Gjutning av betongplatta 150 mm

Plattans tjocklek är ingen smaksak. Den styrs av lasten, av hur bärig marken är och, för bostadshus, av konstruktörens beräkning. I prislistan finns tre vanliga tjocklekar. Skillnaden ligger främst i vad plattan tål och hur mycket betong som går åt.

Platta 100 mm

Passar för lätta byggnader och ytor utan stora punktlaster: golvet i ett friggebodsliknande förråd, en vedbod, ett carportgolv för gångtrafik eller en uteplats som man bara går på. Den används också ofta som avjämnande grundbetong under andra skikt. Per kvadratmeter går det normalt åt 0,1 m³ betong.

Platta 150 mm

Det här är den tjocklek som används mest. Den väljs under garage för personbil, verkstäder, större trädgårdsbyggnader, mindre trähus och golv där det står tyngre saker. Med ett ordentligt armeringsnät och ett välpackat underlag klarar den vanlig last utan problem. Betongåtgången är ungefär 0,15 m³ per m².

Platta 200 mm

Används för villor på platta, under bärande murade väggar, på svagare mark och under tunga maskiner. Den har ofta två lager armering och förstärkta kanter, så kallade kantbalkar, under de bärande väggarna. Åtgången är ungefär 0,2 m³ per m². För ett bostadshus bestämmer alltid konstruktören tjocklek, betongklass och armering.

Ett gjutlag som kommer till en oförberedd grop får antingen vänta eller gjuta på ett dåligt underlag. Inget av det är bra. Följande ska vara gjort före gjutningen.

Underlag och packning

Matjord, rötter och lös jord grävs bort ner till fast, orörd mark. Sedan läggs ett bärlager av krossmaterial, vanligen 0/32 eller liknande, och ovanpå det ofta ett kapillärbrytande skikt av makadam, till exempel 16/32. Den sammanlagda tjockleken är ofta 150 till 300 mm beroende på marken. Allt packas med vibroplatta i lager, aldrig hela tjockleken på en gång. På lera eller fyllnadsmassor är det klokt att lägga en geotextil under gruset så att det inte trycks ner i jorden.

Varför tjatar alla om packningen? Betong är stark, men bara om den vilar på något som inte rör sig. Om gruset sätter sig med tiden tappar plattan stödet och spricker. Sådana sprickor syns först efter månader, när golv eller väggar redan står på plattan.

Isolering och tjäle

I Sverige gjuts en husgrund nästan alltid som isolerad platta på mark. Under betongen ligger då cellplast i den tjocklek konstruktören anger, och längs kanterna används ofta L-formade kantelement av cellplast som både isolerar och fungerar som form. Utanför plattan läggs vid behov markisolering som skydd mot tjäle. Ett oisolerat garage eller förråd behöver också tänkas igenom: på tjälfarlig mark kan en platta som ligger för grunt lyftas av frosten under vintern.

Form och höjd

Plattans kanter formas med brädor, reglar, systemform eller kantelement av cellplast. Formen ska sitta stadigt, eftersom färsk betong trycker hårt mot den. Överkanten ställs in med avvägningsinstrument eller laser till exakt höjd. För en platta på 150 mm märks oftast också ut några höjdpunkter mitt på ytan.

Armering

Det vanligaste är svetsat armeringsnät. Det viktiga är att nätet inte ligger direkt på gruset eller cellplasten. Det läggs på distanser av plast eller betong så att betongen omsluter det på alla sidor. Täckskiktet är normalt 30 till 50 mm enligt ritningen. Näten skarvas med minst en maska överlapp, för bostadshus enligt armeringsritningen. I en platta på 200 mm med två lager hålls det övre nätet uppe av stålbockar.

Genomföringar, jordtag och radon

Allt som ska gå genom plattan måste sitta på plats före gjutningen: avlopp, vattenledning, skyddsrör för el och fiber, och eventuellt rör till en värmepump. Rörmokaren monterar avlopp och vatten och ser till att rören är fixerade så att de inte flyter upp eller flyttas när betongen läggs. En behörig elektriker lägger in jordtaget, vanligen en förzinkad jordlina eller ett band som blir en del av husets jordning. Elarbeten får bara utföras av behörig elektriker.

På platser med förhöjd markradon brukar plattan byggas radonsäkert, med täta genomföringar och ibland en radonduk. Det är bra att ha klart för sig innan gjutningen, eftersom det är svårt att rätta till i efterhand. Under betongen läggs ofta en plastfolie som hindrar cementvattnet från att rinna ner i gruset.

Plats för betongbil och pump

En betongbil är tung och behöver en stabil väg fram. Om den inte kan backa ända fram till formen behövs en betongpump. Bestäm i förväg var pumpen ska stå, kontrollera att luftledningar och träd inte är i vägen och prata med grannarna om gatan blir blockerad en stund.

När ytan är förberedd går det fort och i tydlig ordning. En platta på 150 mm på några tiotal kvadratmeter gjuts oftast på en förmiddag.

1. Kontroll före start: gjutlaget går igenom formens höjder, att armeringen ligger på distanser och att alla genomföringar sitter rätt.
2. Fuktning: vid varmt väder fuktas underlag och form lätt så att de inte suger vatten ur den färska betongen.
3. Utläggning: betongen läggs jämnt från ett hörn och framåt, inte i en stor hög som sedan dras ut med kratta över långa avstånd.
4. Vibrering: med stavvibrator eller vibreringsbalk drivs luften ut ur betongen så att den fyller ut runt armeringen och mot formen.
5. Avdragning: en rätskiva eller vibreringsbalk dras över formkanterna och höjdpunkterna tills ytan är plan.
6. Ytbehandling: beroende på vad som kommer ovanpå lämnas ytan grov, glättas för hand eller maskinglättas när betongen har börjat binda.
7. Härdning: så snart ytan tål det täcks plattan med plast eller börjar vattnas.

Vid maskinglättning väntar man tills betongen har stelnat så pass att foten bara sjunker ner några millimeter. På sommaren tar det några timmar, på våren och hösten betydligt längre. Därför blir gjutlaget ibland kvar till kvällen.

Betongklass

För mindre plattor under trädgårdsbyggnader används ofta C20/25. För garage och bostadshus är C25/30 vanligt, ibland högre enligt konstruktören. Om plattan ligger utomhus och utsätts för frost eller vägsalt, till exempel en garageuppfart, behöver betongen också rätt exponeringsklass enligt SS-EN 206. Har du ingen ritning kan betongstationen hjälpa dig vid beställningen om du berättar vad plattan ska användas till.

Konsistens

Till plattor beställs normalt betong med konsistens S3 eller S4, som är lätt att sprida ut och vibrera. Det ska inte hällas i vatten på bygget. Lösare betong är visserligen lättare att jobba med, men den blir svagare och krymper mer. Behövs en lösare betong, till exempel för pumpen, beställs den med tillsatsmedel direkt från betongstationen.

Armering: ett nät, två nät eller fiber

Ett armeringsnät i nedre tredjedelen till halva tjockleken räcker för de flesta plattor på 100 och 150 mm. Två nät, ett uppe och ett nere, används i tjockare och mer belastade plattor, typiskt 200 mm under ett hus. Fiberbetong med stål- eller plastfibrer minskar fina krympsprickor och ersätter ibland nätet i industrigolv. För grundplattan till ett hus är det dock bara konstruktören som kan avgöra om fiber räcker.

Yta efter vad som ska ligga ovanpå

Ska plattan muras på eller få ett flytspackel eller avjämning senare räcker en plan, något grov yta. Ska plattan vara färdigt golv i garage eller verkstad lönar sig maskinglättning, gärna med ett slitskikt som tål nötning bättre. På en uteplats borstas ytan ofta lätt med en kvast så att den inte blir hal när den är blöt.

Posten räknas per kvadratmeter, men två plattor med samma yta kan vara väldigt olika att gjuta. Jobbet blir enklare med:

• Bra tillfart där betongbilen kan backa ända fram till formen
• En enkel rektangulär form utan utskjutande delar
• Färdigt och kontrollerat förarbete: underlag, isolering, form, armering och genomföringar
• Milt väder utan frost, stark värme eller regn

Jobbet blir svårare med:

• Behov av pump, till exempel på en baksida eller i en slänt
• Oregelbunden form, förstärkta kanter och många genomföringar som måste vibreras runt för hand
• Små betongmängder, där bilen inte går full och betongstationen tar ut en tilläggsavgift
• Krävande ytbehandling, särskilt maskinglättning som tvingar gjutlaget att vänta
• Arbete på vintern eller i värmebölja, då betongen behöver tillsatser, täckning och längre härdning

Större tjocklek ökar betongåtgången och delvis också arbetet med vibreringen. En platta på 200 mm med två nät tar dessutom längre tid att kontrollera och gjuta. I offerter står underlag, form, isolering och armering ofta som egna poster, så kontrollera vad varje offert faktiskt omfattar när du jämför. Gäller arbetet en befintlig bostad kan arbetskostnaden i vissa fall ge rätt till ROT-avdrag; stäm av med utföraren vad som omfattas.

Förarbetet, alltså schaktning, bärlager, packning, isolering, form och armering, tar för en garageplatta eller ett mindre hus oftast några dagar. Själva gjutningen tar vanligen en halv till en hel dag, inklusive ytbehandling.

Betongen hårdnar successivt. Efter en till två dagar går det att försiktigt gå på plattan. Formen tas vanligen bort efter två till tre dagar. Murning eller stomresning brukar kunna börja efter ungefär en vecka, senare vid kallt väder. Sin avsedda hållfasthet når betongen normalt efter 28 dagar. Vänta därför med full last, som att köra in bilen i garaget, minst så länge.

Härdningen underskattas ofta, men den avgör hur ytan blir. Betong behöver vatten för att hårdna. Om sol och vind torkar ut ytan för snabbt spricker den och dammar senare. Håll därför plattan fuktig åtminstone de första sju dagarna: täckt med plast, med en geotextil som vattnas, eller behandlad med härdningsmedel enligt tillverkaren. På sommaren vattnar du morgon och kväll, inte med kallt vatten mitt i stekande sol.

Under ungefär +5 °C gjuts det bara med särskilda åtgärder: betong med tillsatser, isolerande täckning och aldrig på frusen mark. Vid värme över ungefär +30 °C är det bättre att börja tidigt på morgonen.

Ska plattan få ett tätt eller fuktkänsligt golv, till exempel parkett eller ett våtrum med plattor, behöver betongen också torka ut ordentligt. Det tar ofta många veckor eller månader beroende på tjocklek och väder. Golvläggaren eller plattsättaren mäter fukten innan arbetet börjar, och i våtrum bör du anlita en certifierad plattsättare som följer branschens regler för våtrum.

De flesta fel syns inte direkt. Plattan ser fin ut på gjutdagen och problemet dyker upp ett år senare.

• Dåligt packat underlag: plattan sätter sig ojämnt, det blir genomgående sprickor och klinker och kakel ovanpå spricker
• Nät som ligger direkt på underlaget: armeringen ligger under betongen i stället för i den. Den gör ingen nytta och rostar med tiden, och plattan beter sig som om den var oarmerad
• Vatten tillsatt på bygget: lägre hållfasthet, mer krympning, fler sprickor och en dammande yta
• Bristfällig vibrering: stensamlingar vid kanterna och under armeringen, där fukt senare kan vandra upp
• Glömd genomföring: efterhandsborrning med kärnborr eller bilning, som skadar både armering, isolering och radontäthet
• Ojämn yta: vid murning med tunnfogsblock måste första skiftet justeras, och golvet kräver tjockare avjämning
• Ingen härdning: ett nät av fina sprickor i ytan som syns redan de första dagarna
• Saknade fogar i stora utomhusytor: på uteplatser och gårdar spricker betongen där den själv vill. Krympfogar sågas därför oftast inom en till två dagar efter gjutningen
• Otillräckligt tjälskydd: en oisolerad platta på tjälfarlig mark kan lyftas och spricka under vintern

Grundplattan till ett bostadshus överlåter du till fackfolk, den är en bärande konstruktion som bygger på beräkningar. En liten platta på 100 till 150 mm till ett förråd, en vedbod eller ett soptunnsskåp klarar du däremot själv om du har en medhjälpare och beställer färdig betong från en betongstation. Att blanda större mängder för hand är utmattande och betongen blir lätt ojämn.

1. Märk ut ytan med snöre och pinnar och kontrollera diagonalerna med måttband.
2. Gräv bort matjorden ungefär till plattans tjocklek plus bärlagret.
3. Fyll på grus eller makadam och packa i lager med en hyrd vibroplatta.
4. Bygg formen av brädor, förankra den med pinnar och ställ in rätt höjd med vattenpass eller laser.
5. Lägg ut plastfolie och placera armeringsnätet på distanser.
6. Räkna ut volymen: yta gånger tjocklek, plus ungefär 5 till 10 procent i reserv.
7. Beställ betong i lämplig klass och bestäm hur betongbilen ska komma fram.
8. Bred ut betongen, stöt eller vibrera den och dra av med en rätskiva längs formen.
9. Glätta ytan med stålsläthållare eller borsta den grov med kvast.
10. Täck plattan med plast och håll den fuktig i minst en vecka.

Använd handskar, gummistövlar och skyddsglasögon när du jobbar med färsk betong. Cementvattnet är starkt basiskt och ger frätskador på huden vid längre kontakt.

Titta på plattan en eller två dagar efter gjutningen och sedan en gång till innan snickare eller murare börjar bygga på den. Spara alla papper, de behövs vid en eventuell reklamation och när huset en dag ska säljas.

• Mått och diagonaler stämmer med ritningen
• Överkantens höjd stämmer med höjdpunkten
• Planheten är kontrollerad med en tvåmetersrätskiva, utan större svackor
• Alla genomföringar sitter på rätt plats och är inte igengjutna eller förskjutna
• Jordtaget kommer upp där elektrikern behöver det
• Kanterna är fria från stensamlingar och avslagna hörn efter avformning
• Ytan har inga sprickor som går att fastna i med nageln
• Följesedlar från betongstationen med betongklass och mängd är överlämnade
• Foton på armering och genomföringar före gjutningen finns
• Härdningen är överenskommen och har följts