Montering av betongstaket upp till 2,4 m

I prislistan finns tre separata poster: montering av betongstaket upp till 1,8 m, upp till 2,1 m och upp till 2,4 m. Det kan se ut som att skillnaden bara är antalet plattor per fack. I praktiken ändras mycket med varje extra rad: belastningen, elementens vikt, hur de hanteras och riskerna under monteringen.

• Ett staket upp till 1,8 m skymmer bara delvis en stående person. Stolparna är kortare och lättare, fundamenten mindre och de flesta plattor går att sätta från marken
• Ett staket upp till 2,1 m ger oftast fullt insynsskydd mot gatan. Det går fortfarande att bygga utan ställning, men de översta plattorna lyfts in ovanför huvudhöjd
• Ett staket upp till 2,4 m skymmer även insyn från en högre liggande gata eller grannens altan. Stolparna är tydligt längre och tyngre, fundamenten behöver bli djupare eller bredare, de översta plattorna sätts från ställning eller med lyftanordning, och vinden belastar staketet betydligt mer

Varför spelar vinden så stor roll? Ett betongstaket är en tät vägg utan glipor. Ju högre det är, desto större yta trycker vinden mot och desto längre blir hävarmen som för ner kraften i fundamentet. Ett 2,4 m högt staket belastas alltså inte bara en tredjedel mer än ett på 1,8 m. Skillnaden vid stolpens fot är betydligt större. Därför föreskriver tillverkarna ofta förstärkta stolpar, större fundament eller begränsad höjd på öppna, vindutsatta lägen för de högsta uppställningarna.

Varianten upp till 2,4 m är rätt när höjden faktiskt löser ett problem. Vill du bara markera gränsen mot grannen räcker ofta 1,8 eller 2,1 m. Då slipper du en mer krävande montering och mycket skugga i trädgården. Ett högt staket kastar nämligen lång skugga. På staketets norra sida hamnar en remsa gräsmatta eller rabatt i skugga större delen av dagen, och det gäller även på grannens sida.

Tomtgräns och samförstånd med grannen

Tomtgränsen bör vara utsatt av en lantmätare eller mätfirma, inte uppskattad efter ett gammalt staket. Ett felplacerat betongstaket rättar man inte genom att flytta några stolpar. Man får bila bort fundament. Står staketet mot grannen är det klokt att komma överens skriftligt om läge, utseende och vem som sköter vad. Ett 2,4 m högt staket påverkar både ljus och utsikt på hans sida.

Ledningar i marken

Lika viktigt är att ta reda på var det finns ledningar i marken: el, vatten, avlopp, fiber, tele och i vissa områden gas. Via Ledningskollen kan du fråga ledningsägarna om ledningar i området, och de kan sedan visa eller märka ut var de går. Fundamentgroparna grävs ofta till ett djup där ledningar normalt ligger, så det här steget är viktigt.

Om en gasledning skadas vid grävningen eller om det luktar gas: lämna platsen direkt, använd inte öppen eld eller elektriska apparater och ring 112. Arbete på gasledningar får bara utföras av behörig personal.

Åtkomst, mark och angränsande arbeten

• Längs staketlinjen behövs en fri remsa på minst en till två meter, utan buskar, rötter och gammalt staket
• Lastbilen med material behöver plats att lasta av, helst nära staketet. Att bära långa stolpar över tomten går långsamt och är riskabelt
• Placering av grind och gånggrind ska vara bestämd, inklusive öppningens bredd och vilken typ av stolpar som behövs
• Planerar du grindmotor, porttelefon, kamera eller belysning ska skyddsrör för kablar läggas innan fundamenten gjuts. Själva inkopplingen gör en behörig elektriker
• Finns det en nivåskillnad mot grannen måste ni i förväg lösa vem som tar upp jordtrycket, och med vad

Utsättning och grävning

Montörerna spänner en lina längs gränsen och markerar stolparnas lägen. Avståndet mellan stolparna bestäms inte på känn. Det utgår från tillverkarens plattlängd, oftast ungefär två meter, plus spelet i spåren. Därefter borras eller grävs gropar för fundamenten. För ett staket upp till 2,4 m används oftast en motorjordborr eller en borr på grävmaskin, eftersom groparna är djupa och många på en längre sträcka.

Fundamentens djup styrs av tillverkarens anvisningar och av marken. I Sverige varierar tjäldjupet mycket mellan södra och norra delarna av landet och mellan olika jordarter. Fundamentet ska normalt ner under tjäldjupet, annars kan tjälen lyfta stolparna. För den högsta varianten kräver tillverkarna ofta djupare eller bredare fundament än för ett staket på 1,8 m.

Stolparna sätts i fundamenten

Först sätts en ändstolpe eller hörnstolpe. Den ställs i gropen, lodas med vattenpass åt två håll, justeras i höjd efter linan och gjuts fast. Sedan följer stolparna en efter en. Ett beprövat sätt är att lägga in den nedersta plattan mellan nygjutna stolpar eller använda en distansläkt, så att avståndet blir exakt. Vid 2,4 m är stolparna, inklusive delen i marken, ungefär tre och en halv meter långa och tunga. Därför hanteras de av flera personer eller med kranarm och stöttas med snedsträvor tills betongen har härdat.

En viktig detalj: färsk betong i fundamentet håller inte stolpen mot vind eller mot trycket när fler plattor läggs i. Första dagen sätts därför oftast bara den nedersta plattan, eller de två nedersta, och resten fylls på när fundamenten har härdat.

Plattorna läggs i

Först kommer grävskyddsplattan, som delvis sitter under marknivå och hindrar hundar och djur från att gräva sig under. Sedan sänks övriga plattor ner i spåren uppifrån. Upp till ungefär två meter går det att arbeta från marken eller stege. De översta raderna i ett 2,4 m högt staket sätts från ställning, rullbockar eller med kranarm. Varje platta ska vila mot den under i hela sin längd, utan att luta eller kärva i spåret. Med mönstrade plattor gäller det att mönstret löper vidare och att framsidan vänds åt rätt håll.

Avslutning

Stolparna får sina huvar, som skyddar stolptoppen mot vatten och frost. Runt fundamenten fylls jord tillbaka och marken formas så att vattnet rinner bort från staketet och inte blir stående vid grävskyddsplattan. Betong- och bruksstänk tas bort från plattorna medan de är färska.

Stolpar

Ett system innehåller flera typer av stolpar, och fördelningen måste räknas noga vid beställningen:

• Mellanstolpar har spår på två motstående sidor
• Ändstolpar har spår på en sida och står vid grind eller i slutet av staketet
• Hörnstolpar har spår i rät vinkel
• Vissa tillverkare har förstärkta stolpar med större tvärsnitt eller mer armering just för de högsta uppställningarna

Vid 2,4 m ska du alltid kontrollera i tillverkarens tekniska blad vilken stolpe som anges för den höjden. En vanlig stolpe avsedd för lägre staket kan med tiden böjas eller spricka vid foten.

Plattor och yta

Plattorna är oftast 25 till 50 cm höga och armerade med stål. Det finns släta plattor, plattor som imiterar sten, tegel eller trä och plattor med mönster på en eller båda sidor. Dubbelsidigt mönster är bra mot grannen eller mot gatan, där båda sidorna syns. Höjden byggs upp så att grävskyddsplattan och övriga rader ryms inom stolpens höjd över mark. Vid 2,4 m blir det flest rader och därmed flest plattor per löpmeter.

Betong till fundamenten

Till fundamenten används fabriksbetong eller betong som blandas på plats, i den hållfasthetsklass tillverkaren rekommenderar. För ett långt staket upp till 2,4 m lönar sig oftast betongbil: volymen är stor och jämn kvalitet betyder mer än för ett lägre staket. Torrbruk i säck passar bättre för korta sträckor och reparationer.

Ytbehandling

Betongen kan lämnas obehandlad, impregneras eller målas med färg för betong och fasad. Målning görs först när betongen har torkat ut ordentligt, i torrt väder. Impregnering minskar vattenupptaget och bromsar mossa på skuggsidan, något som syns tydligare på ett högt staket.

Priset per löpmeter utgår från normala förhållanden. Hur krävande jobbet faktiskt blir beror främst på följande:

• Plan mark och lättborrad jord går fort. Stenig mark, sprängsten, byggrester eller trädrötter gör det långsammare
• En slänt innebär att facken trappas av, att längre stolpar behövs vid varje steg och att mätningen kräver mer noggrannhet
• God åtkomst för bil och maskin kortar hanteringen av tunga element. En smal passage mellan husen gör den betydligt mer tidsödande
• Många hörn, vinklar och korta fack ger mer kapning av plattor och fler exakta mått
• Ett gammalt staket som först ska rivas ger extra arbete och bortforsling. Gamla eternitskivor kan innehålla asbest, och då ska de tas bort av ett företag med asbestkompetens
• Vid 2,4 m tillkommer ställning eller kranarm, ett större lag och längre tid mellan gjutning och färdigställande
• Blöt mark och regn stoppar gjutningen, och vid minusgrader går det inte att gjuta utan särskilda åtgärder

Om arbetet utförs på din bostad kan du i många fall använda ROT-avdrag för arbetskostnaden. Vilka delar av ett staketbygge som omfattas och vilka villkor som gäller kan du kontrollera hos Skatteverket innan du skriver avtal.

• Grunda eller smala fundament: staketet börjar luta efter första vintern eller en kraftig storm. Vid 2,4 m händer det snabbare och syns tydligare än på ett lägre staket
• Felaktigt stolpavstånd: plattan går inte in i facket eller har stort glapp och slår. Rättelsen kräver att stolpen bilas loss
• Stolpar som inte står i lod: på ett högt staket växer avvikelsen uppåt och de översta plattorna kärvar i spåret
• Full plattbelastning innan betongen har härdat: stolpen vrids eller lutar i fundamentet och går inte att räta upp
• Stolpar avsedda för lägre höjd: sprickor vid stolpfoten som först ser ut som hårfina streck och sedan vidgas
• Staketet används som stödmur: jord från grannens sida trycker på plattorna, som buktar ut och spricker. Ett betongstaket i element är inte gjort för att hålla tillbaka jord
• Vatten som blir stående vid grävskyddsplattan: plattorna suger upp vatten, flagnar på vintern och växer igen med mossa
• Bortglömda skyddsrör till grinden: senare måste man gräva längs det färdiga staketet eller bila i fundamenten
• Skadade plattkanter vid avlastning och bärning: avslagna hörn på en mönstrad yta går inte att laga diskret

I praktiken händer det ofta att ett staket på 2,4 m byggs på samma sätt som ett lägre, bara med fler plattor. Det ser bra ut de första månaderna, och problemet visar sig först efter några höststormar.

Monteringen görs i två etapper. I den första sätts linjen ut, groparna borras och stolparna sätts och gjuts fast tillsammans med de nedersta plattorna. I den andra, när betongen har härdat, kompletteras de övre raderna och huvarna. Mellan etapperna går oftast några dagar, i kallt väder längre. Exakt tid beror på tillverkarens anvisningar och temperaturen. För ett staket upp till 2,4 m ska den väntetiden inte kortas, eftersom de översta raderna ger stolpen störst hävkraft.

På plan mark med god åtkomst klarar ett vant lag att sätta stolparna för en vanlig tomt på en till några dagar. Hela arbetet, inklusive avslutning, tar oftast en till två veckor. Slänt, stenig mark eller dåligt väder förlänger tiden. Betongen fortsätter att härda i flera veckor, så vänta med målning och tyngre belastning, till exempel att hänga upp stora krukor eller luta material mot staketet.

Själva monteringen av ett staket upp till 2,4 m är inget jobb för en lekman. Det handlar om element som väger tiotals kilo och lyfts in ovanför huvudhöjd, ofta från ställning, och fel i fundamenten är svåra att rätta i efterhand. Förberedelserna kan du däremot sköta själv och spara både tid och onödiga problem för montörerna.

1. Beställ utsättning av tomtgränsen och se till att markeringarna syns tydligt.
2. Gör en förfrågan via Ledningskollen och märk ut ledningarnas sträckning med färg eller pinnar.
3. Kom överens med grannen om staketets läge, dubbelsidigt mönster och åtkomst från hans sida under monteringen.
4. Röj remsan längs staketlinjen från buskar, rötter, sten och skräp.
5. Riv ett gammalt trä- eller nätstaket om det inte innehåller asbest och kör bort avfallet.
6. Bestäm och märk ut grindens och gånggrindens exakta läge och bredd.
7. Bestäm vilka kablar som ska till grind och belysning och ta fram skyddsrör, så att montörerna kan lägga dem före gjutningen.
8. Ordna en plan och fast yta för avlastning av material, så nära staketet som möjligt.

Gå längs hela staketet på båda sidor, helst i dagsljus och med vattenpass och lina till hands. På ett högt staket syns avvikelser tydligast om du siktar längs linjen från ena änden.

• Stolparna står i lod åt båda hållen och rör sig inte när du trycker på dem
• Staketets överkant är rak eller, i slänt, jämnt avtrappad
• Alla plattor ligger an mot varandra i hela längden, slår inte och har inget stort glapp i spåret
• Plattor och stolpar saknar sprickor, avslagna kanter och betongrester
• Mönstret löper vidare och framsidan är vänd åt det håll ni kommit överens om
• Alla stolpar har sina huvar
• Runt fundamenten är det återfyllt och marken leder bort vatten från staketet
• Öppningarna för grind och gånggrind har avtalad bredd och skyddsrören för kablar finns på plats
• Staketet står på den utsatta gränsen och du har fått information om vilket system som använts och hur det ska skötas