Sätta staketstolpe upp till 2,7 m

Arbetet räknas per styck. En styck är en stolpe som står på plats, i lod, på rätt höjd och är fastgjuten eller på annat sätt stadigt förankrad. Måttet 2,7 m gäller stolpens totala längd, inte staketets höjd. En del av stolpen sitter nämligen i marken eller i betongen. På en stolpe som är 2,6 till 2,7 m lång hamnar oftast ungefär 60 till 70 cm i plinten, och kvar över mark blir runt två meter.

Vanligtvis ingår:

• utsättning av staketlinjen och stolparnas läge efter snöre
• grävning eller borrning av hål för plinten
• att ställa i stolpen och rikta den i lod och i höjd efter snöret
• gjutning och stöttning av stolpen tills betongen har satt sig
• montering av strävor vid hörn- och ändstolpar, om sådana används

Om material ingår, alltså stolpe, betong och strävor, ser du i prisblocket ovanför texten. Fråga när du beställer om hantverkaren tar med sig uppgrävd jord eller om den ska jämnas ut på tomten. Att spänna nät, montera paneler och sätta grind är separata arbeten.

I prislistan finns även stolpar upp till 2,4 m och upp till 3,8 m. Varje variant har en egen sida. Skillnaden är inte bara några decimeter, både belastningen och arbetssättet förändras.

• Stolpe upp till 2,4 m passar för ett staket på ungefär 1,5 till 1,8 m. Typiskt är ett nätstaket mot grannen, runt en köksträdgård eller en fruktodling. Vinden tar mindre, plinten kan vara mindre och stolpen går lättare att rikta även för en person.
• Stolpe upp till 2,7 m, alltså den här varianten, är avsedd för ett staket på runt två meter. Det är en vanlig höjd för ett nät- eller panelstaket mot gatan och för staket med insynsskyddsväv eller lameller. Just eftersom fyllningen fångar vind behöver plinten vara djupare och stolpen kraftigare än vid ett lägre staket.
• Stolpe upp till 3,8 m används för staket på runt tre meter, till exempel kring bollplaner, tennisbanor, hundgårdar eller som bullerskydd. Där krävs grövre profiler, större plintar, ofta två personer för att hålla och rikta stolpen och ibland ställning eller stege för att kontrollera toppen. Riskerna och tidsåtgången är tydligt högre.

Hur väljer du rätt? Mät höjden på den fyllning du vill ha. Lägg till en eventuell glipa mot marken, till exempel för en sockelplatta längs marken, och djupet i plinten. Hamnar du på en stolpe runt 2,5 till 2,7 m är du i den här varianten. Står staketet på en gjuten sockel och stolpen fästs i den blir längden kortare, eftersom djupet i marken inte räknas. Då passar ibland 2,4 m bättre även för ett tvåmetersstaket. Fråga leverantören av nät eller paneler, tillverkarna anger ofta direkt vilken stolplängd de rekommenderar för varje höjd.

Tomtgränsen

Staketet byggs på din egen tomt, inte ungefär på gränsen. Är du osäker på var gränsen går kan du låta Lantmäteriet eller en mätningsfirma visa ut gränspunkterna. Tvister med grannen om tjugo centimeter är vanliga i praktiken, och att flytta fastgjutna stolpar kostar mer än att få gränsen utmärkt i förväg. Prata gärna med grannen innan arbetet börjar, särskilt om staketet ska stå nära gränsen och grannen påverkas av höjden.

Ledningar i marken

Längs gatan ligger ofta vatten, el, fiber, tele och avlopp, i vissa områden även gas. Innan du gräver bör du begära ledningsanvisning, till exempel via Ledningskollen, så att ledningsägarna visar var deras ledningar går. Stöter du på ett varningsnät eller ett skyddsrör vid grävning, sluta direkt. Skadas en gasledning eller känner du gaslukt: lämna platsen, använd ingen eld eller elektrisk utrustning och ring 112. En skadad elkabel rör man aldrig, den ska ledningsägaren eller en behörig elektriker ta hand om.

Beslut som måste tas i förväg

• Typ av fyllning (nät, paneler, väv, lameller), eftersom den avgör stolpprofil, avstånd och djup på plinten
• Exakt läge och bredd på grind och gång grind, eftersom grindstolparna är en annan kategori och måste sitta millimeterrätt
• Om det ska finnas en sockelplatta och därmed på vilken höjd fyllningens underkant hamnar
• Om det ska dras kabel till grindmotor, ringklocka eller belysning, så att skyddsröret läggs innan gjutningen
• Framkomlighet på tomten för skottkärra och eventuellt minigrävare eller jordborr

Vilka stolpar som används

Runda stålstolpar är klassikern för nätstaket. Vid ett tvåmetersstaket används oftast en diameter runt 48 mm. En klenare profil känns vek på den höjden och kan böja sig i hörnen. Stolparna är varmförzinkade, ofta också plastbelagda eller pulverlackerade.

Fyrkantiga stålstolpar, till exempel 60 × 40 eller 60 × 60 mm, används framför allt för svetsade paneler och lameller. De har färdiga hål eller fästen. Vid ett staket på runt två meter med vindfångande fyllning rekommenderas hellre en kraftigare profil.

Trästolpar ser naturliga ut, men gjuts de in direkt ruttnar träet med tiden vid markytan. Bättre är att fästa dem i en stolpsko eller ett stolpfäste av metall som sitter i betongen, så att träet hålls över mark.

Betongstolpar används mindre i dag, mest för äldre staketsystem eller prefabricerade skivor. De är tunga, och i längder runt 2,7 m kan en person inte sätta dem på ett säkert sätt.

Sätt att förankra

Betongplint i marken är den vanligaste och vid den här höjden den säkraste lösningen. Hålet har oftast en diameter på ungefär 20 till 30 cm och ett djup på ungefär 80 till 90 cm. Många använder ett plintrör av papp som form, den släta ytan gör det svårare för tjälen att greppa plinten. Tjäldjupet i Sverige varierar mycket, från ungefär en meter i söder till betydligt mer i norr. Där det inte är rimligt att gå under tjälgränsen är dränerande återfyllning med grus runt plinten och en slät plintyta det som håller tjällyftet i schack. Vid väv eller lameller görs plinten hellre större.

Infästning i en sockel av gjutna formblock: stolpen ställs i ett formblock som fylls med betong, eller skruvas fast med en fotplatta på sockelns överkant. En ingjuten stolpe håller oftast bättre. Fotplattan går snabbare, men då bär expanderbultarna och ett tunt lager betong hela vindlasten.

Markskruvar skruvas ner i marken utan betong. De är snabba och rena och passar i fast jord utan sten. Vid ett tvåmetersstaket med tät fyllning bör du dock kontrollera hos tillverkaren vilken belastning skruven är gjord för.

Ett erfaret lag arbetar oftast på ett liknande sätt. Först sätts hörn-, änd- och grindstolpar, som tar upp dragkraften från nätet. Mellan dem spänns två snören, ett nära marken och ett vid stolparnas topp. Efter snörena sätts sedan mellanstolparna, så att hela staketet hamnar i en linje och topparna får samma höjd eller följer marken jämnt.

Vid nätstaket är avståndet mellan mellanstolparna oftast runt 2,5 m. Vid panelstaket bestäms avståndet av panelens bredd och fästena. Där mäts stolparna antingen mycket noga med en mätlatta, eller så sätts de i takt med panelerna: en stolpe, en panel, nästa stolpe. Med tvåmeterspaneler summeras ett fel på några centimeter per fack snabbt.

Hålet grävs för hand eller borras med en motordriven jordborr eller ett borraggregat på grävmaskin. I botten läggs ofta några centimeter grus så att vatten kan rinna undan från stolpen. Stolpen ställs i, riktas med vattenpass från två håll i rät vinkel och stöttas med läkt eller pinnar. Sedan fylls hålet med betong, oftast i hållfasthet ungefär C16/20 till C20/25, eller med färdigblandad stolpbetong. Betongen stötas med en pinne eller stampas så att inga luftfickor blir kvar, och man kontrollerar att stolpen inte rubbas under tiden.

Plintens ovansida formas med ett lätt fall bort från stolpen, så att vattnet rinner bort och inte mot stålet. Vid hörnstolparna på ett nätstaket monteras samtidigt strävor in mot facket, oftast med en egen liten plint. Till sist sätts lock på öppna profiler så att det inte regnar in.

Hur lång tid det tar

Att sätta själva stolpen tar några tiotal minuter, mest tid går åt till grävning och riktning. Längre tid tar väntan. Vanlig betong sätter sig på ett till två dygn, men med att spänna nät väntar man oftast ungefär en vecka. Full hållfasthet når betongen efter ungefär fyra veckor. Snabbhärdande blandningar gör att du kan gå vidare tidigare, exakt tid står på förpackningen. På sommaren behöver betongen skyddas mot uttorkning, och vid minusgrader gjuter man inte utan särskilda åtgärder.

Mest avgör jorden. I lerjord eller mojord utan sten går arbetet fort. Stenig mark, morän, grusfyllning, byggrester från när huset byggdes eller gamla betongplintar från ett tidigare staket bromsar arbetet, ibland krävs bilningsmaskin. Rötter från träd och buskar längs tomtgränsen är inte heller ovanliga. Berg i dagen eller strax under ytan ändrar hela upplägget, då kan stolpen behöva fästas direkt i berget.

Dessutom spelar det roll:

• Hur lång linjen är och hur många stolpar som sätts på en gång, vid många stolpar lönar sig en maskinborr
• Om marken är plan eller sluttar, i slänt behövs trappning av fyllningen och noggrannare mätning
• Hur många hörn, vinklar och ändar det finns, varje sådan stolpe behöver strävor och mer omsorg
• Om det finns plats att arbeta vid hålet, intill befintlig stenläggning, rabatter eller grannens garagevägg gräver man försiktigare
• Om betongen blandas för hand på plats och hur långt det är från bilen till staketlinjen
• Om stolparna ska fästas i en befintlig sockel där det behöver borras och förankras exakt

Vid ett tvåmetersstaket gör även vind under monteringen arbetet svårare. En lång stolpe är svårare att hålla i lod tills den är fastgjuten, därför stöttas den mer noggrant än en låg stolpe.

Stolparna är navet i hela staketbygget. Före dem kommer gränsutmärkning och ledningsanvisning, rivning av gammalt staket och ibland grävning och gjutning av grund till en sockel. Om en sockel byggs sätts stolparna i den när formblocken gjuts eller efter att de är gjutna, och de två momenten behöver planeras tillsammans i tid.

Efter stolparna kommer spänntråd och nät, montering av paneler, lameller eller väv och till sist grind och gång grind. Grindstolparna är tyngre, eftersom de bär grindbladets vikt. Ska grinden ha elektrisk motor ska kablarna dras och kopplas in av en behörig elektriker. Skyddsröret för kabeln läggs dock redan innan gjutningen, annars får man bila upp betongen i efterhand. Ska det läggas marksten eller kantsten längs staketet, bestäm den framtida marknivån i förväg, så att plintarna inte sticker upp över stenen och stolpen till slut blir för låg.

För grund eller smal plint. Vid ett tvåmetersstaket är det det vanligaste felet. De första åren händer ingenting, sedan börjar stolparna efter en storm eller en vinter att släppa och staketet lutar. Ligger plinten grunt i tjälfarlig jord kan tjälen lyfta den.

Betong formad som en hög eller under marknivå utan fall. Vatten blir stående vid stolpen, stålet rostar fortast vid markytan och träet ruttnar precis där.

Saknade lock. Det regnar in i öppna profiler, vattnet fryser på vintern och kan spräcka profilen. Den rostar också inifrån.

Stolpar som inte följer snöret. Staketet ser då ut att dansa, tittar man längs linjen syns vågor. Vid paneler stämmer inte fästena och panelerna måste tvingas på plats.

Nätet spänns för tidigt. Betongen har ännu inte fått sin hållfasthet och hörnstolparna dras in mot facket. När betongen har härdat går de inte att räta upp utan att plinten slås sönder.

Saknade strävor i hörnen. Ett tvåmeters nät drar hårt, en hörnstolpe utan sträva böjer sig förr eller senare.

Kapade stolpar utan skydd på snittet. Kapas en förzinkad stolpe behöver snittet bättras med zinkfärg, annars börjar den rosta där.

Att sätta staketstolpar klarar en händig husägare, om du har tid, en medhjälpare och tålamod med mätningen. Det gäller inte grindstolpar för tunga grindar eller ställen där det går ledningar, där överlåter du arbetet åt fackfolk. Med en stolplängd runt 2,7 m är det bra att ha en andra person som håller stolpen.

1. Kontrollera tomtgränsen och begär ledningsanvisning.
2. Sätt ut staketlinjen med pinnar och snöre och märk ut lägen för hörn-, änd- och mellanstolpar.
3. Gräv eller borra hål som är ungefär 80 till 90 cm djupa och ungefär 20 till 30 cm breda.
4. Lägg några centimeter grus i botten av varje hål och ställ i ett plintrör om du använder ett sådant.
5. Sätt först hörn- och ändstolparna, rikta dem med vattenpass från två håll och stötta med läkt.
6. Spänn två snören mellan dem, ett nära marken och ett vid stolptopparna.
7. Sätt mellanstolparna efter snörena och rikta och stötta var och en.
8. Blanda betongen enligt tillverkarens anvisning, fyll hålet i omgångar och stöta betongen.
9. Kontrollera stolpens lod och läge efter varje omgång.
10. Forma plintens ovansida med fall bort från stolpen.
11. Montera strävor vid hörn- och ändstolparna.
12. Sätt lock på stolptopparna och bättra eventuella kapsnitt med zinkfärg.
13. Låt betongen härda och vänta oftast ungefär en vecka innan du spänner nätet.

Kontrollera de färdiga stolparna innan fyllningen monteras. När nätet är spänt eller panelerna sitter på plats är fel svåra att rätta till. Ställ dig i änden av linjen och titta längs staketet, vågor syns direkt. Tryck med handen på stolptoppen, när betongen har härdat får stolpen inte röra sig.

• Stolparna står i en rak linje efter snöret
• Varje stolpe är i lod åt båda hållen, kontrollerat med vattenpass
• Stolptopparna har samma höjd eller följer marken jämnt
• Höjden över mark stämmer med vald fyllning och eventuell sockelplatta
• Avstånden stämmer enligt överenskommelse, vid paneler exakt efter panelbredden
• Hörn- och ändstolpar har strävor
• Plintarna har fall bort från stolpen och inget vatten blir stående
• Alla profiler har lock
• Stolparnas ytbehandling är oskadad och kapsnitt är bättrade
• Skyddsröret för kabel till grinden är lagt, om det var planerat
• Arbetsplatsen är städad och jorden har tagits om hand enligt överenskommelse