Formsättning för grund och väggar

I prislistan mäts formsättning oftast i kvadratmeter yta som är i direkt kontakt med betongen. För en vägg räknas därför vanligtvis båda sidorna. En vägg som är tio meter lång och en meter hög motsvarar alltså ungefär tjugo kvadratmeter form, inte tio. För en grundsula räknas sidorna om de formsätts, och för en platta bara kanten runt om.

Innan du skriver på ett avtal är det bra att kontrollera exakt vad som ingår. Vanligtvis handlar det om följande delar:

• montering av formen med stämp, distanser och formstag,
• rivning av formen, alltså demontering när betongen har hårdnat,
• rengöring och bortforsling av formmaterialet,
• material: entreprenörens eget formvirke, hyrd systemform eller material som du själv står för.

I praktiken händer det ofta att ett företag räknar rivningen separat medan ett annat har den inbakad. Offerterna ser då olika ut fast de gäller samma arbete. Glöm inte heller genomföringar, hörn och språng. Offerten bör tydligt säga om de ingår. Gäller arbetet ett befintligt hus, till exempel en tillbyggnad, kan ROT-avdrag ibland bli aktuellt för arbetskostnaden. Villkoren hittar du hos Skatteverket.

Traditionell träform

Här används formvirke, oftast granbräder på ungefär 22 till 25 mm, eller formplywood med fuktbeständigt lim, som spikas eller skruvas mot reglar, läkt och pålar. Formen byggs direkt på plats efter husets form. Fördelen är flexibiliteten: den klarar bågar, sneda väggar, oregelbundna planlösningar och små volymer där det inte lönar sig att köra dit ett system. Nackdelen är att det tar tid, går åt mer material och att ytan blir sämre, med avtryck och skarvar mellan bräderna. För grundmurar som ändå hamnar under mark spelar det ingen roll.

Systemform med ramar

Den består av ramar i stål eller aluminium med en formskiva i, som låses ihop med klämmor och dras samman med formstag. På byggen ser du ofta system från tillverkare som Peri eller Doka, men det finns många fler. Monteringen går snabbt, väggarna blir raka och ytan ren. Formen tål också ett högre betongtryck. Den lönar sig vid raka källarväggar, längre stödmurar och överallt där väggen ska lämnas utan puts. Systemformen hyrs oftast, så god planering avgör mycket. Varje extra dag på bygget kostar.

Balkform med storskivor

Det här är ett mellansteg: träbalkar, ofta av typen H20, och treskiktsskivor eller filmbelagd plywood. Den används vid högre väggar och där ramarna inte passar måtten. På småhus är den mindre vanlig.

Kvarsittande form

I Sverige är platta på mark det vanligaste grundsättet för småhus, och kanten formas ofta med färdiga kantelement av cellplast. De blir kvar och isolerar samtidigt kantbalken. För källarväggar och grundmurar används även isolerade gjutformar av cellplast som staplas, armeras och fylls med betong, samt lättklinkerblock som muras och vid behov gjuts ur. Inget behöver formas av och arbetet klarar ett mindre lag. Sådana lösningar redovisas dock oftast som en egen post i prislistan, inte som formsättning per kvadratmeter. Vid fast mark gjuts grundsulor också ofta direkt mot schaktväggarna utan form. Förutsättningen är sammanhängande jord och raka schaktväggar.

Hur du bestämmer dig

För grundsulor i fast, sammanhängande jord behövs ofta ingen form alls. Det som måste formas är delen ovan mark och partier där jorden rasar. För källarväggar som ska vara täta föredras ofta en platsgjuten vägg i systemform, gärna med tätningslister eller fogband i gjutfogarna. För en staketsockel eller låga murar räcker trä, cellplastblock eller enkla plintrör av papp. Det slutliga valet hör dock hemma i konstruktionshandlingarna som konstruktören tar fram.

Ett lag som kommer till ett oförberett bygge förlorar tid, och väntan brukar synas på fakturan. Innan arbetet börjar bör detta vara klart:

• konstruktionshandlingar med mått på grund och väggar, armering, betongkvalitet och läge för genomföringar,
• utsättning av en mättekniker, särskilt nära tomtgränsen och vid de första grundlinjerna, där ett fel flyttar hela huset,
• färdig schakt med rätt djup och en botten utan uppblött jord och stående vatten,
• packad bädd eller underbetong under plattan eller väggarna om handlingarna kräver det, så att formen får ett plant underlag,
• framkomlighet för bilen med material och senare för betongbil och pump,
• skyddsrör och genomföringar från rörmokare och behörig elektriker, alltså avlopp, vatten, elservis och jordtag.

Bor du i ett flerbostadshus och det ska gjutas till exempel en förrådsvägg eller ett garage på gemensam mark, ta kontakt med styrelsen i bostadsrättsföreningen i god tid. Arbetet påverkar både gemensamma ytor och grannar.

Form för grunden

Först spänns linor upp mellan utsättningsprofilerna, och därifrån förs grundens kant ner med lod. Vid träform slås pålar ner i marken och bräderna spikas mot dem. På insidan sätts en distans med exakt längd som bestämmer sulans bredd. Upptill binds båda sidorna ihop med tvärslåar så att betongen inte trycker isär dem. Formens överkant justeras in med avvägningsinstrument eller laser, eftersom betongen sedan dras av efter just den kanten. Vid en platta på mark blir formen en kantram som stagas från utsidan med snedsträvor.

Form för väggar

För väggar är metoden likartad, men allt är högre och krafterna större. Först reses den ena formsidan, riktas och stagas med snedsträvor mot underlaget. Sedan kommer armeringen, som antingen samma lag eller armerare monterar. På armeringen sätts distansklossar som säkrar det täckande betongskikt som handlingarna kräver. Först därefter stängs den andra formsidan. Båda sidorna dras ihop med formstag och muttrar. Stagen går genom distansrör av plast så att de kan dras ut efter gjutningen. Hålen efter dem tätas senare med pluggar eller bruk.

Kontroll före gjutning

Innan betongen kommer kontrolleras lodräthet med lod eller vattenpass, rakhet med lina längs hela väggen, mått, höjd på överkanten, att förbanden håller och att skarvarna är täta. Ytorna som kommer i kontakt med betongen stryks med formolja så att betongen inte fastnar. Formen rengörs invändigt från sågspån, jord och bitar av najtråd. Vid träform i varmt väder fuktas formen ofta lätt, så att den inte suger vatten ur betongen.

Gjutning och rivning

Betongen läggs i lager och vibreras med stavvibrator. Formsättaren bör stå vid väggen under gjutningen och se efter om något förband släpper eller om cementvatten läcker ut. Sidoformen för grund och väggar rivs beroende på temperatur oftast efter ungefär ett till tre dygn. I kyla väntar man längre. Efter rivningen ska betongen härdas: den hålls fuktig eller täcks med plast så att den inte torkar för snabbt.

Hur mycket arbete det blir, och därmed slutsumman, kan skilja mycket även vid samma yta. Jobbet blir enklare med:

• en enkel rätvinklig planlösning med långa raka partier,
• återkommande mått, så att formen kan användas flera gånger i rad,
• en plan underbetong eller bädd att bygga från,
• bra framkomlighet och plats att lägga material precis vid väggen.

Jobbet blir svårare med:

• bågar, sneda väggar, många hörn, språng och nischer,
• många genomföringar och öppningar som måste formas separat,
• höga väggar som kräver ställning eller arbetsplattformar med räcke,
• en smal schakt där formsättaren knappt kan vända sig och en sluttande tomt,
• synlig betong som inte ska putsas och kräver exakta skarvar och bra skivor,
• arbete på vintern eller i lera, när formen måste skyddas och betongen härdas längre.

Djupare schakter måste säkras mot ras, antingen med spont eller med säkra släntlutningar. Det är en säkerhetsfråga, inte bara en bekvämlighetsfråga, och hör till förberedelserna av bygget.

Formsättningen ligger mitt i kedjan och nästan allt bygger vidare på den. Före den kommer utsättning, schaktning och bädd eller underbetong. Under formsättningen avlöser armerare, rörmokare och behörig elektriker varandra, och de senare monterar skyddsrör och jordtag. Efter formsättningen följer gjutning, rivning och sedan fuktskydd, isolering av källarväggar och återfyllning.

Varför spelar det roll? Ett glömt skyddsrör för avloppet måste i efterhand borras fram med kärnborr. Vid en tät källarvägg är varje håll i efterhand dessutom en risk för läckage. Därför lönar det sig att rörmokaren och elektrikern själva kontrollerar väggen innan den andra formsidan stängs.

Formen för grunden till ett vanligt småhus klarar ett erfaret lag oftast på en till några dagar, beroende på omfattning och hur bruten planen är. Källarväggar i systemform görs vanligtvis i etapper. En etapp formas, gjuts och när betongen har hårdnat flyttas formen till nästa. Betongen tål visserligen rivning efter några dygn, men den når sin dimensionerande hållfasthet oftast först efter ungefär 28 dygn. Belasta den inte med återfyllning eller andra konstruktioner mer än konstruktören tillåter innan dess.

• Svaga formstag eller dålig stagning. Betongen trycker mer på formen än man tror, särskilt vid snabb gjutning och lös betong. Resultatet blir en bukig vägg eller i värsta fall en sprucken form och betong i schakten.
• Otäta skarvar. Genom springorna rinner cementvatten ut och i väggen blir det stenbon, alltså porösa partier med bart ballast. De är svagare och släpper igenom vatten.
• Saknade distansklossar. Armeringen ligger direkt mot formen och syns i ytan efter rivning. Med tiden rostar den och betongen runt omkring spjälkas av.
• Formen står utanför lod eller linje. En liten avvikelse i grunden följer med upp i väggar och tak. Den som bygger vidare får sedan justera med bruk och lim det som kunde ha varit rakt.
• Glömda genomföringar. Borrning i efterhand skadar armeringen och äventyrar tätheten i en källare.
• Fel överkant. Ligger formen inte i våg blir inte betongen det heller. Första skiftet eller syllen måste då justeras med ett tjockt lager bruk.
• För tidig rivning. Kanterna bryts av, ytan följer med skivan och vid frost kan betongen bli permanent svagare.
• Ingen formolja. Betongen fastnar i formen, ytan slits sönder vid rivningen och formmaterialet förstörs.

Formsättning för husets bärande grund och väggar bör du lämna till ett företag som arbetar efter konstruktörens handlingar. En låg grund under ett staket, en trädgårdsmur eller en sockel upp till ungefär en halv meter klarar du däremot själv om du har grundläggande verktyg och en medhjälpare. Arbeta inte i djupa schakter som inte är säkrade mot ras.

1. Sätta ut grundens mittlinje med lina på käppar och kontrollera rätvinkligheten, till exempel genom att mäta diagonalerna.
2. Gräva en ränna till ett frostfritt djup enligt vad tillverkaren av staketet eller handlingarna anger och jämna till botten.
3. Förbereda bräder eller formplywood och stryka formolja på sidan som vetter mot betongen.
4. Slå ner pålar på formens utsida, oftast med ungefär 60 till 80 cm mellanrum, och spika fast bräderna mot dem.
5. Sätta distanser med exakt längd efter grundens bredd mellan bräderna och binda ihop båda sidorna upptill med tvärslåar.
6. Kontrollera lod, rakhet och att överkanten ligger i våg med vattenpass och spänd lina.
7. Täta större springor och fylla jord mot formens nederkant så att betongen inte rinner ut under bräderna.
8. Lägga i armering enligt staketleverantörens anvisning eller handlingarna och klossa upp den med distansklossar.
9. Montera ingjutningsdetaljer för stolpar eller skyddsrör för kabel till grinden om de behövs.
10. Gjuta i lager, sticka varje lager med en stång eller vibrera det och knacka på formen med en hammare.
11. Dra av ytan med en rätskiva längs formens överkant och hålla betongen fuktig eller täckt med plast i några dagar.
12. Riva formen försiktigt efter några dygn beroende på temperatur, rengöra bräderna och lägga undan dem för nästa gång.

Ska du bara gjuta plintar för ett staket eller ett trädäck är plintrör av papp ofta enklare. Elarbete för grindautomatik eller belysning ska alltid utföras av en behörig elektriker, även om du själv lägger ner skyddsröret.

Gå igenom formarbetet två gånger: före gjutningen, när allt fortfarande går att rätta, och efter rivningen, när du ser resultatet. Den första kontrollen gör du gärna tillsammans med byggledaren och vid större bygg även med konstruktören, som granskar armeringen.

• formens mått och läge stämmer med handlingarna och utsättningen,
• formsidorna är lodräta och raka längs hela längden,
• överkanten ligger i våg och på rätt höjd,
• formstag, distanser och snedsträvor sitter tillräckligt tätt,
• skarvarna är täta och formen är stängd nere vid underlaget,
• armeringen har distansklossar och ligger ingenstans mot formen,
• alla skyddsrör, genomföringar och jordtag sitter på plats enligt handlingarna,
• formen är ren invändigt och ytorna är strukna med formolja,
• efter rivning finns inga stenbon, synlig armering eller buktningar i ytan,
• kanter och hörn är hela och inte avslagna,
• hålen efter formstagen är tätade och området är städat från formrester.