Montering av stängselnät upp till 1,4 m

Posten räknas per löpmeter färdigt stängsel. Den omfattar normalt att dra och spänna spänntrådarna, rulla ut nätet, sträcka det med spännstänger och naja fast det mot trådar och stolpar. Att sätta stolparna, gjuta dem, montera stag, grävskydd eller sockelplank och grindar brukar vara egna poster i prislistan. Kontrollera därför i offerten vad som ingår i löpmeterpriset och vad som tillkommer.

Höjden "upp till 1,4 m" avser nät i vanliga rullhöjder, till exempel ungefär 1,0 m, 1,2 m eller 1,4 m. Monteras nätet ovanpå ett grävskydd eller en sockel blir stängslet totalt något högre. För arbetsinsatsen är det ändå nätets egen höjd som räknas.

Om du anlitar en firma för arbetet kan ROT-avdrag i regel gälla för arbetskostnaden när det utförs vid din bostad. Hör med firman hur de hanterar det och vilka delar av jobbet som räknas.

I prislistan finns också montering av nät upp till 1,8 m och montering av nät över 3,0 m. Varje variant har en egen sida och ett eget pris, eftersom arbetsmängd, utrustning och risker skiljer sig åt.

• Upp till 1,4 m: Hela jobbet görs från marken, utan stege. Rullarna är lättare och två personer bär och sträcker dem utan problem. Oftast räcker tre spänntrådar (nedre, mellersta och övre) och kortare stolpar. Stängslet fångar mindre vind och tar emot mindre plogsnö, så kraven på förankring av ändar och hörn är något lägre. Passar för trädgårdar, förträdgårdar, tomtgränser och hägn för mindre djur.
• Upp till 1,8 m: Det vanliga ytterstängslet runt en villa, när du vill att det inte ska gå att kliva över. Nätet är tyngre och den övre tråden spänns med hjälp av en pall eller låg stege. Stolparna är längre och sätts djupare, och stag och förankringar måste klara större krafter.
• Över 3,0 m: Bollplaner, idrottsanläggningar och uppfångningsnät. Här krävs kraftigare stolpar, fler spänntrådar, arbete från ställning eller lift, ett större lag och en genomtänkt dimensionering för vindlast. Det är en helt annan kategori av arbete.

Hur väljer du? Fundera på vad stängslet ska göra. Ska det markera tomten och hålla barn, höns eller en liten hund innanför räcker oftast upp till 1,4 m. Har du en större hund som hoppar, eller vill du göra det svårare att klättra in från gatan, välj varianten upp till 1,8 m. Det händer ofta att någon sätter ett lågt stängsel och ett år senare upptäcker att hunden hoppar över. Att höja i efterhand betyder nya stolpar, så höjden är värd att tänka igenom från början. Tänk också på att ett lågt nät inte stoppar rådjur. Vill du skydda planteringar mot vilt krävs ett betydligt högre stängsel.

Tomtgränsen och grannen

Ett stängsel i gränsen ska stå på den verkliga tomtgränsen, inte efter en gammal käpp eller "där det alltid har stått". Leta upp gränsmarkeringarna. Hittar du dem inte eller är osäker, ta hjälp av en lantmätare för att få gränsen utpekad. Gäller det ett gemensamt stängsel med grannen, kom överens i förväg om vem som betalar, på vilken sida stolparna står och vem som sköter stängslet framöver. Skriv gärna ner det.

Stolparna och underlaget

Nätet monteras på färdiga stolpar. De ska stå i linje, i lod och vara stadigt förankrade. Det kan vara gjutna stolpar, stolpar i betongplintar eller markskruvar. Är stolparna gjutna behöver betongen tid. Trådarna spänns normalt först efter några dagar när betongen härdat tillräckligt, och beroende på väder och tillverkarens anvisningar för betongblandningen ibland först efter en vecka. Spänns det för tidigt lutar ändstolparna inåt och stängslet tappar spänningen.

I Sverige spelar tjälen också in. Stolpar som står för grunt eller i lerjord kan lyftas av tjälen under vintern, och ett nät som var perfekt sträckt på hösten kan bukta på våren. Är du osäker på hur djupt stolparna står, ta upp det med den som satte dem innan nätet monteras.

Dessutom ska följande vara på plats:

• En röjd remsa längs stängslet, fri från buskar, ogräs och gammalt nät
• Monterade stag på änd-, hörn- och grindstolpar
• Monterat grävskydd eller sockelplank, om stängslet ska ha det
• Material på plats: nät, spänntråd, trådspännare, spännstänger och najtråd
• Framkomlighet för folk med nätrullar längs hela stängslet

Flätat nät (diagonalflätat stängselnät)

Den vanligaste typen. Trådarna är flätade i rutformiga maskor, ofta runt 50 mm. Nätet är följsamt, följer lätt kuperad mark och går att sträcka snyggt. Det finns varmförzinkat eller plastbelagt, oftast i grönt eller svart/antracit. Plastbelagt nät håller längre så länge plasten inte skadas vid monteringen. Till ett lågt stängsel väljs ofta en klenare tråd, vilket brukar räcka gott för ett trädgårdsstängsel.

Svetsat nät på rulle

Trådarna är svetsade i korsningarna och maskorna är rektangulära. Nätet är styvare och buktar mindre. Det följer däremot marken sämre och är svårare att få helt slätt. Det passar på plan mark och där du vill ha mindre maskor, till exempel mot höns, kaniner eller andra smådjur.

Knutnät (fårstängsel, viltnät)

Används vid fruktodlingar, beten och hagar. Maskorna är tätare nertill och glesare upptill. Runt en vanlig villaträdgård är det mer ett undantag. Vid långa sträckor i öppen terräng, till exempel mot en hage, kan det däremot vara rätt val.

Tillbehören som avgör kvaliteten

• Spänntrådar: Vid höjd upp till 1,4 m normalt tre. De bär nätet och ska därför vara grövre än nättråden och ha samma ytbehandling.
• Trådspännare: Spärrhakespännare eller skruvspännare vid ändar och hörn. De gör att du kan efterspänna senare.
• Spännstång: Träs genom nätets yttersta maskor och fästs mot ändstolpen så att kraften fördelas över hela höjden.
• Najtråd eller clips: Fäster nätet mot spänntrådarna. De bör vara av samma material som nätet så att de inte rostar före nätet.
• Stag: På änd- och hörnstolpar, och vid långa raka sträckor även mellan dem, ofta ungefär var 20:e till 25:e meter.

För ett vanligt trädgårdsstängsel går arbetet ungefär till så här:

1. Kontroll av stolparna. Laget kontrollerar linje, lod och att stolparna sitter fast. En sned eller lös stolpe åtgärdas före sträckningen, inte efteråt.
2. Dragning av spänntrådar. Trådarna dras från en ändstolpe till nästa änd- eller hörnstolpe. Den nedre tråden ligger strax ovanför marken eller grävskyddet, den övre några centimeter under nätets överkant och den mellersta ungefär på mitten. På mellanstolparna hängs trådarna i fästen eller najas fast.
3. Spänning av trådarna. Trådarna dras åt med spännarna, först den övre, sedan den nedre och den mellersta. Målet är en fast men inte överdrivet spänd tråd. För mycket kraft böjer ändstolparna även när stagen är bra.
4. Fästning av nätets början. En spännstång träs genom första raden maskor och fästs mot ändstolpen över hela höjden.
5. Utrullning och försträckning. Nätet rullas ut längs stängslet och vilar mot trådarna. I andra änden försträcks det för hand eller med en tillfällig stång och spännband så att det inte buktar.
6. Najning mot trådarna. Nätet najas mot den övre tråden minst vid varje mellanstolpe och däremellan med ungefär jämna mellanrum, därefter mot mellersta och nedre tråden.
7. Skarvning av rullar. Räcker inte rullen skarvas nästa genom att yttertråden flätas in i båda rullarnas maskor. Då syns skarven inte och blir ingen svag punkt.
8. Avslutning och efterspänning. I slutet av sträckan kortas nätet, den andra spännstången sätts och hela fältet dras åt en gång till. Avklippta trådändar böjs in så att ingen skadar sig.

Hur lång tid tar det?

Ett lag på två personer hinner normalt flera tiotal meter stängsel om dagen, på plan mark och med färdiga stolpar. Det tar längre tid med många hörn, grindar, slänter och anslutningar mot befintliga stängsel. Med lågt nät slipper man flytta stege, och därför går jobbet snabbare än vid de högre varianterna. Räkna med att spänntrådarna behöver efterspännas en gång efter några veckor.

Arbetsinsatsen per löpmeter styrs främst av hur många besvärliga partier stängslet har och hur lätt det är att komma åt. Jobbet blir enklare med:

• Plan mark och långa raka sträckor utan avbrott
• Stolpar i exakt linje och med tillräckligt härdad betong
• En fri remsa längs stängslet
• Materialet upplagt direkt på plats

Jobbet blir däremot svårare med:

• Slänter, brytpunkter och trappsteg i marken där nätet måste anpassas
• Många hörn, grindar och korta sträckor där ändförankringen upprepas
• Tät växtlighet, häck eller stenar tätt intill stolparna
• Rivning av gammalt nät och gamla trådar, om laget gör det
• Anslutning mot grannens stängsel, en mur eller en stensockel

I slänt dras det låga nätet normalt parallellt med marken. Flätat nät klarar det bra, svetsat sämre. I lutande terräng är flätat nät därför oftast det bättre valet. Längs gatan är det också klokt att tänka på snöröjningen. Plogsnö som pressas mot nätet kan trycka ut det nertill, så ett grävskydd eller en kraftigare nedre tråd gör nytta där.

• Spänning för tidigt efter gjutningen: Ändstolparna lutar in mot fältet, trådarna släpper och nätet hänger efter några veckor.
• Stag saknas eller är för klena: Hörnstolpen vrids och stängslet buktar i hörnet. Åtgärden är att lossa nätet och sträcka om det.
• Nätet bara fäst vid stolparna: Mellan stolparna bildas "magar", nätet buktar ut och blir permanent deformerat när någon lutar sig mot det.
• Skadad plast på plastbelagt nät: Med hårdhänt tånghantering skavs plasten av, tråden börjar korrodera och efter några år syns rostfläckar.
• Blandade metaller: Vanlig svart järntråd på förzinkat nät rostar och missfärgar omgivningen.
• Glipa vid marken: Sitter den nedre tråden för högt gräver sig hund eller räv under. Lösningen är grävskydd eller en lägre dragen nedre tråd.
• Felaktig skarv mellan rullar: Överlappas rullarna i stället för att flätas ihop syns skarven, och där glider nätet isär med tiden.
• Stolpar som tjälen lyfter: Efter första vintern står en eller flera stolpar högre eller snett, och nätet blir vågigt. Det beror oftast på för grunt satta stolpar, inte på själva nätmonteringen.

Ett lågt nät upp till 1,4 m är ett av de jobb som en händig villaägare klarar själv. Du jobbar från marken utan stege, och med en medhjälpare går det fort. Du behöver arbetshandskar, tång, avbitare, trådspännare och helst en tillfällig stång med spännband för att försträcka nätet. Se upp med trådändar som fjädrar och bär skyddsglasögon när du spänner. Ska du gräva för nya stolpar, ta först reda på om det går ledningar i marken, till exempel via Ledningskollen. Misstänker du el- eller gasledningar, gräv inte och kontakta ledningsägaren. Vid gaslukt, lämna platsen och ring 112.

1. Kontrollera att stolparna står i lod och i linje och att betongen har härdat tillräckligt.
2. Röj remsan längs stängslet från växtlighet och gamla trådar.
3. Fäst spännarna på änd- och hörnstolparna i höjd med nedre, mellersta och övre tråden.
4. Dra ut spänntrådarna, häng dem på mellanstolparna och dra åt dem lätt.
5. Spänn trådarna med spännarna, börja med den övre, och håll hela tiden koll på att ändstolparna inte rör sig.
6. Trä spännstången genom nätets yttersta maskor och fäst den mot ändstolpen.
7. Rulla ut nätet längs trådarna och försträck det i slutet av sträckan med hjälpstången.
8. Naja nätet mot den övre tråden, sedan mot den mellersta och nedre, med jämna mellanrum.
9. Fläta in yttertråden genom båda rullarnas maskor när du skarvar.
10. Korta nätet i slutet, sätt den andra spännstången och dra åt fältet.
11. Böj in avklippta trådändar och kontrollera sträckningen längs hela stängslet.

Efter några veckor, när materialet har satt sig, är det värt att efterspänna trådarna lite med spännarna. Gör gärna samma kontroll på våren efter den första vintern.

Gå längs hela stängslet, helst i dagsljus. Titta längs linjen från sidan, då ser du bäst om nätet buktar. Tryck lätt på nätet mitt i ett fält: det ska fjädra och gå tillbaka, inte bli kvar intryckt.

• Nätet är jämnt sträckt, utan vågor och bukter mellan stolparna
• Nätets överkant går i rak linje eller följer marken mjukt
• Änd- och hörnstolpar står i lod och stagen sitter fast
• Nätet är najat mot alla tre spänntrådarna med jämna mellanrum
• Spännstängerna är fästa över nätets hela höjd
• Skarvarna mellan rullarna är flätade och syns inte som en svag punkt
• Plasten på plastbelagt nät och trådar är inte skavd
• Najmaterialet är av samma metall som nätet
• Det finns ingen glipa vid marken som går att krypa under
• Trådändarna är inböjda och sticker inte ut någonstans
• Platsen är städad och trådrester bortforslade