Spänna spänntråd på nätstängsel

Nätet har ingen egen form, det är ett mjukt flätverk. Spänntråden gör det till ett stängsel: den håller nätet uppe, på mitten och nertill och för över dess vikt och vindtrycket till stolparna. Ett vanligt staket runt en villatomt har oftast tre rader tråd, på ett lägre stängsel räcker ofta två.

Gavelstolparna, hörnstolparna och grindstolparna tar den största belastningen. Det är i dem hela trådspänningen drar, därför monteras stödstag som stöttar dem från det håll tråden drar åt. Mellanstolparna styr bara tråden och håller den på rätt höjd.

Spänntråd används på nätstängsel runt tomter, hagar för djur, viltstängsel kring fruktträdgårdar och tillfälliga inhägnader. På säkerhetsstängsel spänns taggtråd på taggtrådsarmarna på liknande sätt.

En van hantverkare börjar med att kontrollera stolparna, inte tråden. En stolpe som redan är lös eller lutar drar sig ännu mer när tråden spänns.

1. Kontrollera att stolparna står i linje, är lika höga, sitter stadigt och att betongen runt dem har härdat tillräckligt.
2. Montera stödstag på gavel- och hörnstolparna i trådens dragriktning.
3. Fästa tråden på den första gavel- eller hörnstolpen så att fästet klarar full spänning.
4. Dra tråden genom fästena eller hålen i mellanstolparna, rakt och utan knäckar.
5. Sätta en trådspännare på den andra gavelstolpen och dra åt tråden lite i taget.
6. Hålla koll under åtdragningen på att tråden inte släpper och att gavelstolpen inte börjar luta.
7. Spänna alla trådrader lika mycket så att nätet inte drar ojämnt.
8. Klippa av överflödig tråd och böja in ändarna så att ingen skadar sig.

Har stängslet hörn spänns tråden i ett rakt avsnitt i taget, från hörn till hörn. En lång tråd som dras runt flera hörn är svår att få jämnt spänd och nöts sönder i böjarna.

• förzinkad tråd passar för vanliga förhållanden och till förzinkat nät,
• plastbelagd tråd har ett zinkskikt under plasten, tål fukt bättre och matchar grönt eller antracitgrått nät,
• trådspännare gör att du kan dra åt tråden stegvis och efterspänna den senare, en bra spännare släpper inte av sig själv,
• spännstång träs genom nätets kant vid gavelstolparna och fördelar dragkraften över hela höjden,
• stödstag, klammor och fästen bör höra till samma system som stolparna så att delarna passar ihop,
• najtråd används för att fästa nätet i spänntrådarna.

Som verktyg räcker en kombinationstång, en avbitare, en nyckel eller vev till spännaren och en snörlina eller ett vattenpass för att kontrollera höjden. Tråd och tillbehör bör komma från samma tillverkare eller åtminstone ha samma ytbehandling. Ett förzinkat fäste på plastbelagd tråd börjar ofta rosta tidigare.

Enklast är ett rakt stängsel på plan mark med stadigt ingjutna stolpar och systemanpassade stödstag. Då går spänningen snabbt och resultatet blir rakt.

Det här gör jobbet mer tidskrävande och krångligare:

• sluttning eller kuperad mark, där tråden ska följa marken och höjden måste kontrolleras vid varje stolpe,
• många hörn, vinklar och grindar, eftersom varje avsnitt spänns för sig,
• gamla stolpar som först måste riktas upp, gjutas om eller förses med stödstag,
• igenvuxen tomt eller ett stängsel tätt intill grannens byggnad, där det är trångt att arbeta,
• gammal, rostig tråd som måste tas bort innan den nya dras.

Anlitar du någon för jobbet kan arbetskostnaden i vissa fall ge rätt till ROT-avdrag. Vad som gäller kan du kontrollera hos Skatteverket.

I praktiken händer det oftast att tråden spänns för hårt. Många tror att ju hårdare, desto bättre. En överspänd tråd böjer dock gavelstolpen, drar loss den ur betongen eller går av i kylan när metallen drar ihop sig.

• för slak tråd, nätet blir då vågigt och hänger,
• stödstag som saknas eller är för klena på gavel- och hörnstolparna,
• spänning innan betongen under stolparna har härdat tillräckligt,
• trådrader som är olika hårt spända, nätet blir då rakt upptill och bukigt nertill,
• knäckt tråd i hörnen, som går av vid böjen,
• billiga spännare som släpper efter första vintern.

Varför spelar värme och kyla roll? Stål blir lite längre på sommaren och kortare på vintern. En tråd som spänns till max en varm dag blir överbelastad i januari, och i Sverige kan vinterkylan bli rejäl. Spänn därför gärna i milt väder och lämna lite marginal.

Du kan spänna tråden själv om stolparna redan sitter stadigt och stängslet inte är högre än ett vanligt trädgårdsstängsel. Använd kraftiga handskar och skyddsglasögon, en spänd tråd kan piska till om den går av.

1. Gå längs stängslet och kontrollera att alla stolpar sitter stadigt och står lodrätt.
2. Montera stödstag på gavel- och hörnstolparna om de inte redan finns.
3. Spänna upp en snörlina på önskad höjd och markera höjden för varje trådrad på stolparna.
4. Fästa tråden på den första gavelstolpen med en stadig ögla.
5. Dra tråden genom mellanstolparnas fästen längs hela avsnittet.
6. Sätta spännaren på den andra änden, haka fast tråden och dra åt med små varv.
7. Sluta dra åt när tråden är rak och gör ett fast motstånd när du trycker på den med handen, men inte ljuder som en sträng.
8. Spänna övriga trådrader på samma sätt.
9. Klippa av överflödig tråd och böja in ändarna ordentligt.
10. Kontrollera tråden efter några dagar och efterspänna försiktigt vid behov.

Om gavelstolpen rör sig när du spänner, avbryt arbetet. Släpp på spänningen och stabilisera stolpen först.

• tråden är rak när du tittar längs stängslet, utan svackor och vågor,
• alla trådrader är ungefär lika hårt spända,
• tråden ligger på samma höjd vid varje stolpe och följer marken i sluttningar,
• gavel- och hörnstolparna står lodrätt och har stödstag,
• spännarna är åtdragna, släpper inte och går att efterspänna senare,
• fästena på stolparna sitter stadigt och tråden är inte knäckt i hörnen,
• trådändarna är avklippta och inböjda,
• ytbehandlingen på tråd och fästen har inte skadats vid monteringen.