Montering av stängselnät över 3,0 m

Posten i prislistan räknas per löpmeter stängsel. Med montering av nät menas i regel att sträcktrådarna dras upp, att nätet rullas ut och hängs upp, spänns, najas fast mot trådar och stolpar och avslutas vid ändstolpar och hörnstolpar. Att sätta stolpar, gjuta plintar, montera stag, grindar och gångöppningar brukar vara separata poster. När du jämför offerter lönar det sig att kontrollera exakt vad som ingår var. Det händer ofta att en offert verkar fördelaktigare bara för att stolpar eller fästmaterial saknas.

Över tre meters höjd klarar man nästan aldrig jobbet med en enda vanlig våd från rulle. Flätat stängselnät säljs oftast i höjder upp till ungefär två meter. Högre nät finns som så kallat bollplansnät, men det finns inte alltid i lager. Därför sätts det ofta två våder ovanpå varandra som skarvas mot en horisontell tråd eller ett liggande rör. Just skarvningen är en av de största skillnaderna mot ett lägre staket.

I prislistan finns två närliggande poster, var och en med en egen sida. Skillnaden ligger inte bara i antalet meter på höjden, utan i hela arbetssättet:

• Nät upp till 1,4 m: ett lågt staket runt trädgården eller för att dela upp tomten. Allt görs från marken, det räcker oftast med tre sträcktrådar, en våd från rullen och två personer. Det är ett jobb som en händig person kan klara själv.
• Nät upp till 1,8 m: det vanligaste gränsstaketet vid en villa. Fortfarande en våd och tre trådar, och överkanten nås från marken eller från en låg stege. Kraven på stolpar och spänning är högre, men arbetsgången är densamma.
• Nät över 3,0 m: bollplaner, tennisbanor, industriområden, hagar. Arbetet görs från rullställning eller arbetsplattform, det behövs fler trådar, ofta ett horisontellt rör i mitten eller upptill, nätet består av flera våder och arbetslaget behöver minst tre personer. Stolparna är grövre, står tätare och är djupare förankrade.

Varför finns inget steg mellan 1,8 och 3,0 meter? Ett staket på runt två meter byggs i praktiken ungefär som varianten upp till 1,8 m, bara med en högre våd. När höjden passerar tre meter gäller inte längre trädgårdsstaketets logik. Nätet beter sig snarare som ett stort segel som behöver en stadig stomme. Räcker det att stängslet stoppar hunden eller insynen, välj en lägre variant. Ska det fånga bollar, hindra en vuxen från att klättra över eller hålla djur som hoppar, är det den här posten du behöver.

Stolpar och plintar

Nätet monteras först när den bärande stommen är färdig. Stolparna ska vara ingjutna, lodade och stå i en rak linje. Betongen i plintarna behöver tid: innan man börjar spänna mot stolparna bör den i regel ha härdat i åtminstone några dagar. Exakt hur länge anger tillverkaren av betongen, och det beror också på vädret. Att spänna ett högt nät ger stora krafter på ändstolparna. Ung betong ger efter, och stolpen lutar sedan för gott.

Vid höjder över tre meter används grövre rörstolpar med tjockare gods än vanliga trädgårdsstolpar. Avståndet mellan stolparna blir kortare, ungefär 2,5 meter i stället för de vanliga tre, och plintarna blir djupare och bredare. Hörnstolpar, ändstolpar och stolpar där linjen bryts ska ha stag, och på långa sträckor sätts stag även på mellanstolpar med jämna mellanrum. Exakta dimensioner bör systemleverantören eller en konstruktör ta fram, särskilt där man räknar med vindlast eller bollträffar.

Mark och åtkomst

• Längs stängsellinjen ska det finnas en fri remsa där man kan köra fram en rullställning eller en arbetsplattform.
• Marken under stängslet bör vara avjämnad, så att nätets underkant inte hänger fritt över en grop eller skrapar mot gupp.
• Buskar, grenar och rester av gamla staket tas bort i förväg.
• Står stängslet vid tomtgränsen bör gränsen vara tydligt utmärkt innan stolparna sätts. Att flytta ett högt stängsel några centimeter är betydligt svårare än ett lågt.

Grannar och föreningen

Ett stängsel över tre meter syns för alla runt omkring. Prata med grannarna i god tid: det kan skugga deras tomt, och montörerna kan behöva komma åt från deras sida. Gäller det mark som hör till en bostadsrättsförening är det styrelsen som beslutar, så ta upp frågan där innan du beställer arbetet.

Samordning med andra arbeten

Ett högt nät står sällan för sig självt. Grävning och gjutning runt omkring bör vara klar innan nätet sätts upp, så att ingen kör maskiner längs stängslet efteråt. Vid bollplaner läggs ofta ytan först, konstgräs eller asfalt, och nätet därefter. Då finns risk att ställningen skadar ytan, så det måste planeras från början.

Om du senare vill hänga vindskyddsväv, reklambanderoller eller låta klätterväxter täcka stängslet, säg det redan innan stolparna sätts. Ett öppet nät tar knappt någon vind, men en täckt yta på över tre meters höjd fångar vinden som ett segel. Stolpar som bara är dimensionerade för nät kan då böjas eller dras upp. Samma sak gäller rimfrost och blötsnö som fastnar i ett tätt nät.

Grindar och gångöppningar sätts i regel före nätet eller samtidigt, så att nätet kan avslutas mot grindstolparna. Elkablar, belysning för planen och kameror på stolparna ska alltid installeras av en behörig elektriker. Innan plintarna grävs ska du begära ledningsanvisning för markförlagda ledningar, till exempel via Ledningskollen. Skulle man stöta på en gasledning vid grävningen och det luktar gas, lämna platsen och ring 112.

Flätat nät från rulle

Klassiskt flätat stängselnät är det vanligaste valet för bollplaner och tennisbanor. På den här höjden väljer man grövre tråd och mindre maska, så att nätet tål bollträffar och är svårt att klättra i. Nätet finns galvaniserat eller plastbelagt. Galvaniserat tål mekaniska skador vid spänningen bättre. Plastbelagt ser snyggare ut och står emot korrosion längre, men plastbeläggningen får inte rivas upp av tänger eller spännverktyg. Där beläggningen är skadad börjar tråden rosta.

Svetsat nät och paneler

Svetsat nät från rulle är styvare och har på stor höjd en tendens att bukta sig om det inte spänns ordentligt. Panelsystem, både släta och bockade paneler, används på den här höjden främst vid idrottsplatser och industriområden, där panelerna staplas på systemstolpar. Paneler spänns dock inte utan skruvas fast i hållare, och det är därför en annan post i prislistan. Den här sidan gäller nät som spänns mellan stolpar.

Sträcktrådar, liggande rör och fästmaterial

Ett lågt staket klarar sig med tre sträcktrådar. Över tre meter sätts det i regel fler, ungefär en tråd per 60 till 80 centimeter höjd, beroende på systemleverantör. Vid bollplansstängsel används ofta ett horisontellt rör, en överliggare, i stället för eller tillsammans med den översta tråden. Röret håller formen och hindrar nätet från att bukta ut. Dessutom behövs spännjärn som träs genom nätet vid ändstolparna, trådspännare, clips och najtråd. Fästmaterialet bör ha samma ytbehandling som nätet. Ett galvaniserat clips på plastbelagt nät ser märkligt ut, och när olika metaller kombineras kan korrosionen gå fortare.

1. Kontroll av stommen. Montören kontrollerar att stolparna står i lod och i linje, att stagen sitter fast och att betongen har härdat. Är någon stolpe sned åtgärdas det nu, inte efter att nätet har spänts.
2. Sträcktrådarna dras upp. Trådarna fästs i ändstolparna, löper förbi mellanstolparna och spänns stegvis med trådspännare. På ett högt stängsel spänns de jämnt nerifrån och upp, så att stolparna inte dras snett åt ett håll.
3. Liggande rör monteras. Om systemet har en överliggare sätts den i stolparnas fästen innan nätet hängs upp.
4. Första våden rullas ut och hängs upp. Rullen rullas ut längs stängslet, ett spännjärn träs genom nätet i början och fästs mot ändstolpen. Den nedre våden hängs upp på trådarna. Med två våder ovanpå varandra börjar man oftast nerifrån.
5. Nätet spänns. I andra änden av sträckan spänns nätet med ett nytt spännjärn och en sträckanordning. På stor höjd drar man på flera ställen samtidigt, annars blir nätet bara spänt i mitten och upptill medan det hänger löst längst ner.
6. Våderna skarvas. Den övre våden hängs så att den möter den nedre vid en horisontell tråd eller vid överliggaren. Våderna fogas ihop genom att en tråd flätas in eller genom tät najning, så att det inte blir någon springa där en boll eller en hand kan komma igenom.
7. Nätet najas mot trådar och stolpar. Nätet fästs mot trådarna med jämna, ganska täta mellanrum och mot varje stolpe. Gles najning är på den här höjden den vanligaste orsaken till att nätet buktar ut senare.
8. Avslutning och justering. Vid hörn och ändar avslutas nätet, och utstickande trådändar böjs inåt så att ingen fastnar med kläder eller händer. Underkanten kontrolleras längs hela sträckan.

Arbete på höjd

Nätets överkant sitter på en höjd där ett fall kan ge allvarliga skador. Att montera från en vanlig stege lutad mot en stolpe är inte säkert, eftersom stegen lätt glider när man drar i nätet. Professionella arbetslag arbetar från rullställning eller arbetsplattform och använder fallskydd. I hård vind monteras inget högt nät alls. En utrullad våd beter sig som ett segel och kan dra med sig både en person och en ställning.

Hur krävande arbetet blir, och därmed vad det kostar, påverkas av fler saker än man först tror:

• En rak och lång sträcka är enklast. Arbetslaget kommer upp i tempo och kan spänna långa längder i taget.
• Många hörn och vinklar betyder många avslutningar, fler spännjärn och ny spänning varje gång. Korta sträckor går långsamt.
• Slänt gör allt svårare: nätet måste klippas och formas, ställningen är svår att stabilisera och underkanten är svår att hålla på jämn höjd över marken.
• Dålig åtkomst, till exempel ett stängsel tätt intill en mur, ett vattendrag eller grannens byggnad där ingen ställning får plats, gör arbetet betydligt långsammare.
• Två eller fler våder ovanpå varandra innebär skarvning, som tar tid och måste göras noggrant.
• Dåligt satta stolpar från en annan entreprenör betyder ofta att montören först måste rätta till dem, annars blir nätet aldrig fint spänt.
• Vädret: vind och kyla stoppar eller bromsar arbetet, och plastbelagt nät blir sprödare i kyla.

Hur lång tid det tar

Montering av högt nät går betydligt långsammare än för de lägre varianterna. Varje löpmeter har fler trådar och mer najning, ofta en skarv mellan våder, och ställningen måste flyttas hela tiden. En rak sträcka runt en mindre bollplan klarar ett vant arbetslag oftast på några dagar, medan ett kuperat område med många vinklar kan ta betydligt längre tid. Till det kommer härdningstiden för plintarna, som inte kan överlappa nätmonteringen. En rimlig tidsplan lägger därför in ett mellanrum mellan gjutningen och spänningen och har marginal för dåligt väder.

Gäller arbetet en privatbostad kan ROT-avdrag ibland bli aktuellt för arbetskostnaden. Villkoren varierar, så kontrollera med utföraren och hos Skatteverket vad som gäller i ditt fall.

• För dålig spänning. Nätet buktar ut efter första sommaren, bildar ”magar” mellan stolparna och deformeras för gott av bollträffar.
• Gles najning mot trådarna. Nätet glider, den övre våden släpper från den nedre och det uppstår en glipa.
• Spänning mot ung betong. Ändstolparna lutar inåt, hela stängslet blir löst och lagningen betyder att sträckan måste plockas ner.
• Saknade stag. Hörnstolpen böjs efter hand. Över tre meter syns det snabbare än på ett lågt staket.
• Felaktigt skarvade våder. En synlig vågrät våg eller en springa mitt på stängslet, där bollen går igenom.
• Skadad plastbeläggning. Med tiden dyker rostprickar upp på trådarna, särskilt där nätet har dragits med tång.
• Vassa trådändar. På en lekplats eller bollplan är det en säkerhetsrisk, barn skadar sig lätt på en utstickande tråd.
• För stor glipa mot marken. En hund, en boll eller ett barn tar sig under stängslet, och då försvinner hela poängen med det vid hagar och bollplaner.

Att själv montera nät över tre meter avråds. Det är höjdarbete med en stor och tung nätyta som vinden lätt tar tag i. Det du däremot kan göra själv är en enkel tillsyn från marken, helst en gång om året efter vintern. Då upptäcker du små fel innan de blir stora. Klättra inte i nätet och ställ ingen stege mot stolparna.

1. Gå längs hela stängslet på båda sidor en dag med svag vind.
2. Ställ dig en bit bort och titta längs linjen efter lutande stolpar och buktande nät.
3. Tryck på nätet med handen på olika ställen i den höjd du når och känn om det fjädrar jämnt.
4. Kontrollera att hörn- och ändstolparnas stag sitter fast och att plintarna inte har lyft eller spruckit.
5. Leta efter lösa najningar, skadad plastbeläggning och rostprickar nertill.
6. Se efter att underkanten inte har fått större glipa mot marken, till exempel efter tjäle eller grävande djur.
7. Ta bort grenar, löv och skräp som fastnat i nätet nerifrån.
8. Anteckna och fotografera det du hittar och låt en montör efterspänna eller laga det som sitter högt.

Gå längs hela det färdiga stängslet från båda sidor och titta också på det från lite längre avstånd, där ojämnheter syns bäst. Tryck på nätet på flera ställen i olika höjd, det ska fjädra jämnt och gå tillbaka. Vid mottagningen kontrollerar du att:

• stolparna står i lod och i linje och att ingen har lutat sig efter spänningen,
• nätet är jämnt spänt över hela höjden, utan bukter och vågor,
• skarven mellan våderna är sammanhängande, utan springor eller synlig knäck,
• nätet är najat mot varje tråd och stolpe med täta mellanrum,
• sträcktrådarna är spända och trådspännarna åtdragna,
• hörn- och ändstolparna har stag och sitter stadigt,
• eventuella överliggare sitter fast i sina fästen,
• trådändarna är böjda inåt och inte sticker ut någonstans,
• plastbeläggningen inte är uppriven eller skavd,
• underkanten håller det överenskomna avståndet till marken längs hela sträckan,
• platsen är städad, utan trådrester och nätbitar som kan skada människor eller gräsklipparen.