Maskingjutet anhydritgolv, självnivellerande

Anhydritgolv kallas också kalciumsulfatgolv eller gipsbaserat golv. Det har kalciumsulfat som bindemedel i stället för cement. Enligt SS-EN 13813 känner du igen det på beteckningen CA, följd av tryckhållfasthet och böjdraghållfasthet, till exempel CA-C20-F4 eller CA-C25-F5. I bostäder används oftast just de här klasserna.

Den stora fördelen är att massan är så lättflytande. Den rinner in runt golvvärmerören utan luftfickor, så värmen går snabbt och jämnt upp i rummet. Massan krymper lite när den härdar. Därför klarar den större ytor utan rörelsefogar än ett cementbaserat golv. Ytan blir mycket plan, något som golvläggaren uppskattar särskilt vid vinyl och storformatsplattor.

Det finns en svaghet: anhydrit tål inte varaktig fukt. Det passar inte utomhus och inte i ett garage där smältvatten från snö blir stående. Det passar inte heller i en oventilerad källare med markfukt eller i utrymmen där golvet spolas med slang. I ett vanligt badrum går det att använda, om golvet senare får primer och ett tätskikt enligt tillverkarens anvisningar. Tätskiktet bör läggas av en plattsättare som arbetar enligt branschreglerna för våtrum, till exempel GVK eller Säker Vatten.

Vanliga uppbyggnader och tjocklekar

• Flytande golv på isolering: massan ligger på värme- eller stegljudsisolering, skild med plastfolie. Tjockleken är oftast från ungefär 35 mm. Den exakta minsta tjockleken anger tillverkaren, utifrån golvets klass och hur mycket isoleringen ger efter.
• Golv med vattenburen golvvärme: ovanför rörens överkant krävs i regel ungefär 30 till 35 mm. Den totala tjockleken hamnar därför ofta runt 45 till 50 mm.
• Golv på glidskikt: massan ligger på en betongplatta, skild bara med folie. Här kan skiktet vara tunnare, från ungefär 30 mm.

Lager tjockare än ungefär 60 till 80 mm i ett steg avråder de flesta tillverkare från, eftersom de torkar extremt långsamt. Är underlaget mycket ojämnt är det klokare att först jämna ut det med isolering eller en lättfyllning.

Själva gjutningen tar några timmar, men det är förberedelserna som avgör resultatet. Det händer ofta att laget kommer och fönstren saknas, eller att genomföringarna inte är tätade. Då får man antingen vänta eller gjuta i ett oförberett utrymme, och det brukar ställa till det senare.

• Stängt hus: fönster och ytterdörrar på plats, så att det inte drar över det färska golvet och inte står direkt sol på det.
• Våta arbeten på väggarna klara: putsning och liknande görs i regel innan. Då hamnar inget bruk på det nya golvet och luftfukten i huset stiger inte i onödan.
• Installationer i golvet: el, vatten, avlopp och ventilation ska ligga på plats, vara fixerade och täckta med isolering. Inget får sticka upp över golvets planerade överkant. Elinstallationer, även elektrisk golvvärme, ska göras av en behörig elektriker.
• Isolering: skivorna ska ligga tätt mot varandra, utan springor, stabilt och utan att gunga.
• Kantremsa: en skumremsa med folieflik längs alla väggar och runt pelare, trappor och genomföringar. Tjockleken brukar vara ungefär 8 till 10 mm.
• Folie: byggplast med omlott på ungefär 10 cm. Skarvarna tejpas och kanterna dras upp på väggen. Den flytande massan hittar varje öppning.
• Golvvärme: rören ordentligt fästa och tryckprovade. Systemet ska stå under tryck under gjutningen, så att en eventuell skada märks direkt. Det här samordnar du med rörmokaren.
• Åtkomst: plats för bil med blandare eller silo och pump, vatten och el enligt lagets önskemål och en fri väg för slangen.

Bor du i ett flerbostadshus är det bra att i god tid prata med grannarna och styrelsen i bostadsrättsföreningen om det praktiska. Slangen ska dras genom trapphuset eller in genom ett fönster, bilen behöver stå nära porten och pumpen hörs under några timmar.

Höjdpunkter

En hantverkare mäter höjden med laser och sätter ut nivåstöd över hela ytan, så kallade nivåbockar eller trefötter. Deras topp visar golvets överkant. Vid golvvärme kontrolleras samtidigt att tjockleken över rören räcker överallt.

Blandning och kontroll av konsistensen

Massan kommer antingen färdigblandad från fabrik i en betongbil, eller som torrbruk i en silo. Från silon doserar en blandningspump bruket tillsammans med vatten. Innan gjutningen görs ett flytprov: massan hälls i en ring, ringen lyfts och diametern på kakan mäts. Rätt värde anger tillverkaren. Är massan för lös separerar den. Då bildas ett svagt ytskikt och golvet kan tappa hållfasthet. Är den för tjock flyter den ut dåligt.

Utläggning och avluftning

Laget börjar i rummet längst bort och arbetar sig mot utgången. Massan läggs i stråk upp till nivåstödens topp. Direkt efteråt går en hantverkare över ytan med en avluftningsrulle eller vibreringsstav i två riktningar vinkelrätt mot varandra. Det tar bort luft, jämnar ytan och binder ihop stråken. Slarvas det här kan det bli vågor på ytan och luftblåsor under dem.

Rörelsefogar och avslutning

Vid golvvärme görs rörelsefogar mellan separata slingor och oftast även i dörröppningar, till exempel med en fogprofil. Hur stora fält som får gjutas utan fog anger tillverkaren och golvvärmeprojekteringen. När gjutningen är klar stängs rummen och ingen går in på några timmar.

Många undrar varför de ska välja anhydrit när ett cementbaserat golv tål det mesta. Svaret beror på var golvet ligger och vad som ska ligga ovanpå.

• Planhet: anhydrit blir betydligt planare än ett handavdraget, jordfuktigt cementgolv. Under vinyl kan en heltäckande spackling med flytspackel ofta minskas eller strykas helt.
• Golvvärme: anhydrit omsluter rören helt och kan göras tunnare, så att golvvärmen reagerar snabbare. Det passar bra ihop med värmepumpar som arbetar med låg framledningstemperatur. Uppvärmningen kan i regel också börja tidigare än med cement.
• Krympning och sprickor: anhydrit krymper mindre, så fälten mellan rörelsefogarna kan bli större.
• Fukt: cementbaserade golv tål vatten bättre. Utomhus, i garage, i tekniska utrymmen med risk för översvämning och i fuktiga källare ska det vara cement.
• Efterbehandling: anhydrit kräver nästan alltid slipning och en lämplig primer. Cementbaserade fix och spackel får inte ligga direkt på oprimad anhydrit, eftersom sulfatet och cementet kan skada varandra kemiskt i fogytan.
• Torkning: ett tunt anhydritgolv torkar ganska snabbt, men ett tjockt lager torkar långsamt och tål dålig ventilation illa.

Det finns också flytande cementbaserade golv, som kombinerar det lättflytande med bättre fukttålighet. Är du osäker kan du be leverantören om förslag på båda för just din golvuppbyggnad.

Maskingjutning är effektiv på större ytor. Det här påverkar mest hur krävande arbetet blir per kvadratmeter:

• Ytans storlek: bil, pump och lag ska fram oavsett om ytan är stor eller liten, så en liten yta blir relativt sett mer krävande. För ett enda badrum lönar sig maskingjutning sällan.
• Tjocklek och nivåskillnader: ju tjockare lager och ju större höjdskillnader i underlaget, desto mer material och desto längre torktid.
• Åtkomst: avståndet från bilen, vilken våning det gäller, slanglängden och hur trångt trapphuset är. En lägenhet högt upp utan parkering nära porten gör jobbet svårare.
• Hur uppdelad ytan är: många små rum, nischer, trappor och pelare innebär fler kantremsor och mer handarbete.
• Golvvärme: tjockleken över rören måste bevakas och fogar göras mellan slingorna.
• Hur väl allt är förberett: måste laget tejpa folie, rätta till isolering eller vänta på andra hantverkare tar arbetet längre tid.
• Väder och temperatur: under ungefär +5 °C gjuts det inte. Vintertid behövs uppvärmning, ofta med byggvärme eller byggtork. På sommaren ska golvet skyddas mot drag och sol.

Arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag. Hur det fungerar och vad som gäller för just dig kan du kontrollera hos Skatteverket.

Gångbart och belastning

Försiktigt går det i regel att gå på golvet efter ungefär 24 till 48 timmar. Lätt belastning klarar det efter några dagar, full belastning enligt tillverkaren oftast efter två till fyra veckor. Tunga ställningar, pallar med plattor eller ett materialupplag hör inte hemma på ett färskt golv.

Vädring

De första ett till två dygnen ska fönstren vara stängda. Golvet behöver fukten för att härda, och drag kan ge sprickor. Därefter måste du tvärtom vädra ordentligt, helst med korsdrag i korta omgångar flera gånger om dagen. Anhydrit torkar inte av sig självt i ett stängt och fuktigt hus. En avfuktare hjälper, om tillverkaren tillåter det.

Slipning

Efter härdningen bildas ett tunt, mjukare ytskikt. Efter några dagar upp till ungefär en vecka slipas det bort med en golvslip och dammet dammsugs upp. Slipningen öppnar porerna, så att golvet torkar snabbare och mattan eller fixet fäster bättre. Utan slipning finns risken att limmet släpper tillsammans med ytskiktet.

Hur länge torkar det

Som tumregel brukar man räkna med ungefär en vecka per centimeter upp till ungefär 4 cm. Tjockare lager torkar betydligt långsammare. Mycket beror på temperatur, luftfuktighet och ventilation, så tiden kan aldrig ersätta en mätning.

Uppstart av golvvärmen

Med anhydrit kan uppvärmningen i regel börja efter ungefär sju dagar. Du börjar med låg vattentemperatur, runt 20 till 25 °C. Sedan höjer du stegvis upp till det maximum som tillverkaren anger, håller den en tid och sänker därefter stegvis igen. Skriv ner förloppet i ett uppvärmningsprotokoll, för golvläggaren vill se det. Slå aldrig på golvvärmen för fullt direkt efter gjutningen.

Fuktmätning innan golvet läggs

Innan golvbeläggningen läggs mäts restfukten. I Sverige mäts betong oftast som relativ fuktighet (RF), men för anhydrit används i regel CM-metoden, den karbidmetod som tillverkarna anger. Som vanlig gräns anges ungefär 0,5 % CM utan golvvärme och ungefär 0,3 % CM med golvvärme. För parkett och känsliga mattor gäller tillverkarens anvisningar för just den produkten. Mätpunkterna märks ut i förväg, så att ingen borrar i ett rör.

Vad som kommer sedan

När golvet är torrt kommer en primer som passar anhydrit, vid behov flytspackel, i badrummet tätskikt och sedan klinker eller annan golvbeläggning. Kantremsan skärs av först när golvbeläggningen är klar, inte tidigare.

• Otät folie: massan rinner in under isoleringen. Skivorna lyfter och golvet blir tunnare på vissa ställen. Senare märks det som sprickor eller ett ihåligt ljud.
• Kantremsa saknas: golvet trycker mot väggen, sprickor uppstår och stegljud leds in i stommen. I ett flerbostadshus är det grannarna som märker det.
• Golvvärmerör som inte är fästa: de flyter upp i den lösa massan. Över vissa ställen blir skiktet för tunt och spricker.
• Drag eller sol direkt efter gjutningen: ytan torkar för snabbt och får ett nät av sprickor.
• Ingen vädring under veckorna efter: golvet förblir blött och golvläggningen skjuts upp. Det kan också bli mögel under golvbeläggningen.
• Golvbeläggning på ett fuktigt golv: parketten reser sig, vinylen släpper och klinkerfixet fäster sämre.
• Slipning och primer hoppas över: limmet släpper med ytskiktet. Med cementbaserat fix kan fogytan skadas kemiskt.
• Rörelsefogar i dörröppningar som läggs över: om klinkern löper över en rörelsefog utan avbrott spricker den rakt ovanför fogen.

Själva maskingjutningen lämnar du till ett lag med pump, för utan utrustning och vana går den inte att göra. Förberedelserna och skötseln efteråt kan du däremot ofta ta hand om själv, och de betyder mycket för kvaliteten. Be leverantören om hans krav på underlag, kantremsa och folie innan du börjar.

1. Rengöra underlaget från bruksrester, sten och damm.
2. Kontrollera att alla installationer är fixerade och täckta med isolering.
3. Lägga isolerskivorna tätt mot varandra och rätta till ojämnheter.
4. Fästa kantremsan runt hela rummet, kring dörrkarmar, pelare och genomföringar.
5. Breda ut byggplasten med omlott och tejpa alla skarvar noggrant.
6. Dra upp folien på väggen över golvets blivande överkant och tejpa den mot kantremsans flik.
7. Täta rörgenomföringar och hörn med tejp, så att massan inte kan rinna in.
8. Hålla fönstren stängda och inte gå in i rummen de första ett till två dygnen efter gjutningen.
9. Därefter vädra i korta omgångar flera gånger om dagen och hålla en jämn värme vintertid.
10. Låta slipa och dammsuga golvet enligt leverantörens anvisningar.
11. Vid golvvärme starta uppvärmningen enligt protokollet och skriva ner temperaturerna.
12. Beställa en mätning av restfukten innan golvbeläggningen läggs.

Gå igenom hela ytan när du tar emot arbetet, gärna med en rätskiva och eventuellt med en laser. Små ojämnheter kan jämnas ut senare med flytspackel. Fel i tjockleken och sprickor ska du däremot ta upp med leverantören direkt.

• Planheten kontrollerad med en två meter lång rätskiva enligt kraven för den planerade golvbeläggningen
• Golvets höjd stämmer med överenskommen överkant och ansluter till trösklar och trappa
• Tjockleken över golvvärmerören kontrollerad och antecknad
• Ytan fri från sprickor, ihåliga partier och tydliga vågor
• Kantremsan hel längs alla väggar
• Rörelsefogar mellan slingorna och i dörröppningarna på överenskomna ställen
• Trycket i golvvärmesystemet oförändrat efter gjutningen
• Följesedel med golvets klass samt skriftliga anvisningar för vädring och uppstart av golvvärmen
• Överenskommen tid för slipning och utmärkta punkter för fuktmätning