Montering av taggtrådsbygel

Bygeln håller några rader tråd ovanför staketets överkant, oftast snett och ofta i ungefär 45 graders vinkel. Varför just snett? Den som tar tag i staketets överkant får tråden rakt ovanför huvudet eller framför ansiktet. Då går det inte att svinga sig över på ett naturligt sätt. Bygeln gör alltså staketet högre och gör det samtidigt svårare att ta sig över.

Bygeln gör nytta där staketet i sig är i gott skick men inte räcker till. Om stolparna lutar, har rostat eller sitter löst i marken löser en bygel inte problemet. Den spända tråden belastar stolparna ännu mer, så staketet behöver lagas först.

Byglarna skiljer sig åt i form och i hur de fästs. Två saker styr valet: stolpens profil och åt vilket håll skyddet ska riktas.

• Rak bygel fortsätter lodrätt uppåt och höjer bara staketet. Den passar där ingenting får sticka ut över tomtgränsen
• Sned enkelbygel lutar utåt eller inåt och är den vanligaste lösningen för staket runt en tomt eller ett område
• Dubbelsidig Y-bygel skyddar åt båda hållen. Den används främst på områden där man också vill hindra att någon tar sig ut
• Instickbygel sätts ner i stolpens topp i stället för toppskyddet. Klammerbygel spänns fast runt en rund stolpe. Skruvad bygel fästs på en fyrkantig profil eller på en murad pelare

För tråden finns två alternativ. Taggtråd räcker för vanligt skydd och är lättare att arbeta med. Rakbladstråd, ofta i spiralform, har vassa blad och är svårare att ta sig förbi. Den är samtidigt riskabel att hantera. Den hör hemma på inhägnade områden snarare än vid en gångväg där barn går.

Både byglar och fästdetaljer bör vara varmförzinkade, gärna också pulverlackerade i staketets färg. Skruvar som inte är förzinkade börjar rosta och lossna efter några vintrar.

På ett befintligt staket tar själva monteringen ofta kortare tid än förberedelserna. En hantverkare brukar arbeta så här:

1. Gå längs hela staketet och kontrollera stolparna: hur fast de sitter i marken, om de står lodrätt, rost och skicket på toppen.
2. Laga eller byta lösa och skadade stolpar. På panelstaket efterdra panelernas fästen.
3. Välja bygeltyp efter stolpens profil och bestämma åt vilket håll lutningen ska gå.
4. Spänna en lina längs stolparnas toppar och bestämma en gemensam monteringshöjd.
5. Montera byglarna: sticka ner, spänna fast med klammer eller skruva fast. I murade pelare och betongpelare borra hål och använda lämpliga ankare, ofta kemankare.
6. Kontrollera löpande att alla byglar har samma vinkel och riktning. Dra åt förbanden direkt, inte först i slutet.
7. Dra ut bärtrådarna, förankra dem i ände- och hörnstolpar och spänna dem med trådspännare.
8. Fästa taggtråden eller rakbladstråden vid bärtrådarna och byglarna med najtråd eller på det sätt tillverkaren anger.
9. Kontrollera spänningen och att förbanden håller. Böja in eller täcka över vassa trådändar.

Arbetet görs på stege ovanför staketets kant, med vasst material i händerna. Därför beskrivs här hantverkarens arbetsgång och inte en gör det själv-guide. Skador uppstår lätt om man saknar kraftiga handskar, ögonskydd och en andra person som håller i tråden.

Enklast är ett nytt panelstaket med stadiga stolpar och jämna avstånd, där tillverkaren har byglar gjorda för just den profilen. Då går monteringen snabbt och resultatet blir rakt.

Det här gör att jobbet tar längre tid:

• Ett gammalt nätstaket med rostiga eller sneda stolpar som måste förstärkas först
• Sluttande eller ojämn mark, där byglarnas höjd måste anpassas sträcka för sträcka
• Murade pelare som det ska borras och förankras i, särskilt om blocken är ihåliga
• Många hörn, vinklar och grindar, där tråden måste avslutas och spännas på nytt
• Rakbladstråd i stället för taggtråd, eftersom den kräver ett långsammare och försiktigare arbete
• Dålig åtkomst, till exempel en tät häck eller en brant slänt på ena sidan av staketet

Står staketet precis i tomtgränsen kommer en utåtlutad bygel att sticka in över grannens tomt eller över gångbanan. I praktiken löser man det på något av tre sätt: man kommer överens med grannen, väljer en rak bygel eller låter byglarna luta inåt. Hör tomten till en bostadsrättsförening är det styrelsen som beslutar om ändringar av staketet. Prata därför med styrelsen innan något beställs.

Tänk också på vilka som rör sig längs staketet. Rakbladstråd på en höjd där ett barn når upp, eller ovanför en allmän gångväg, kan skada någon. Det kan också ge ägaren obehagliga följder.

• Byglarna monteras på svaga eller lösa stolpar som börjar luta när tråden spänns
• Byglarna har olika höjd eller vinkel, så tråden går inte rakt och staketet ser slarvigt ut
• Tråden spänns för löst och hänger, eller för hårt så att den böjer byglar och hörnstolpar
• Förankring saknas i ände- och hörnstolpar, där dragkraften är som störst
• Fästdetaljer utan förzinkning används och rostar snabbt
• I murade pelare borras hålet för nära kanten, så att ankaret bryter loss en bit av muren
• Byglarna lutar in över någon annans tomt utan att man har kommit överens

Gå längs hela staketet när du tar emot jobbet och kontrollera följande:

• Alla byglar sitter på samma höjd och har samma lutning och riktning
• Bygeln rör sig inte och knarrar inte när du trycker ordentligt på den med handskbeklädd hand
• Skruvar och klammer är åtdragna och förzinkade
• Stolparna har inte börjat luta efter att tråden spänts, särskilt i hörnen och vid ändarna
• Tråden är jämnt spänd och hänger inte mellan stolparna
• Vassa trådändar är inböjda eller övertäckta och inget sticker ut där folk går
• Tråden sticker inte in över grannens tomt eller gångbanan, om det inte är överenskommet
• Inga trådbitar eller annat vasst skräp ligger kvar runt staketet