Läggning och najning av armeringsnät 150×150

Betong tål tryck mycket bra men är svag mot drag. När en platta torkar krymper den. När en bil, en hylla eller tjäle under plattan belastar den uppstår dragspänningar. Utan armering syns det som sprickor som sakta blir bredare. Nätet fördelar spänningarna över en större yta, så sprickorna blir fler men smalare och plattan håller ihop.

Armeringsnät med maska 150×150 används typiskt i:

• Platta på mark i villor, ofta ovanpå cellplast
• Golv i garage, verkstäder, förråd och uthus
• Betongplattor för altaner, gångar och uppfarter
• Grundplattor och bjälklag, när konstruktören har räknat fram det
• Gjutna golv med golvvärme, där nätet också håller slingorna på plats

Det är viktigt att skilja på två fall. I ett golv på mark eller en altanplatta är nätets främsta uppgift att begränsa sprickor. I ett bjälklag, en bärande grundplatta eller en bärande vägg är armeringen en del av själva bärförmågan. Då bestämmer konstruktionsritningen diameter, läge, omlott och täckskikt. Där ska ingen på plats ändra armeringen på eget bevåg, och inte heller lägga in ett annat nät "för säkerhets skull".

Armeringsnät 150×150

Trådarna sitter 150 mm från varandra i båda riktningarna. Vanliga tråddiametrar ligger ungefär mellan 4 och 8 mm. I golv för villor och garage är 6 mm vanligast, och i handeln kallas nätet ofta efter diameter och maskvidd, till exempel 6150. Näten säljs i skivor i några standardformat, och det lönar sig att kolla måtten hos leverantören innan du planerar läggningen. Det här är det breda allroundvalet för golv, plattor och markytor med normal belastning. Det går snabbt att lägga, eftersom det går åt färre skivor per kvadratmeter och skarvarna är enkla att göra.

Armeringsnät 100×100

Den tätare maskan väljs i tunnare skikt och där man vill hålla nere små sprickor ännu mer. Det gäller till exempel tunna pågjutningar, golvvärme med tätt slingavstånd och synliga eller dekorativa ytor. Tråden är ofta klenare. Läggningen tar lite längre tid och nätet är tyngre att klippa. Betong med grov ballast har också svårare att rinna igenom, så tänk på stenstorleken i betongen och vibrera noga.

Najning av lös armering

I grundsulor, ringbalkar, balkar över öppningar, pelare och bjälklag najas ofta lösa stänger enligt armeringsritningen i stället för nät. Stängerna läggs med föreskrivna avstånd, och korsningarna binds med najtråd, alla eller en del enligt ritningen. Det är mer arbete än nät, eftersom laget byter diameter, gör byglar, bockningar och förankringar. I gengäld går det att armera exakt där konstruktionen belastas mest. På en byggarbetsplats kombineras teknikerna ofta: plattans yta i nät, kanter och öppningar kompletterade med stänger.

I praktiken händer det att någon byter ett nät 150×150 mot 100×100 med klenare tråd i tron att tätare är starkare. Så behöver det inte vara. Det som räknas är stålarean per meter bredd, alltså kombinationen av diameter och avstånd. Har en konstruktör ritat armeringen ska ett byte alltid stämmas av med konstruktören.

Nätet läggs på ett färdigt underlag. Kommer laget till ett halvfärdigt underlag går tid förlorad och resultatet blir ofta sämre. Innan läggningen bör följande vara klart:

• Packat makadam- eller grusunderlag på rätt nivå
• Cellplast och eventuell plastfolie eller fuktspärr enligt uppbyggnaden, med tejpade eller överlappade skarvar
• Kantform runt om och form vid arbets- och rörelsefogar
• Genomföringar för avlopp, vatten, el och eventuell radonsug som ska gå genom plattan
• Utsatt nivå för betongens överkant, till exempel på formen eller med laser

Åtkomsten spelar också roll. Ett nät är tyngre än det ser ut, och grövre nät väger förstås mer. Måste skivorna bäras genom en trädgård, en smal passage eller i trappor tar arbetet betydligt längre tid. Förvara näten på reglar, inte direkt i leran, och håll dem borta från olja och smörjmedel.

Vid husbygge ska konstruktionsritningar med armering finnas på plats. Bestäm i förväg vem som går igenom armeringen före gjutningen. Det kan vara konstruktören, en erfaren arbetsledare eller du själv tillsammans med entreprenören.

Utläggning och klippning

Laget börjar med att planera ytan så att det blir så lite spill som möjligt och skarvarna hamnar rimligt. Näten läggs i rader, oftast med förskjutna skarvar så att fyra hörn aldrig möts på samma punkt. Där det behövs klipps näten med armeringssax eller vinkelslip. Med vinkelslip gäller det att se upp med gnistorna. De bränner lätt hål i folie och cellplast under nätet, så klipp helst vid sidan av ytan.

Omlott i skarvarna

Intilliggande nät ska överlappa varandra. I golv på mark görs omlottet vanligtvis minst en maska, gärna två. För ett nät 150×150 blir det ungefär 150 till 300 mm. I bärande konstruktioner anger ritningen omlottet, och det är ofta längre. Tvärtrådarna ska överlappa varandra, det räcker inte att bara trådändarna når förbi varandra. För kort omlott är en av de vanligaste orsakerna till sprickor exakt i linje med nätskarvarna.

Distanser och täckskikt

Nätet får inte ligga på marken, på folien eller på cellplasten. Ligger det i botten gör det i stort sett ingen nytta och börjar dessutom rosta. Det lyfts upp med distanser av plast, så kallade armeringsstolar eller distanshjul, eller med betongklossar. På cellplast finns distanser med bred fot som inte trycks ner i isoleringen. Distansens höjd ger betongens täckskikt. I golv är det vanligtvis ungefär 20 till 40 mm, utomhus och i tuffare miljö mer. Distanserna placeras i ett jämnt raster, ungefär var 60:e till 100:e centimeter, så att nätet inte hänger ner mellan dem. Stenar, tegelbitar och brädstumpar duger inte. De flyttar sig och blir svaga punkter i betongen.

Najning

Skarvarna binds med glödgad najtråd, för hand med najtång eller najkrok, på större ytor också med najpistol. Najningen görs så tätt att näten ligger kvar när folk går på dem och när betongen hälls. I skarvarna blir det vanligtvis med några decimeters mellanrum, och alltid i ändarna. Trådändarna viks inåt eller nedåt, inte mot ytan, så att de inte sticker upp ur betongen och rostar. Att svetsa ihop armeringsnät på plats är normalt inte tillåtet, eftersom svetsningen kan försvaga stålet.

Dubbla nät och kompletterande armering

I tjockare plattor läggs ofta ett undre och ett övre nät. Det övre bärs upp av distanskorgar eller stålstöd som ska tåla att gjutlaget går på dem. Runt genomföringar, i hörn vid öppningar och i plattans inre hörn läggs korta stänger snett, eftersom sprickor oftast startar just där. Vid rörelsefogar bryts nätet, annars fungerar inte fogen.

Priset per kvadratmeter kan skilja sig mycket beroende på hur krånglig ytan är. Det går enklare och snabbare med:

• En rektangulär yta utan genomföringar, där näten nästan inte behöver klippas
• Ett enda lager nät på ett plant och stabilt underlag
• Bil eller kranbil som kan ställa sig intill ytan
• Underlag och form som är färdiga när laget kommer

Mer arbete blir det med:

• Oregelbunden planform, rundningar, sneda väggar och många hörn
• Många genomföringar, golvbrunnar och rännor som nätet måste klippas och kompletteras runt
• Dubbla nät med stöd, eller nät kombinerade med lösa stänger
• Tätare nät 100×100 eller grövre tråd, som är tyngre att klippa och böja
• Arbete på ett bjälklag eller på en svåråtkomlig plats dit näten bärs för hand
• Golvvärmeslingor som ska fästas på nätet, om samma lag gör det

Fråga om priset gäller enbart arbetet eller även nät, distanser och najtråd. På NUMIQ visas arbete och material separat ovanför den här texten. Arbetar du i en befintlig bostad kan ROT-avdrag ibland gälla för arbetskostnaden. Villkoren hittar du hos Skatteverket.

Armeringen ligger mellan två moment som hänger ihop. Före armeringen ska rörmokaren och den behöriga elektrikern ha dragit klart allt som ska ligga i eller under plattan. Att i efterhand bila hål i en färdig platta betyder att armeringen kapas. I en bärande konstruktion får det inte göras utan att konstruktören har sagt sitt.

Ska golvet ha golvvärme behöver ni komma överens i förväg om slingorna ska najas direkt på nätet eller läggas i ett system med noppskivor. Najas de på nätet måste nätet ligga plant och stå stadigt på distanserna. Annars hamnar slingorna på olika höjd och betongen över dem blir för tunn på sina ställen. Ska plattsättaren sedan lägga klinker i garaget eller tvättstugan, är en jämn och sprickfri platta grunden för ett bra resultat.

Efter armeringen kommer genomgången och sedan gjutningen. Gjutlaget bör veta var distanserna sitter glesare och gå på gångbryggor eller över distanserna. Beställ inte betongen förrän armeringen är kontrollerad. När bilen står och väntar blir det inga rättelser. Ta gärna bilder av armeringen före gjutningen, särskilt runt genomföringar och skarvar. Bilderna är bra att ha om det blir frågor senare.

Ett enkelt garagegolv eller en altanplatta klarar ett lag på två personer vanligtvis på några timmar. En hel bottenvåning med genomföringar och kompletterande armering tar oftast en dag, med dubbla nät eller på ett bjälklag längre. Armeringen behöver ingen torktid, men den bör inte ligga och vänta länge på gjutningen. Den blir smutsig, trampas ner och distanserna flyttar sig. Bäst är att armera dagen före gjutningen eller samma morgon.

• Nät som ligger i botten eller trampas ner vid gjutningen: plattan spricker som om den saknade armering, och vid fuktigt underlag rostar stålet
• Nät för nära ytan: tunt täckskikt, rostfläckar och betong som flagnar, särskilt utomhus där frost och vägsalt verkar
• För kort eller inget omlott: raka sprickor med jämna mellanrum, precis där skivorna möts
• Kompletterande armering saknas vid genomföringar och hörn: sneda sprickor som utgår från hörnen vid öppningar
• Nät som löper genom en rörelsefog: plattan spricker bredvid fogen, där ingen vill ha en spricka
• Oljigt, lerigt eller kraftigt rostigt nät: betongen fäster dåligt, men lätt ytrost gör ingen skada
• Najtrådsändar som sticker upp: små rostprickar i ytan på det färdiga golvet eller altanen
• Folie eller fuktspärr skadad av vinkelslip eller vassa nätändar: fuktproblemen visar sig först efter flera år

De flesta av felen syns vid en genomgång före gjutningen. Efteråt märks de bara genom sprickor, och då är de svåra att åtgärda.

Nät i ett golv på mark, till exempel under en friggebod, en altan eller ett garagegolv, klarar en händig person att lägga själv. Armera däremot inte själv bjälklag, husets grundplatta, trappor eller andra bärande konstruktioner. Där gäller konstruktörens ritning och genomgång av en fackman. Använd handskar och skyddsglasögon, trådändarna är vassa.

1. Kontrollera att underlaget är packat och plant och att folie eller cellplast är hel.
2. Planera hur skivorna ska ligga, med minst en till två maskors omlott och förskjutna skarvar mellan raderna.
3. Klippa näten med armeringssax eller vinkelslip vid sidan av ytan, så att gnistor inte skadar folien.
4. Placera distanser i ett raster på ungefär 60 till 100 cm, med en höjd som ger rätt täckskikt.
5. Lägga näten på distanserna och hålla minst täckskiktets avstånd från formen runt om.
6. Naja skarvarna med jämna mellanrum och i ändarna, och vika trådändarna nedåt.
7. Komplettera med korta sneda stänger vid hörn och genomföringar.
8. Bryta nätet där en rörelsefog är planerad.
9. Gå över hela ytan och kontrollera att nätet inte vilar på underlaget någonstans och inte gungar.
10. Gå försiktigt under gjutningen och lyfta tillbaka nät som trycks ner med en najkrok.

Gå över hela ytan innan betongbilen kommer. Vid husbygge bör konstruktören eller en erfaren fackman titta på armeringen. Kontrollera särskilt följande:

• Nättyp, tråddiameter och maskvidd stämmer med ritningen eller överenskommelsen
• Näten ligger på distanser och rör inte underlaget någonstans
• Täckskiktet håller även vid formen och runt kanterna
• Omlotten har rätt längd och är najade
• Kompletterande armering finns vid genomföringar och hörn
• Nätet är brutet vid rörelsefogar
• Det övre nätet står stadigt på sina stöd och gungar inte
• Armeringen är ren, utan lera, olja och flagnande rost
• Trådändarna pekar inte mot ytan och folien eller isoleringen under är hel
• Alla genomföringar och rör sitter på plats och är säkrade mot att flytta sig
• Armeringen är fotograferad före gjutningen