Tomtmur av formblock DT 20/25

Arbetet går till på samma sätt oavsett blockbredd. Det som skiljer är hur bred grunden behöver vara och hur mycket armering som krävs.

1. Utsättning. Murens sträckning markeras med käppar och snöre efter tomtgränsen. Samtidigt bestäms den färdiga höjden och var stolpar och grindar ska sitta.
2. Schakt för grunden. Diket grävs till frostfritt djup. Det varierar mycket i Sverige, från ungefär en meter i söder till betydligt mer i norr, och lera eller fuktig mark kräver ofta mer. Ett vanligt alternativ är att lägga markisolering av cellplast, så att grunden kan ligga grundare. Botten jämnas till och packas.
3. Grundsula. Armering läggs i diket och sedan gjuts grunden. Betongen ska vara frostbeständig och hålla den hållfasthet som konstruktionen anger. Lodräta järn ska sticka upp ur grunden, så att armeringen i blocken kan kopplas till dem senare. Sulan görs bredare än själva blocket.
4. Läggning av block. Första skiftet sätts i murbruk och riktas noga, eftersom det bestämmer linje och höjd för hela muren. Nästa skift läggs i förband, alltså med förskjutna fogar.
5. Armering. Lodrät armering placeras i hålrummen och vågrät armering i blockens spår. Hörn, stolpar och ställen där en grind ska hänga behöver mer armering.
6. Gjutning. Betongen fylls på etappvis, några skift i taget, och packas med en stav eller en stavvibrator, så att det inte blir håligheter i väggen.
7. Avslutning. Överst läggs täckplattor eller ett litet tak som leder bort vattnet. Ytan kan putsas, målas, kläs in eller lämnas synlig.

Betong behöver tid. Full hållfasthet når den ungefär efter fyra veckor. På sommaren vattnas den de första dagarna, så att den inte torkar för snabbt. Vid minusgrader gjuter man inte utan skyddsåtgärder.

Siffran i namnet anger ungefär blockets bredd i centimeter. Ett grövre block rymmer mer betong och armering och ger en styvare vägg. Samtidigt är blocken tyngre och grunden måste vara bredare.

• DT 12: låga murar, rabattkanter och små avskiljande väggar i trädgården. Passar inte för en högre hel mur.
• DT 15: låga murar och socklar under en lätt staketdel, där väggen inte bär så mycket själv.
• DT 20: en vanlig tomtmur vid en villa, både som sockel och som hel mur av medelhöjd på plan mark.
• DT 25: högre hela murar, blåsiga lägen, sluttande tomter och murar med tung grind.

Varför spelar höjden så stor roll? En hel mur fungerar som ett segel. Ju högre och längre den är, desto mer tar vinden i den och desto större kraft verkar nere vid foten, där väggen möter grunden. Därför väljer man grövre block och mer armering när muren blir högre. Ska muren också hålla emot jord är det en stödmur, och då behöver en konstruktör räkna på den, oavsett blockbredd.

Utseendet kan du lösa på två sätt. Vanliga släta block brukar putsas eller kläs in. En del tillverkare har också block med synlig yta, till exempel kluven, som inte behöver puts. Då måste murningen bli mycket prydlig, eftersom varje fel syns.

Bor du i bostadsrätt och muren ska stå på föreningens mark, är det styrelsen som bestämmer. Ta kontakt med den innan du planerar något.

Lika många meter mur kan vara ett enkelt jobb ena gången och ett ganska krävande nästa. Det som påverkar mest är:

• Terrängen: på plan mark är grunden enkel, i slänt måste den trappas av och ofta behövs dränering
• Åtkomsten: om betongbilen kan backa ända fram till diket går gjutningen snabbt, med handblandning och skottkärra tar det mycket längre tid
• Höjd och blockbredd: en högre mur betyder fler skift, mer armering och gjutning i flera etapper
• Hur muren är utformad: hörn, stolpar, grindar och nischer för brevlåda eller elmätare ger mer kapning och armering
• Gammal mur och ledningar: rivning av ett gammalt staket och bortforsling, och ledningar i marken som måste märkas ut innan någon gräver, till exempel via Ledningskollen
• Ytbehandlingen: puts, stenbeklädnad eller en staketdel av metall är egna moment ovanpå själva muren

I praktiken visar det sig oftast att problemet inte sitter i blocken utan i det som finns under och inuti dem.

• För grund grund: tjälen lyfter den och efter några vintrar lutar eller spricker muren
• Armering som inte är kopplad till grunden: väggen står då bara löst på grunden och kan brytas av vid foten i hård vind
• Gjutning i en enda omgång till full höjd: den färska betongen trycker på blocken och kan trycka ut eller spräcka dem
• För lös betong: extra vatten gör det lättare att hälla, men betongen blir svagare
• Opackad betong: det blir luftfickor i hålrummen och väggen är svagare än den ser ut
• Ingen täckplatta: vatten tränger in uppifrån, fryser och putsen släpper
• Lång mur utan rörelsefogar: betongen krymper och utan avbrott uppstår lodräta sprickor
• Jord som fylls upp mot muren: en vägg utan fuktskydd och dränering förblir blöt och tar skada på vintern

En låg mur ungefär upp till knähöjd på plan mark, till exempel av DT 15 eller DT 20, kan du klara själv. En högre hel mur, en mur i slänt eller en vägg som håller emot jord bör du lämna till yrkesfolk.

1. Kontrollera tomtgränsen och ledningar i marken, märk ut sträckningen med snöre.
2. Gräv diket till frostfritt djup eller planera för markisolering, jämna till och packa botten.
3. Lägg armering med uppstickande lodräta järn och gjut grundsulan.
4. Låt grunden härda några dagar och vattna den om det är varmt.
5. Sätt första skiftet i murbruk och kontrollera med vattenpass både på längden och tvären.
6. Lägg nästa skift i förband och kontrollera lodet hela tiden.
7. Sätt in lodrät och vågrät armering och bind ihop den i hörnen.
8. Fyll med betong några skift i taget och stöt igenom varje lager med en stav.
9. Lägg täckplattor med lutning eller överhäng, så att vattnet droppar av utanför väggen.
10. Putsa eller behandla ytan först när betongen har härdat.

• Muren följer den utsatta tomtgränsen och den överenskomna höjden
• Väggen står i lod och skiften är raka, utan synlig svacka på längden
• Ytan har inga sprickor, utpressade block eller spår av betong som runnit ut
• Stolparna vid grindar sitter stadigt och infästningarna sitter på rätt ställe
• Täckplattorna ligger fast och vattnet droppar av utanför väggen
• En lång mur har rörelsefogar
• Marken runt muren lutar så att vattnet rinner bort från väggen
• Entreprenören har lämnat uppgift om vilken betong som använts och när muren tidigast får belastas med staketdel eller grind