Montering av stängselpaneler

Den första frågan är inte teknisk: var går tomtgränsen exakt? Är du osäker kan du få gränsen utmärkt av Lantmäteriet. Ett staket som hamnat några centimeter in på grannens tomt leder ofta till konflikter, och att flytta det i efterhand är ett stort jobb.

Ta också reda på om det går kablar eller ledningar i marken längs gränsen, till exempel el, vatten, fiber eller fjärrvärme. Via Ledningskollen kan du ta reda på vilka ledningsägare som finns i området och be dem visa var ledningarna ligger innan du gräver. Ska staketet stå i gränsen är det klokt att prata med grannen i förväg: på vilken sida ska stolparna stå och vem tar hand om staketet framöver?

Utsättning och placering av stolpar

Staketets linje markeras med pinnar och en spänd snörlina. Avståndet mellan stolparna bestäms inte på ögonmått, utan efter panelens bredd och tillverkarens fästsystem. En vanlig panel är ungefär 2,5 meter bred, och stolparna måste hamna exakt på det måttet. Man börjar i hörnen och vid grind eller port, eftersom de punkterna är fasta och resten anpassas efter dem.

Hål och gjutning

För varje stolpe grävs eller borras ett hål. Djupet brukar ligga på ungefär 60 till 80 cm, men mer vid högre staket, vid hörnstolpar och i lös jord. Tjälen är det stora problemet i Sverige: kommer stolpen inte tillräckligt djupt kan frosten lyfta den under vintern, och i norra Sverige går tjälen djupare än i söder. Stolpen ställs i hålet, riktas med vattenpass åt båda hållen och gjuts fast i betong.

Montering av panelerna

Panelerna fästs på stolparna med klämmor, byglar eller skruvförband från samma system. Man monterar i en följd från ena änden till den andra, så att små fel inte läggs ihop. Om staketet ska ha sockelplattor i betong vid marken sätts de i sina hållare innan panelerna monteras.

Efterdragning och kontroll

Till sist kontrolleras att hela linjen är rak, och alla förband dras åt. Dra dock inte för hårt: då kan zink- eller plastskiktet skadas, och där börjar det rosta senare.

• 3D-paneler har V-formade veck som gör dem styvare. De är det vanliga valet för villatomter och trädgårdar.
• 2D-paneler är plana med dubbla vågräta trådar. De är styvare och passar där staketet behöver tåla mer, till exempel mot en väg eller runt ett företagsområde.
• Ytbehandling: enbart förzinkning skyddar mot rost, men zink i kombination med plastbeläggning eller pulverlack håller längre och ger ett jämnare utseende.
• Stolparna bör komma från samma system som panelerna och ha samma ytbehandling. Vid grindar och i hörn används kraftigare profiler.
• Sockelplattor i betong stänger glipan vid marken, hindrar hunden från att gräva sig under och gör det lättare att klippa gräset längs staketet.
• Jordskruvar eller stolpfötter är alternativ till gjutning. Stolpfötter passar på en befintlig mur, jordskruvar främst för lägre och mindre belastade staket.

Enklast är en plan tomt med lättgrävd jord utan sten, god åtkomst och inget gammalt staket i vägen. Det här gör jobbet betydligt mer tidskrävande och därmed dyrare:

• En sluttning, där de styva panelerna måste trappas och varje sektion justeras i höjd
• Stenig mark, trädrötter eller gamla betongfundament som ligger i vägen
• Rivning och bortforsling av det gamla staketet
• Många hörn, vinklar och korta sträckor där panelerna måste kapas
• Grind och port, som kräver kraftigare stolpar och noggrannare inmätning
• Dålig åtkomst för maskiner, så att betong och material måste bäras för hand

• Stolpar placerade ungefär rätt. Stämmer inte avståndet med panelens bredd går panelen inte att fästa, eller så måste den böjas på plats.
• För grunt eller för klent fundament. Staketet ser bra ut till en början, men efter första vintern eller en kraftig storm börjar det luta.
• Stolparna belastas innan betongen härdat. Stolparna rubbas och linjen blir vågig.
• Obehandlade snittytor. En kapad panel har blankt stål i snittet. Stryks det inte med rostskyddsfärg börjar det rosta just där.
• Delar från olika system blandas. Klämmorna sitter då inte ordentligt och panelerna skramlar.

På en plan tomt och med normal staketshöjd kan du klara monteringen själv. Du behöver en medhjälpare, vattenpass, snörlina, en jordborr för hand eller med motor och tålamod när du mäter. En sluttning, en motordriven grind eller ett högt säkerhetsstängsel lämnar du hellre till ett företag.

1. Kontrollera tomtgränsen och be ledningsägarna visa var kablar och ledningar ligger.
2. Märk ut staketets linje med pinnar och snörlina, börja i hörnen och vid grinden.
3. Mät ut stolparnas placering exakt efter panelens bredd och tillverkarens anvisning.
4. Gräv hålen till rätt djup och lägg lite grus i botten.
5. Sätt ändstolparna, rikta dem med vattenpass och gjut fast dem.
6. Spänn en snörlina mellan ändstolparna i höjd med deras toppar och sätt de övriga stolparna efter den.
7. Låt betongen härda enligt tillverkarens uppgifter, oftast minst ett till två dygn.
8. Montera sockelplattorna om de ingår i staketet.
9. Lägg den första panelen mot stolparna, fäst den med klämmorna och kontrollera att den sitter rakt.
10. Fortsätt panel för panel mot staketets slut.
11. Kapa den sista panelen vid behov och stryk snittet med rostskyddsfärg.
12. Dra åt alla förband och gå igenom hela linjen en gång till med vattenpasset.

• Stolparna står lodrätt och topparna ligger i en rak linje
• Panelerna sitter rakt, utan svackor och på samma höjd över marken
• Staketet rör sig inte och panelerna skramlar inte när du trycker lätt på dem
• Alla klämmor och skruvar är åtdragna och kommer från samma system
• Ytan är fri från repor och alla snitt är bestrukna
• Betongen runt stolparna är avjämnad och vattnet rinner bort från stolpen
• Staketet står på den överenskomna linjen och tomtgränsen är respekterad
• Grind och port går lätt att öppna och tar inte i någonstans