.
5. Slå ut linjerna med kritlina mellan markeringarna på formen.
6. Ställ in sågdjupet på ungefär en tredjedel av plattans tjocklek.
7. Gör ett kort provsnitt i kanten och kontrollera att kanterna inte smulas.
8. Sätt på vattnet till klingan och såga varje linje i ett jämnt drag från kant till kant, utan stopp på mitten.
9. För sågen långsamt och rakt framåt utan att trycka den med kraft.
10. Komplettera vid kanterna, där sågen inte når, med vinkelslip, diamantklinga och en styrlist.
11. Spola genast bort slammet från ytan och ur fogarna.
12. Täck plattan med plast igen eller vattna den i några dagar beroende på vädret.
13. Rengör fogarna efter några veckor, tryck i bottningslist och fyll med elastisk fogmassa enligt tillverkarens anvisningar.

Snitten kan kontrolleras direkt när de är klara, men det verkliga resultatet visar sig under de närmaste dagarna. Dyker det efter en tid upp en tunn hårspricka i botten av snittet fungerar fogen precis som den ska. Problemet är sprickor utanför fogarna. När du tar emot arbetet lönar det sig att gå över hela ytan och kontrollera följande:

• Fogarnas placering stämmer med den överenskomna fogplanen eller ritningen
• Fogarna är raka, sammanhängande och går från kant till kant eller in i en annan fog
• En fog utgår från varje inåtgående hörn, pelare, brunn och dörröppning
• Sågdjupet uppmätt på flera ställen motsvarar överenskommelsen
• Snittkanterna är rena, utan utrivna stenkorn och avbrutna bitar
• Vid golvvärme är rören oskadade, vilket bekräftas med en tryckprovning eller kontroll av slingorna
• Ytan och fogarna är rengjorda från slam och intorkad massa
• Det finns inga slumpmässiga sprickor utanför fogarna
• Plattan härdas vidare efter sågningen
• Det är bestämt vem som fyller fogarna, när och med vilket material
• Vid golv som ska få klinker har du fogarnas läge inritat för plattsättaren