Prislista för byggarbeten: Montering av stödben upp till 2,7 m
Ange mängder så räknas priset om direkt. Prisnivå: Sverige. Ni kan anpassa priserna i Er prislista.
Alla priser visas exklusive moms. Arbetspriset avser endast arbete. Pris med material inkluderar även förbrukningsmaterial (fix, primer, fogmassa, fästmaterial). Kakel, klinker, golv, färg och sanitetsporslin väljer och köper kunden själv, de ingår inte i priset.
| Post | Enhet | Pris / enhet | Mängd | Totalt |
|---|---|---|---|---|
Staket och inhägnader kostnad | ||||
| Montera staketsträva upp till 2,7 m | st | 31 kr / st | st | ange antal- |
| Murning av betongblock för staket | st | 73 kr / st | st | ange antal- |
| Murning av staketstolpar | lpm | 404 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera betongstaket upp till 1,8 m | lpm | 368 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera betongstaket upp till 2,1 m | lpm | 423 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera betongstaket upp till 2,4 m | lpm | 441 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Staket med DT 12/15 block | kvm | kvm | - | |
| Staket med DT 20/25 block | kvm | kvm | - | |
| Demontera gammalt staket | lpm | 161 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera staketstolpe upp till 2,4 m | st | 459 kr / st | st | ange antal- |
| Montera staketstolpe upp till 2,7 m | st | 514 kr / st | st | ange antal- |
| Montera staketstolpe upp till 3,8 m | st | 643 kr / st | st | ange antal- |
| Montera Y-fäste/taggtrådsfäste | st | 26 kr / st | st | ange antal- |
| Spänna spänntråd | lpm | 9 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Spänna taggtråd | lpm | 14 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera staketram | st | st | - | |
| Montera specialanpassad staketram | st | st | - | |
| Montera staketpaneler | st | st | - | |
| Montera nätstaket upp till 1,4 m | lpm | 46 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera nätstaket upp till 1,8 m | lpm | 50 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Montera nätstaket över 3,0 m | lpm | 68 kr / lpm | lpm | ange antal- |
| Binda hörnförstärkning | st | 18 kr / st | st | ange antal- |
Vad ett stödben gör och vilka stolpar som behöver det
Ett stödben är ett snett stålstöd som håller staketstolpen på plats så att den inte lutar. Ena änden fästs vid stolpen och den andra gjuts fast i marken. Arbetet gäller stödben upp till 2,7 m, som används till vanliga och lite högre trädgårdsstaket. Mest behövs de vid nätstängsel, där nätet spänns och drar i ändstolparna med full kraft. Utan stödben lutar de stolparna ofta efter första vintern eller efter en kraftig blåst, och nätet börjar bukta. Hur stödbenen passar in i resten av arbetet med ett staket hittar du i översikten om staketbygge.
Spänt nät eller spänntråd drar i stolparna i staketets längdriktning. På mellanstolparna tar dragkrafterna från båda håll ut varandra. På änd- och hörnstolpar gör de inte det, där verkar kraften bara från ena hållet. Därför sitter stödben främst här:
- ändstolpar: ett stödben riktat in mot staketet,
- hörnstolpar: två stödben, ett längs varje sida av staketet,
- stolpar vid grind och gånggrind samt ställen där staketet byter riktning eller går ut i en slänt,
- långa raka sträckor: enligt tillverkarens anvisningar sätts stödben även längs vägen, till exempel vid spännstolpar.
Stödbenet sitter alltid på nätets sida, inte bakom stolpen. Det fungerar som en stötta som trycker stolpen mot nätets dragkraft. Om det satt på motsatt sida skulle dragkraften bara slita i det. Mot vind som tar rakt mot staketet hjälper ett stödben i staketlinjen nästan inte alls. Panelstaket, till exempel av 3D-paneler, monteras därför normalt utan stödben och får sin stabilitet från en stadig stolpgrund. Samma sak gäller vid montering av betongstaket upp till 1,8 m och för en tomtmur av formblock DT 20/25, som står på egen grund.
Det här behöver du bestämma innan du beställer
- Antal stödben: räkna ändstolpar (ett var), hörnstolpar (två var), stolpar vid grindar och spännstolpar enligt staketsystemet. Priset räknas per styck, så ett korrekt antal avgör budgeten.
- Staketsystem: stödben och klammer måste passa stolparnas diameter och typ. Enklast är att köpa dem från samma tillverkare som stolparna.
- Vem som står för materialet: kom överens om hantverkaren tar med stödben, klammer och betong eller om du köper dem själv.
- Tomtgräns: både stödbenet och betongfoten bör ligga helt på din tomt. Står staketet exakt i gränsen placeras stödbenen på din sida, eller så kommer du överens med grannen om placeringen.
- Ledningar i marken: nära tomtgränsen går ofta serviser. Innan grävningen börjar ska ledningarna vara utsatta av ledningsägarna, vilket du kan beställa via Ledningskollen.
Så monteras stödbenet steg för steg
Grunden är en stolpe som är stadigt fastgjuten och står lodrätt. Stödbenet monteras först därefter, helst samtidigt som stolpen eller strax efter, innan nätet spänns.
- Kontroll av stolpen. Stolpen ska stå i lod och sitta fast i marken. Ett stödben räddar inte en stolpgrund som har släppt.
- Inmätning. Höjden där stödbenet fästs i stolpen bestäms. Oftast är det i stolpens övre tredjedel, exakt läge anges av tillverkarens system. Därav följer var foten hamnar i marken.
- Vinkel. Stödbenet ska bilda ungefär 40 till 50 grader mot stolpen. Ett brant stödben stöttar knappt alls, ett för flackt blir långt och kan böja sig.
- Grop för foten. En grop för betongklotsen grävs, i vanlig praxis omkring 60 till 80 cm djup. I lerjord, som tjälar mer, och i kallare delar av landet lönar det sig att gå djupare. Botten packas och vid behov läggs ett lager makadam.
- Infästning i stolpen. Stödbenet fästs med klammer eller skruvförband. Förbandet ska sitta utan glapp.
- Stöttning. Stolpen kontrolleras ännu en gång med vattenpass och stödbenet stöttas med kilar eller reglar så att det inte rör sig under gjutningen.
- Gjutning. Foten gjuts med betong som stöts eller packas så att det inte blir håligheter. Ytan formas med lätt fall från stödbenet så att vatten rinner bort.
- Rostskydd. Ställen där stödbenet har kapats eller borrats behandlas med zinkspray eller rostskyddsfärg. Rörets öppna ände stängs med en propp så att vatten inte rinner in.
- Härdning. Medan betongen härdar får varken stödben eller stolpe röras. Vänta minst några dagar med att spänna nätet, beroende på betongtyp och väder.
- Efterdragning. När nätet är spänt dras klammern åt en gång till.
Material och varianter
Stödben är oftast av stålrör eller stålprofil, varmförzinkade och ofta plastbelagda i staketets färg. De bör passa stolparnas diameter och system, annars blir klammern svår att dra åt. Till högre och mer belastade staket lönar det sig med en tjockväggig profil.
Infästningar: klammer, skruvar och brickor bör vara förzinkade eller i rostfritt stål. En vanlig skruv rostar sönder långt innan staketet är slitet.
Betong: vanligen används betong i hållfasthetsklass C16/20 eller C20/25, alternativt torrbetong i säck avsedd för stolpar. För säckbetong gäller tillverkarens anvisningar, särskilt vattenmängd och härdningstid.
Vad priset beror på
Riktpriset för arbetet är 31 kr per styck. Det gäller ett normalfall: nytt staket, grävbar mark, fri åtkomst och en stolpe som redan sitter stadigt. Det här gör arbetet dyrare:
- Jordart: stenig eller hårt packad mark, fyllnadsmassor med byggrester och trädrötter gör grävningen långsammare. Om det behövs bilning eller borrning kan styckpriset stiga rejält, en tredjedel eller mer.
- Handgrävning nära ledningar: när kablar eller rör går nära tomtgränsen måste gropen grävas försiktigt med spade, utan maskin. Det ökar arbetstiden.
- Slänt: vinkel och fotdjup måste mätas noggrannare och gropen blir ofta djupare på ena sidan. Det fördyrar arbetet något.
- Dålig åtkomst: en smal remsa mellan staket och hus, planteringar eller en altan intill staketet kräver försiktigare arbete och mer städning.
- Komplettering av ett befintligt staket: nätet måste släppas, stolpen riktas upp och nätet spännas på nytt när betongen har härdat. Det är märkbart mer arbete än vid ett nytt staket. Är staketet för dåligt för att räddas kan rivning av gammalt staket vara ett bättre första steg.
- Antal: vid en större inhägnad görs grävning och gjutning samtidigt, så varje stödben blir billigare än när bara ett eller två monteras.
- Material: tjockväggig profil, rostfria infästningar eller färgbelagda stödben kostar mer än vanliga förzinkade. Om hantverkaren levererar materialet ingår det i priset.
När du jämför offerter, fråga om styckpriset även omfattar betong, klammer, rostskydd av snitt och propp, eller bara själva arbetet.
Vad som gör arbetet enklare och vad som drar ut på det
Snabbast går det när stödbenen monteras samtidigt som stolparna, eller när stolparna redan sitter i lod och betongen under dem har härdat. Då behöver hantverkaren varken rikta upp något eller vänta.
Starten skjuts ofta upp på grund av ledningar. Om de är utsatta och markerade innan hantverkaren kommer kan grävningen börja direkt. Det hjälper också om tomtgränsen är markerad och om du har pratat med grannen i förväg, ifall arbetet kräver att någon går in på grannens sida.
På plats bör det finnas vatten för betongblandning och en ledig yta där material och uppgrävda massor kan läggas.
Tjäle och långvarigt regn försenar däremot arbetet. Frusen mark är svår att gräva i och betong härdar långsammare i kyla, så det dröjer längre innan nätet kan spännas. Onödig väntan blir det också om någon spänner nätet innan stödbenen sitter. Då måste det släppas och spännas om.
Vanliga fel och hur de märks senare
För grund fot. En liten klots strax under markytan lyfts av tjälen och stödbenet slutar stötta. Det märks oftast efter första vintern när stolpen börjar luta.
Fel vinkel. Ett nästan lodrätt stödben håller inte stolpen, staketet lutar mer och mer och nätet buktar.
Stödben på fel sida. På sidan bort från nätet sliter dragkraften bara i det och stolpen böjs in mot staketet.
Glapp i klammern. Ett litet glapp växer med tiden och stödbenet slutar fungera. Staketet fjädrar när man trycker på det.
Håligheter i betongen. Betong som hälls i utan att packas håller bara till synes. Foten rör sig när nätet drar och betongen kan spricka.
Nätet spänns för tidigt. Färsk betong klarar inte dragkraften och stolpen rubbas. Felet går inte att rätta utan att montera om.
Oskyddade snitt. Ett kapat stödben utan rostskydd börjar rosta just vid infästningen. Ett öppet rör utan propp fylls dessutom med vatten.
Så kontrollerar du det färdiga stödbenet
- stödbenet sitter på den sida som nätet drar åt, vid hörn finns två,
- vinkeln mot stolpen är ungefär 40 till 50 grader,
- stolpen står fortfarande i lod när nätet är spänt,
- klammern är åtdragen och stödbenet rör sig inte i den,
- betongfoten har inga sprickor eller synliga håligheter,
- vatten rinner bort från foten och blir inte stående vid stödbenet,
- snitt är rostskyddade och öppna ändar stängda med propp,
- foten går inte över tomtgränsen,
- staketet fjädrar inte och lutar inte när du trycker med handen på stolptoppen.
Om du vill montera stödbenet själv
Om stolparna är stadigt fastgjutna och står i lod klarar du att montera stödbenet själv enligt stegen ovan. Kontrollera före grävningen att det inte går gasledning, elkabel eller vattenledning på platsen. Utsättningen görs av ledningsägarna. Om du skadar en gasledning när du gräver, gå genast till ett säkert avstånd och ring 112. Kontakta sedan gasnätsbolagets felanmälan, eftersom det inte finns något nationellt gasnummer. I Stockholm, Solna och Sundbyberg är det Driva Gasnät på 0771-41 01 00, knappval 1, dygnet runt. Försök aldrig laga en skadad kabel eller ledning själv, det får bara ledningsägaren göra.
- Ta fram stödben, klammer, förzinkade skruvar, betong, makadam, spade, vattenpass, tumstock, kilar eller reglar för stöttning samt zinkspray och propp innan du börjar.
- Arbeta två och två. En person håller stödbenet i rätt vinkel och följer vattenpasset, den andra drar åt klammern och gjuter.
- Kontrollera vinkeln innan du börjar gräva. Det räcker att hålla stödbenet mot stolpen och markera fotens läge med en pinne.
- Blanda betongen i mindre satser och fyll på i omgångar, stöt varje lager direkt.
- Arbeta i torrt väder utan minusgrader så att betongen härdar jämnt.
- Spänn nätet först efter den tid som betongtillverkaren anger och dra sedan åt klammern en gång till.
Vanliga frågor
Riktpriset är 31 kr per styck. Slutsumman påverkas av jordart, åtkomst till staketet, slänt, antal stödben och om de monteras till ett nytt eller ett befintligt staket.
Nej. Vid nätstängsel sätts stödben främst vid änd-, hörn- och spännstolpar samt vid grindstolpar. Mellanstolparna behöver normalt inga, så länge tillverkarens system inte kräver det.
Oftast inte. Paneler spänns inte, så de drar inte i stolparna i sidled som ett nät gör. Mot vind som tar rakt mot staketet skulle ett stödben i staketlinjen ändå knappt hjälpa. Det som avgör stabiliteten är framför allt en stadig stolpgrund.
Ja. Nätet släpps oftast lite, en lutande stolpe riktas upp och stödbenet monteras på samma sätt. Om stolpen sitter löst i marken hjälper inte stödbenet ensamt, då behöver stolpgrunden lagas först.
Betongen måste först ha härdat tillräckligt. Normalt väntar man minst några dagar, i kallt väder längre. För säckbetong avsedd för stolpar anger tillverkaren tiden på förpackningen.
Kontrollera först om klammern har glapp och sedan om foten har rört sig eller spruckit. Är både klammer och fot i ordning sitter felet oftast i själva stolpens grund. Då behöver grunden lagas och stödbenet justeras på nytt.
Relaterade arbeten
Aktuella priser för murar av block, betongstaket, stängselnät och staketpaneler. Se vad arbetet omfattar och vad som påverkar kostnaden.
Så rivs ett gammalt staket med stolpar och plintar, vad som gör jobbet svårare, vad du bör tänka på innan och hur du kontrollerar resultatet.
Så monteras ett betongstaket upp till 1,8 m: grund, stolpar och paneler, vad som gör jobbet svårare och hur du kontrollerar det färdiga staketet.
Så byggs en mur av formblock DT 20 och DT 25: grund, armering, gjutning, vanliga misstag och vad du kontrollerar innan du tar emot arbetet.
Så gjuts en staketstolpe fast i betong, hur djup gropen ska vara och vad som skiljer en stolpe på 2,4 m från högre varianter.
Så monteras taggtrådsbyglar på staketstolpar, vilken typ du ska välja, vad du ska tänka på med tagg- och rakbladstråd och hur du kontrollerar jobbet.
Räkna på hela projektet, inte bara ett arbete
Ni väljer poster från alla yrkesgrupper och NUMIQ sammanställer en offert för Ert eget projekt eller Er kunds.