Montering av betongstaket upp till 2,1 m

Betongstaket byggs av liggande plank, ofta runt 50 cm höga, som skjuts ner i spår i stolparna. Höjden ökar därför i steg, beroende på hur många plank som staplas och om det finns en sockelplanka längst ner. Ett staket på upp till 2,1 m har i regel en rad plank mer än den lägre varianten. Den extra raden betyder mer än man tror.

• Upp till 1,8 m: staketet avgränsar tomten och tar bort det mesta av insynen, men en lång person kan fortfarande titta över. Stolparna är kortare och lättare, de översta planken lyfts in ungefär i axelhöjd. Monteringen går snabbare och oftast utan bockar.
• Upp till 2,1 m (det här jobbet): en rimlig balans mellan avskildhet och arbetsinsats. Stolparna måste vara längre, ofta runt 2,8 till 3 m enligt tillverkaren, och sitta djupare i marken. Den översta planken lyfts in ovanför huvudhöjd, så laget arbetar från bockar eller en stabil arbetsplattform och är oftast tre personer. På en blåsig sida tar staketet märkbart mer vind än ett på 1,8 m.
• Upp till 2,4 m: väljs vid hårt trafikerad väg, mot en granne som ligger högre eller när insynen är svår att stänga ute. Stolparna är ännu längre och tyngre och sätts ofta med maskin, grunden blir kraftigare och tillverkaren kan kräva en armerad stolptyp för höjden. Vid den höjden är det mer motiverat att rådfråga en konstruktör.

Om du tvekar mellan 1,8 och 2,1 m: ställ dig på uteplatsen eller vid fönstret där du oftast sitter och be någon hålla en läkt i 1,8 och sedan 2,1 m höjd vid tomtgränsen. Då ser du direkt om det lägre staketet räcker. Höjdskillnader i terrängen spelar också in. Ligger grannens tomt eller gångbanan högre än din, upplevs ett staket på 2,1 m som lägre från din sida.

Tomtgräns och överenskommelse med grannen

Ett staket som är över två meter högt flyttar man inte i efterhand. Är du osäker på var gränsen går, låt en lantmätare märka ut gränspunkterna och markera dem med käppar. Det händer ofta att en gammal häck eller ett gammalt staket inte står exakt på gränsen, och tvisten dyker upp först när stolparna redan är gjutna. Prata med grannen i förväg: vilken sida ska ha den dekorativa ytan, vem sköter underhållet och kommer det högre staketet att skugga grannens trädgård?

Ledningar i marken

Hålen för stolparna går ofta en meter ner eller mer, och det är lätt att träffa en elkabel, en vattenledning, fiber eller på vissa orter en gasledning. Gör en ledningsanvisning innan grävningen börjar, till exempel via Ledningskollen, så att ledningsägarna kan märka ut sina ledningar. Skadas en gasledning eller känner du gaslukt: gå genast bort till säkert avstånd, använd ingen öppen eld eller elektrisk utrustning och ring 112. Rör aldrig en skadad elkabel. Kontakta nätägaren, och reparationen får bara göras av behörig elektriker.

Åtkomst, mark och upplag för planken

Plank och stolpar levereras på pall och väger flera tiotals kilo styck. Ordna en plats där bilen med kran kan lyfta av pallarna så nära staketlinjen som möjligt, helst på en plan och fast yta. Ta bort buskar, stenar, gammalt staket och rester av gamla plintar längs linjen, eller kom överens i förväg om vem som river och forslar bort. Laget behöver en fri remsa på ungefär en meter på båda sidor om staketet, annars finns ingenstans att stå när de övre planken ska lyftas in.

Utsättning och stolpavstånd

Montören spänner en snöre mellan ändpunkterna och mäter ut stolparnas mittpunkter efter plankens längd. Avståndet är inte exakt två meter, eftersom tillverkaren anger ett spel i spåren som läggs till plankans längd. Därför mäts avstånden inte med tumstock efter ögonmått utan med en provplanka. Samtidigt bestäms var hörn- och ändstolpar ska stå och var det ska lämnas plats för grind eller port.

Hål och grund

Hålen borras med hand- eller motorborr, vid långa staket och tung mark ofta med minigrävare. I Sverige varierar tjäldjupet kraftigt, från ungefär en meter i södra Sverige till betydligt djupare i norr. Vid 2,1 m höjd görs grunden i regel minst ner till frostfritt djup eller enligt tillverkarens anvisning, och ungefär 30 till 40 cm bred beroende på mark. I botten läggs ett lager makadam som leder bort vatten och minskar risken för tjällyft, alltså att tjälen lyfter stolparna på vintern. I sluttning eller lös mark gjuts i stället en sammanhängande grundbalk som staketet vilar på i hela längden.

Stolparna sätts

Den första stolpen ställs i hålet, riktas med vattenpass åt båda hållen och gjuts fast. Betongen ska ha den hållfasthetsklass tillverkaren föreskriver, ofta någonstans kring C16/20 till C20/25. Nästa stolpe sätts genom att den nedersta planken skjuts in mellan de två, så blir avståndet exakt. Vid 2,1 m stagas stolparna nästan alltid med läkt eller stag tills betongen har satt sig, eftersom en lång stolpe lätt lutar i färsk betong. Stolptopparnas höjd kontrolleras med ett snöre som spänns längs hela staketet.

Planken läggs i

Planken skjuts ner uppifrån i spåren, nerifrån och upp. De nedre hanteras av två personer från marken, men den översta raden vid 2,1 m måste lyftas över huvudet. Laget arbetar därför från bockar, tar hjälp av lyftband eller en lyfthjälp och har en person på var sida om stolpen. Mellan planken läggs ibland gummi- eller plastmellanlägg som hindrar skrammel och kantskador. Till sist sätts lock på stolparna, så att spåren skyddas mot regn och frost.

Tidsåtgång och när staketet tål belastning

Hur mycket som hinns med per dag beror på mark, åtkomst och antal personer. På en plan tomt med bra åtkomst går monteringen klart snabbare än i en stenig slänt där hålen grävs för hand. Stolparna bör stå i betongen minst några dagar innan de övre planken läggs i, den exakta tiden avgörs av betongtillverkaren och vädret. På sommaren härdar betongen snabbare, och nära nollgradigt ska man inte gjuta. Full hållfasthet når betongen i regel efter ungefär 28 dagar. Häng inte tunga krukor på staketet och luta ingen stege mot det innan dess.

Vid 2,1 m blir staketytan stor, så plankens utseende märks mer än på ett lågt staket. Samtidigt gäller att tyngre dekorplank ställer högre krav på hanteringen och på stolparna.

• Enkelsidiga plank har mönster bara på en sida, den andra är slät eller grov. De passar där ingen tittar på baksidan, till exempel mot en åker eller ett skogsparti.
• Dubbelsidiga plank har mönster på båda sidor. De väljs mot en granne eller mot gatan, men är oftast tyngre.
• Mönster kan efterlikna kluven sten, tegel eller trä, eller vara släta. Släta plank är lättare att måla, strukturerade döljer små ojämnheter och smuts bättre.
• Sockelplanka är den nedersta planken som går en bit under marknivån och hindrar hundar och djur från att gräva sig under. I sluttning täcker den glappen under trappstegsformade fack.
• Stolpar finns som mellan-, hörn- och ändstolpar beroende på antal och placering av spår. Fråga tillverkaren om det finns en förstärkt stolptyp för just 2,1 m.
• Färg kan vara naturgrå, infärgad i massan eller målad i efterhand. Fasadfärg för betong målas först när staketet har torkat ut, tillverkare brukar rekommendera att vänta några veckor.

Betongstolpar är inte gjorda för att bära en grind. Vill du ha en grind eller port i staketet behövs separata stål- eller murade stolpar med egen grund, och det är något som ofta samordnas med en smed eller grindleverantör innan staketet monteras.

Arbetsinsatsen per löpmeter kan skilja mycket. Det här gör jobbet lättare:

• plan tomt och fast mark utan sten,
• åtkomst för kranbil ända fram till staketlinjen,
• lång rak sträcka utan hörn och vinklar,
• fri remsa längs staketet och redan utmärkt gräns och ledningar.

Det här gör jobbet svårare:

• sluttning där facken måste sättas trappstegsvis och varje fack lösas för sig,
• stenig mark eller morän, sank mark, gamla plintar och trädrötter i linjen,
• smal passage där planken måste bäras för hand,
• många korta sträckor, hörn, anslutningar till grannens staket och öppningar för grindar,
• arbete intill en befintlig mur eller byggnad där bockarna inte får plats.

Vid 2,1 m slår de här omständigheterna igenom mer än på ett lägre staket, eftersom varje hinder betyder fler tunga lyft över huvudhöjd.

• För grunda eller smala grunder. Ett högt, tätt staket fungerar som ett segel. Med kraftig vind och tjäle i marken lutar stolparna gradvis, och efter några år lutar hela sträckor.
• Stolpavstånd mätt med tumstock i stället för med planka. Står stolparna för långt isär glider planken ur spåren, står de för tätt går planken inte ner. När betongen har härdat kan det bara rättas genom att stolpen bilas loss.
• Ostagade stolpar. En lång stolpe lutar lätt i färsk betong. Det syns som en krokig överkant och ojämna glipor.
• De övre planken läggs i för tidigt. Betongen i grunden tål inte lasten än, och stolpen vrids eller sjunker.
• Saknade stolplock. Vatten rinner ner i spåren, fryser på vintern och spräcker kanterna på stolparna.
• Ingen avledning av vatten i sluttning. Den nedersta planken håller emot jord och vatten från grannens tomt, betongen blir fuktig, grön och får saltutfällningar. Ett staket är ingen stödmur och ska inte hålla emot en jordfyllning.
• Snö som plogas mot staketet. Längs gator med snöröjning kan tunga snövallar trycka mot de nedre planken varje vinter. Ett par decimeters avstånd från gatukanten eller en kraftigare grund minskar risken.
• Vårdslös hantering. Plank som kastas på varandra eller ställs på kanten får kantstötta hörn, och på ett staket i ögonhöjd syns de på långt håll.

Ett staket på 2,1 m klarar en händig person att sätta upp, men bara med minst två starka medhjälpare, bockar och tålamod. Det är inget jobb för en person ensam. Plank och stolpar är tunga, den översta raden lyfts över huvudet och kan orsaka allvarliga skador om den tappas. Går det ledningar nära linjen, eller har du tung mark eller sluttning, är det klokare att låta ett lag göra jobbet.

1. Kontrollera tomtgränsen och beställa ledningsanvisning för ledningar i marken.
2. Spänna ett snöre och märka ut stolparnas lägen med en provplanka.
3. Borra hål till det djup tillverkaren anger, minst till frostfritt djup, och lägga makadam i botten.
4. Ställa den första stolpen, rikta den med vattenpass åt båda hållen, gjuta fast den och staga med läkt.
5. Skjuta in den nedersta planken, sätta nästa stolpe tätt intill den, rikta och gjuta fast.
6. Fortsätta fack för fack och löpande kontrollera stolptopparnas höjd mot snöret.
7. Vänta tills betongen har satt sig tillräckligt, enligt betongtillverkaren och vädret.
8. Lägga i resterande plank nerifrån och upp, den översta raden från bockar, alltid två personer per planka.
9. Sätta lock på stolparna och forma marken runt grunderna så att vatten rinner bort från staketet.

Gå längs hela staketet på båda sidor. Titta längs överkanten från ena änden, då syns krökar och ojämna steg tydligast.

• stolparna står lodrätt åt båda hållen, kontrollerat med vattenpass,
• överkanten är rak eller jämnt trappstegsformad efter terrängen,
• planken sitter i spåren i hela höjden och skramlar inte när du trycker på dem,
• stolparna rör sig inte när du trycker hårt med handen,
• plank och stolpar saknar kantskador och sprickor,
• alla stolpar har lock,
• den dekorativa sidan är vänd åt det håll ni kommit överens om,
• staketet står på den utmärkta gränsen och följer överenskommen sträckning,
• marken runt grunderna är formad så att vatten inte rinner mot staketet,
• öppningarna för grind och port har rätt bredd,
• platsen är städad och betongrester och emballage bortforslade.