Rivning av gammalt staket

Arbetet följer en tydlig ordning, och det lönar sig att hålla sig till den. Staketet tas ner från de lättaste delarna till de tyngsta. Då rasar ingenting okontrollerat, och material som går att återanvända förblir helt.

1. Besiktning. Hantverkaren tar reda på vad staketet är byggt av, hur stolparna sitter fast, om det finns en sockel och hur man kommer åt med maskiner.
2. Förberedelse runt staketet. Krukor, möbler och klätterväxter flyttas bort, gångar och gräsmatta skyddas och området spärras av om staketet gränsar mot gatan.
3. Fyllningen. Först tas nät, sträcktrådar, spjälor eller metallsektioner ner.
4. Stolpar och reglar. Stolparna dras upp tillsammans med plinten eller kapas vid marken, beroende på vad ni har kommit överens om.
5. Plintar och sockel. Betongen bilas bort för hand, med bilhammare eller med minigrävare.
6. Sortering och bortforsling. Metall, trä och betong läggs i separata högar och görs i ordning för transport.

Bestäm redan innan arbetet börjar om plintarna ska ligga kvar i marken eller tas upp helt. Rester av betong är nämligen i vägen när du senare ska gräva hål för nya stolpar.

Nätstängsel

Det här är det enklaste fallet. Först lossas sträcktrådarna, sedan rullas nätet ihop. Det tunga arbetet är oftast stolparna, eftersom de ofta är fastgjutna.

Trästaket

Ett gammalt trästaket är lätt att ta isär, eftersom fogarna ofta är ruttna. Just därför går brädorna lätt av, och det blir mycket träavfall. Målat eller tryckimpregnerat trä får inte eldas upp i trädgården, utan ska lämnas på återvinningscentralen.

Metallstaket och staketsektioner

Skruvade sektioner går att ta isär och ibland återanvända. Svetsade konstruktioner och rostiga skruvar måste kapas med vinkelslip. Det tar längre tid och kräver försiktighet med gnistorna, särskilt nära torrt gräs, häckar och trävirke.

Betongstaket, murar och kombinerade staket

Betong ger mest arbete. Färdiga betongskivor kan ofta lyftas ur stolparna, men en sockel, en låg mur eller plintar måste bilas bort. På kombinerade staket, till exempel med betongsockel och metallfyllning, tas varje material bort för sig.

Hur krävande jobbet blir, och därmed vad det kostar, beror framför allt på hur mycket betong som sitter i marken och hur långt den måste bäras. Det här drar ut på arbetet:

• Kraftiga plintar, en sammanhängande sockel eller en mur
• Svetsade och rostiga förband som måste kapas
• Sluttning, smal passage runt huset eller en tomt dit minigrävaren inte kommer
• Ett igenvuxet staket där buskar och rötter har vuxit igenom
• Önskemål om att sektionerna ska bevaras hela för återanvändning
• Stora mängder avfall och lång väg till återvinningscentral eller mottagning

Det går däremot snabbare med fri åtkomst, ett staket utan sammanhängande sockel och en tydlig överenskommelse om vad som ska vara kvar och vad som ska bort. Vid en längre sträcka flyter arbetet bättre, eftersom maskinerna bara behöver köras dit en gång.

Tomtgränsen och grannen. Ta reda på vem staketet tillhör. Står det i gränsen eller är det gemensamt, kom överens med grannen skriftligt innan något rivs. Är du osäker på exakt var gränsen går, kan det vara värt att låta en lantmätare visa ut den.

Ledningar i marken. Längs staket går ofta elkablar, fiber, vatten och avlopp, ibland även gas. Innan du gräver eller bilar bort fundament, beställ en ledningsanvisning, till exempel via Ledningskollen, så att ledningsägarna kan visa var deras ledningar ligger. Om du hittar en elkabel, rör den inte och kontakta nätägaren. Om du känner gaslukt, lämna platsen, använd varken öppen eld eller elverktyg och ring 112.

Asbest. Vissa äldre staket har fyllning av asbestcementskivor, ofta kallade eternit. Såga eller bryt inte sådana skivor. De ska tas bort av ett företag med behörighet för asbestsanering.

Ett lätt staket med smala plintar klarar du ofta själv. Kraftiga betongmurar, staket mot väg och allt där det kan finnas ledningar i marken lämnar du hellre till en hantverkare.

1. Kom överens med grannen om staketet står i gränsen.
2. Beställ en ledningsanvisning för sträckan längs staketet.
3. Ta fram handskar, skyddsglasögon, stadiga skor, avbitartång, kofot, såg och spade.
4. Flytta bort växter och föremål som är i vägen.
5. Klipp av najtråden, lossa sträcktrådarna och rulla ihop nätet bit för bit.
6. Skruva eller bänd loss spjälorna på ett trästaket och dra ut spikarna.
7. Gräv bort jorden runt stolpen ner till plinten.
8. Vicka loss stolpen och dra upp den med plinten, eller slå sönder plinten med slägga.
9. Fyll igen hålen med jord och packa till.
10. Sortera metall, trä och betong och kör det till återvinningscentralen eller en skrothandlare.

Metalldelar kan lämnas till en skrothandlare, betong räknas som byggavfall och trä går beroende på skick antingen till återvinning eller kan användas igen. Tryckimpregnerat trä sorteras för sig. Kommunerna har egna regler för mindre mängder byggavfall, så kolla med kommunen eller återvinningscentralen. Kontrollera i offerten om bortforslingen ingår eller räknas som en egen post.

När jobbet ska lämnas över, kontrollera:

• Att all fyllning, alla stolpar och reglar är borta på den överenskomna sträckan
• Att plintarna är borttagna till överenskommet djup eller kapade jäms med marken
• Att hålen är igenfyllda, packade och att marken är ungefär jämn
• Att det inte ligger kvar trådbitar, spik eller vassa metallrester i marken
• Att gångar, kantsten, gräsmatta och grannens tomt inte har skadats
• Att avfallet är bortkört och att återanvändbart material ligger där ni kommit överens om