Sätta staketstolpe upp till 3,8 m

I prislistor menas med "stolpens höjd" oftast stolpens totala längd, inte staketets höjd ovan mark. En del av stolpen sitter i betongplinten, i regel ungefär 80 till 100 cm. Ovan mark blir det därför kvar omkring 2,8 till 3 meter på en stolpe som är 3,8 m lång. Fråga entreprenören hur han räknar innan du beställer. En meter hit eller dit ändrar hela projektet.

Typiska situationer där den här varianten är rätt:

• Nätstängsel runt en bollplan, tennisbana eller skolgård där bollen inte får flyga över
• Bollfångarnät bakom ett mål eller mot en väg för att skydda omgivningen
• Högt staket mot en trafikerad väg eller mot grannen, där nätet kompletteras med vindduk för insynsskydd
• Stängsel med två nätvåder ovanpå varandra eller med överliggare för taggtråd vid lager och företagsgårdar
• Stolpar som bär en grind, gånggrind eller grindmotor och därför måste vara längre och förankras djupare än stolparna runt omkring

Om staketet ska vara högst två meter ovan mark ökar en hög stolpe bara kraven på plint och material i onödan. Då passar en lägre variant bättre.

Vid första anblick gör alla tre posterna samma sak: stolpen ställs i en grop och gjuts fast. Skillnaden ligger i vilka krafter stolpen måste klara, och de växer snabbare med höjden än man tror. Vinden trycker på hela staketytan. Ju längre stolpen sticker upp ur marken, desto större hävstång får vinden mot plinten.

• Stolpe upp till 2,4 m: Vanligt trädgårdsstaket med nät eller panel, ungefär 1,5 till 2 m högt. Plinten är mindre och en van person med en medhjälpare kan sätta stolpen från marken, utan stege.
• Stolpe upp till 2,7 m: Staket kring två meter med marginal, till exempel med en överliggare eller i en slänt där höjderna behöver jämnas ut. Kraven på plinten ökar, men arbetsgången är densamma.
• Stolpe upp till 3,8 m: Staket på omkring tre meter. Plinten ska vara djupare och bredare, stolpen kraftigare, stöttorna fler och avståndet mellan stolparna kortare. Det krävs minst två personer, en stege för att kontrollera överdelen och tillfälliga stöd tills betongen har härdat.

I praktiken är en stolpe på 3,8 m alltså inte bara en "lite längre" stolpe. Den är tyngre och besvärligare att hantera. Varje avvikelse från lodet syns tydligare uppe i toppen, och ett fel i plinten gör att en hel staketsektion lutar. Räkna därför med mer tid per stolpe och mer betong med den här varianten.

Vilken stolpe ska du välja

På ett högt staket är profilens styvhet avgörande. En smal rund stolpe som klarar ett tvåmetersstaket utan problem kan börja böja sig vid tre meter med vindduk i blåsväder.

• Runda stålstolpar, varmförzinkade och ofta plastbelagda, är det vanligaste till nätstängsel. Till ett högt staket väljer man större diameter och tjockare gods, i regel enligt systemleverantörens rekommendation.
• Rektangulära och kvadratiska rör är styvare i en riktning. På ett rektangulärt rör vänds den långa sidan vinkelrätt mot staketet, så att det står bättre emot vinden.
• Stolpar till panelsystem används mindre i den här höjden, eftersom panelerna oftast är lägre. Om panelerna staplas på varandra ska det göras enligt tillverkarens anvisning.
• Trästolpar av tryckimpregnerat virke är vanliga i svenska trädgårdar, men i den här längden blir de tunga och de ruttnar med tiden i marken. Om du vill ha trä bör stolpen stå på ett stålstolpfäste ovan mark, inte gjutas direkt i betongen.
• Betongstolpar är mycket tunga och svåra att sätta utan maskin när tre meter ska stå ovan mark.

Plint i marken

Det vanligaste är en egen betongplint för varje stolpe. För en hög stolpe grävs gropen oftast ungefär 80 till 100 cm djup och minst 30 cm bred, och bredare vid grind- och hörnstolpar. Plinten ska nå ner under tjäldjupet, och det varierar mycket i Sverige. I Skåne räcker det i regel med mindre djup än i Norrland, där tjälen kan gå betydligt djupare. Lerig och siltig mark är mer tjälfarlig än sand och grus. Är du osäker, fråga entreprenören vad som brukar gälla i trakten. På botten läggs några centimeter makadam så att vatten kan rinna undan. Man brukar använda betong i hållfasthetsklass C20/25, blandad på plats eller levererad med betongbil när stolparna är många. Torrbetong i säck är bekvämt, men djupa plintar kräver många säckar och betongen måste blandas och packas ordentligt.

Stolpe i grundmur

Om staketet står på en grundmur av formblock gjuts stolpen direkt i blockens hålrum eller i plinten under dem. För en hög stolpe räcker det inte att den bara sitter i blocken. Den bör gå ner ända till grundsulan. Annars tar vinden i det översta blockvarvet och kan spräcka det.

Fotplatta och markskruv

En stolpe med påsvetsad fotplatta kan skruvas fast på befintlig betong, till exempel en mur. Vid en längd kring 3,8 m blir krafterna på infästningen stora, och lösningen bör bedömas av en konstruktör eller åtminstone av systemleverantören. Markskruvar går snabbt och kräver ingen betong. På höga staket med vindduk beror bärförmågan på marken, och tillverkaren måste bekräfta att skruven räcker.

De flesta problem med höga stolpar uppstår inte vid gjutningen utan innan dess. Kontrollera följande innan arbetet startar:

• Tomtgränsen. Ska staketet stå i gränsen lönar det sig att få gränsmarkeringarna utpekade eller återutsatta, till exempel via Lantmäteriet. Att flytta en fastgjuten tremetersstolpe är mycket mer jobb än att flytta en låg. Prata också med grannen i god tid.
• Ledningar i marken. Beställ utvisning av el, vatten, avlopp, fiber och eventuell gas, till exempel via Ledningskollen. En grop som är nästan en meter djup kan träffa en kabel eller ett rör.
• Bostadsrätt eller samfällighet. Bor du i en bostadsrättsförening är det i regel styrelsen som bestämmer över staket på gemensam mark. Stäm av med den innan något beställs.
• Åtkomst. Stolparna är långa och ska levereras och läggas ut längs staketlinjen. Ska gropar borras med motorjordborr eller grävas med minigrävare måste maskinen kunna komma fram.
• Kabelskyddsrör. Planerar du grindmotor, belysning eller porttelefon ska skyddsrören ligga i marken innan plintarna gjuts. Själva inkopplingen gör en behörig elektriker.
• Gammalt staket. Att bryta upp gamla stolpar med betongklumpar är ett eget arbete. Kom överens om vem som gör det och vart massorna tar vägen.

På plats ser arbetet oftast ut så här. Först spänns ett snöre längs staketlinjen och stolparnas lägen märks ut. På ett högt staket står stolparna tätare än på ett lågt, ofta med ungefär 2 till 2,5 meters mellanrum, beroende på system och på om staketet ska få vindduk. Hörn-, änd- och grindstolpar sätts först, eftersom de övriga riktas efter dem.

Groparna grävs för hand, med motorjordborr eller med maskin. I botten läggs ett lager makadam. Stolpen ställs i gropen och klossas upp till rätt höjd. Varför inte bara mäta från marken? Marken är sällan jämn. På en tremetersstolpe kontrolleras höjden därför mot ett snöre som spänts upptill mellan hörnstolparna, eller med avvägningsinstrument.

Sedan kommer det viktigaste momentet: lodet. Stolpen kontrolleras med vattenpass åt två håll, längs staketet och vinkelrätt mot det. Vid den här längden behövs ett långt vattenpass eller ett lod. Ett kort vattenpass missar lätt en lutning som uppe i toppen syns som flera centimeter. Stolpen stöttas med två eller tre reglar som pressas ner i marken, så att den inte rör sig under gjutning och härdning.

Betongen fylls på i lager och packas med en stång eller stamp så att det inte blir håligheter i plinten. Lodet kontrolleras igen under gjutningen, eftersom betongen lätt trycker stolpen ur läge. Plintens ovansida formas till en svag kon som lutar bort från stolpen, så att vatten rinner av och inte blir stående mot stålet.

Till ett högt staket hör också stöttor. De sätts vid hörn, änd- och grindstolpar, vid riktningsändringar och på långa sträckor även emellan, beroende på system till exempel ungefär var 25:e meter. Stöttan får en egen liten plint och fästs i stolpen med klammer eller skruv. På ett tremetersstaket är det ofta lämpligt att sätta stöttor på båda sidor om en hörnstolpe.

Samma stolpe kan ta hälften så lång tid på en tomt som på en annan. Det går lättare med plan mark, mjuk jord utan sten, god åtkomst för jordborren och en tydligt utmärkt tomtgräns. Det hjälper också om stolparna redan ligger på plats och betongen kan blandas intill staketlinjen.

Det här gör det svårare:

• Stenig mark eller morän med block, där borren inte räcker och det krävs spett, bilning eller tyngre maskin
• Berg i dagen eller strax under ytan, där stolpen kanske måste borras och limmas fast i berget i stället för att gjutas i plint
• Tung lera som kladdar och där vatten blir stående i gropen när det regnar
• Högt grundvatten, när gropen fylls med vatten och betongen måste läggas mer försiktigt
• Slänt, där stolparnas höjder måste trappas av och stöttorna får olika längd
• Trädrötter, gamla grunder eller rester av ett tidigare staket
• Ledningar i staketlinjen, när det måste grävas för hand och långsamt
• Smal åtkomst, där de långa stolparna måste bäras för hand en bra bit

Vädret spelar större roll för höga stolpar. I hård vind är en tremetersstolpe svår att hålla i lod, och den färska betongen kan ge efter under den. Gjut inte i minusgrader eller på tjälad mark om inte betongleverantören uttryckligen tillåter det. Tänk också på snön. I snörika delar av landet kan snödrev och plogvallar trycka på ett högt staket med vindduk, och då behövs extra stöttor.

En stolpe på upp till 3,8 m går att sätta själv om du är händig och har minst en medhjälpare. Ensam klarar du det inte, eftersom stolpen är lång och tung och kan skada någon om den välter. Låt märka ut ledningarna innan du gräver. Om du skulle gräva fram en gasledning och känna gaslukt ska du genast lämna platsen, inte använda öppen eld eller elektriska apparater, och ringa 112. Träffar du en kabel ska du avbryta arbetet och kontakta ledningsägaren.

1. Kontrollera tomtgränsen och se till att ledningarna i marken är utmärkta.
2. Spänn ett snöre längs staketlinjen och märk ut hörnstolpar och mellanstolpar.
3. Gräv groparna ungefär 80 till 100 cm djupa och minst 30 cm breda, djupare där tjälen går djupt och bredare vid hörn- och grindstolpar.
4. Lägg ett lager makadam i botten och packa det.
5. Sätt en hatt på stolpens överände så att vatten inte rinner in.
6. Ställ stolpen i gropen tillsammans med medhjälparen, justera höjden mot snöret och klossa under.
7. Kontrollera lodet åt två håll med ett långt vattenpass och stötta stolpen med reglar.
8. Blanda betongen enligt tillverkarens anvisning och fyll på i lager som du packar.
9. Kontrollera lod och höjd flera gånger under gjutningen.
10. Forma plintens yta till en kon som lutar bort från stolpen.
11. Låt betongen härda och håll den fuktig de första dagarna när det är varmt, och låt stöden sitta kvar.
12. Montera stöttorna och spänn nätet först när betongen har härdat tillräckligt.

När du kontrollerar stolptoppen från stege ska stegen stå stadigt och någon annan hålla i den. Bär staketet en grindmotor eller belysning ska elinstallationen göras av en behörig elektriker.

På höga stolpar blir fel inte glömda. Det som passerar obemärkt på ett lågt staket syns här redan efter första vintern eller första stormen.

• För grund plint. Stolpen lutar efter hand åt det håll vinden oftast blåser, och tjälen kan lyfta den. På ett tremetersstaket syns lutningen ända från gatan.
• För smal grop. Är gropen bara lite bredare än stolpen blir betongen ett tunt skal och stolpen böjer sig i det som i ett rör.
• Betong under marknivå utan fall. Det bildas en skål runt stolpen där vatten blir stående. Stålet vid foten rostar tidigare och frosten kan spräcka betongen.
• Öppen stolptopp. Vatten rinner in i röret, fryser på vintern och kan spräcka stolpen. Hatten är en liten detalj men viktig.
• Stöttor saknas eller är för klena. Hörnstolparna böjs inåt när nätet spänns och nätet blir slakt.
• Nätet spänns för tidigt. Färsk betong klarar inte dragkraften från spänntrådarna och stolpen rör sig. Nätet spänns i regel tidigast efter några dagar, i kallt väder ännu senare.
• Vindduk utan beräkning. Ägaren hänger i efterhand upp vindduk som det ursprungliga staketet inte var dimensionerat för. Staketet blir plötsligt ett segel och stolparna lutar.
• Skadad zink. När stolpen kapas blottas stålet. Utan bättring med zinkfärg börjar snittet rosta.

Tiden per stolpe beror främst på mark och åtkomst. I mjuk jord med jordborr hinner man sätta betydligt fler stolpar per dag än i en stenig slänt där allt grävs för hand. Hörn- och grindstolpar tar längre tid, eftersom de har större plintar och stöttor och är svårare att rikta.

Betongen behöver tid. De första dagarna efter gjutning ska stolpen inte belastas och stöden ska sitta kvar. Nät, spänntrådar och vindduk monteras oftast efter ungefär en vecka, i kallt väder senare. Full hållfasthet når betongen i regel efter omkring 28 dagar. En tung grind eller grindmotor bör hängas först när betongen har härdat tillräckligt, enligt grindleverantörens rekommendation.

Efter stolparna kommer montage av nät eller bollfångarnät, eventuellt grind och grindmotor. Bestäm ordningen i förväg, så att nätmontören inte kommer innan betongen har härdat och så att elektrikern är med när skyddsrören läggs. Anlitar du ett företag kan ROT-avdrag i vissa fall gälla för arbetskostnaden. Kontrollera villkoren hos Skatteverket och med entreprenören innan arbetet börjar.

Kontrollera stolparna innan nätet monteras, när allt syns tydligt och en eventuell justering är enkel. Ställ dig vid staketets ände och sikta längs stolpraden: topparna ska bilda en jämn linje och stolparna stå i rad. Kontrollera lodet med ett långt vattenpass på några slumpvis valda stolpar. Gå igenom den här listan vid överlämningen:

• Stolparna står på de överenskomna platserna och i linje med snöret
• Stolptopparna har samma höjd eller följer slänten jämnt
• Lodet stämmer åt båda hållen, även på hörn- och grindstolpar
• Avståndet mellan stolparna motsvarar överenskommelsen och staketsystemet
• Plintarna har överenskommet djup och bredd, gärna med foton från gjutningen
• Betongytan lutar bort från stolpen och vatten blir inte stående
• Stöttor sitter vid hörn, ändar, grind och riktningsändringar
• Stolparna har hattar och kapsnitten är bättrade med zinkfärg
• Kabelskyddsrören ligger där de planerades
• Stolparna rör sig inte när du trycker på dem upptill med handen
• Arbetsplatsen är städad och uppgrävda massor bortkörda eller utjämnade enligt överenskommelse