Mur och staketsockel av formblock 12/15

Formblock är betongblock med hålrum. Siffran anger blockets tjocklek i centimeter, ungefär 12 eller ungefär 15 cm. I hålrummen läggs armering och sedan gjuts de fulla med betong. Blocket fungerar alltså som en form som blir kvar. Det är betongkärnan med stålet som bär.

De tunna blocken passar framför allt i de här situationerna:

• Sockel under staketsektioner, nät eller träfyllning, normalt upp till ungefär 30 till 80 cm
• Låg hel mur längs gångväg, runt rabatt eller förgårdsmark
• Avgränsning på en smal remsa vid tomtgränsen, där en tjockare vägg tar onödigt mycket plats
• Ersättning av en gammal, sönderfrusen betongsockel i samma linje

Varför är höjden så viktig för ett tunt block? En hel mur fungerar som ett segel. Ju högre den är, desto mer tar vinden i och desto större krafter verkar nere vid grunden. En vägg på 12 till 15 cm har liten stabilitet. Därför bygger man inte en hög hel mur av den utan pelare av tjockare block eller utan att en konstruktör har räknat på den. Tillverkaren anger rimlig höjd för sitt block. För högre hela murar lönar det sig att ta hjälp av en konstruktör.

På NUMIQ finns också en separat post för mur av formblock 20/25. De ser likadana ut, men de passar för olika uppgifter. Skillnaden ligger inte bara i tjockleken, utan också i vad väggen klarar, hur den gjuts och hur mycket arbete som hör till.

• Användning: 12/15 är typiskt en sockel eller en låg mur. 20/25 väljs för högre hela murar, bullerskydd, grindstolpar och där väggen ska ta upp en mindre nivåskillnad i marken
• Hålrum och betong: tunna block har smala hålrum. De kräver betong med fin ballast och en försiktigare gjutning. Tjocka block tål vanligare betong och rymmer mer armering
• Grund: under 12/15 räcker oftast en smalare grundsula. Under 20/25 blir den bredare och vid högre mur också kraftigare armerad
• Vikt och hantering: tunna block bär en person utan problem, även genom en trädgård utan tillfart. Tjocka block är tyngre, och på längre sträckor är det värt att planera för pallyftare eller maskin
• Betongåtgång: per löpmeter vid samma höjd går det klart mindre betong i 12/15. Det förenklar logistiken och gör det ofta möjligt att blanda betongen på plats
• Risker: den tunna väggen är känsligare för utbuktningar vid gjutning, för vind och för jordtryck. Den tjocka är robustare, men ett större fel i grundläggningen är svårare att rätta till

Kort sagt: vill du ha en sockel under staketsektioner och muren inte ska hålla emot jord, räcker 12/15 normalt. Vill du ha en hel mur i manshöjd, ligger grannens tomt en halvmeter högre eller ska en tung grind hängas på muren, välj 20/25 eller åtminstone pelare av tjockare block.

Tomtgränsen

Muren står vid gränsen, och gränsen ska vara säker. Det händer ofta att ett gammalt staket inte stämmer med den verkliga fastighetsgränsen, ibland med flera decimeter. Är du osäker kan du låta Lantmäteriet eller en mätfirma visa var gränspunkterna ligger. Prata med grannen innan någon börjar gräva. En tvist om en remsa mark är mycket svårare att lösa när betongen redan är gjuten. Bor du i en bostadsrättsförening och muren ska stå på föreningens mark är det styrelsen som bestämmer.

Ledningar i marken

Längs tomtgränser går ofta vattenledningar, el, fiber och ibland gas. Ta reda på var ledningarna ligger innan ni gräver, till exempel via Ledningskollen, så att ledningsägarna kan visa var deras ledningar går. Gräv för hand där en ledning ligger nära. Skadar du en gasledning eller känner gaslukt: gå genast till säkert avstånd, använd ingen öppen eld eller elektrisk utrustning och ring 112. Rör aldrig en skadad strömförande kabel. Felet åtgärdas av elnätsbolaget och en behörig elektriker.

Grund och tillgänglighet

Formblock 12/15 läggs på en gjuten grundsula. Den ska ligga på tjälfritt djup eller skyddas med markisolering, så att tjälen inte lyfter muren. Tjäldjupet varierar mycket i Sverige. I södra delarna rör det sig ofta om ungefär en meter, längre norrut betydligt mer, och det beror också på jordarten. Lera och silt tjälar mer än sand och grus. I den färska grundsulan sätts lodräta armeringsjärn, så kallade startjärn, som sedan binder ihop grunden med väggen.

Kontrollera om prisposten omfattar schakt och grund eller bara själva muren. Se också till att en lastbil kan lossa en pall block, att det finns en plats att ställa pallen på och att det finns vatten och el till betongblandaren.

1. Murlinjen sätts ut med snöre mellan pinnar. Överkantens höjd och läget för grind, gånggrind och rörelsefogar bestäms.
2. Grundsulan kontrolleras: planhet, höjd och startjärnens läge. Är grunden ojämn, justeras första skiftet med bruk.
3. Första skiftet sätts i cementbruk exakt efter snöre och vattenpass. Det är det viktigaste momentet, eftersom varje fel förstärks uppåt.
4. De följande skiften läggs torrt i förband, alltså med fogarna förskjutna ett halvt block. Vid ändar och grindar används ändblock eller kapade block.
5. Liggande armering läggs i blockens spår, normalt ungefär vartannat skift. De lodräta järnen skarvas enligt ritningen.
6. Betongen fylls i omgångar, inte hela höjden på en gång. Den packas genom stickning eller försiktig vibrering.
7. Lod och linje kontrolleras medan betongen ännu är färsk, så att väggen kan justeras lite.
8. Överkanten avslutas: betongen dras av, infästningar för sektioner eller stolpar sätts och senare läggs murkrön.
9. Ytbehandlingen görs när betongen har härdat: puts, beklädnad, färg eller synligt block om tillverkaren tillåter det.

Gjutning av tunna formblock

Med 12/15 är gjutningen den känsligaste delen av jobbet. Hålrummen är smala och grov sten fastnar i dem. Då bildas tomrum utan betong som inte syns utifrån. Därför används betong med fin ballast, normalt upp till ungefär 8 mm, och med en lösare men inte vattnig konsistens. Hållfasthetsklassen anger blocktillverkaren eller konstruktören, oftast handlar det om vanlig konstruktionsbetong.

Betongen fylls i lager. Tillverkarna anger normalt några skift i taget, så att trycket från den färska betongen inte buktar ut eller spräcker det tunna blocket. Den packas med en stav eller med en stavvibrator med smalt huvud, kort och försiktigt. För lång vibrering får den tunna väggen att svaja och trycker den ur linje.

Tider och när muren tål belastning

Att stapla och gjuta tunna block går ganska fort. Mer tid går åt till schakt, grund och väntan på betongen. Grundsulan bör härda några dagar innan man murar på den. Betongleverantören anger när den har tillräcklig hållfasthet. På sommaren ska betongen skyddas mot snabb uttorkning, därför vattnar man gärna väggen och täcker den med plast i några dagar. När temperaturen ligger kring noll gjuter man inte utan särskilda åtgärder.

Staketsektioner monteras normalt efter några dagar. Puts eller beklädnad kommer oftast först efter några veckor, när betongen har härdat och torkat. Betong når sin fulla hållfasthet efter ungefär 28 dygn.

Blocken

Formblock görs av betong, en del med slät och andra med grövre yta. Ett vanligt grått block är tänkt att putsas eller kläs. Vill du ha en mur utan puts, välj ett block som tillverkaren uttryckligen anger som synligt eller avsett för murar och staket. Förutom vanliga formblock finns dekorativa mursystem med kluven yta, som har egna pelar- och avslutningsdelar.

Armering

I tunna block används järn med mindre diameter, eftersom grövre stål med tillräckligt betongtäckskikt inte får plats i de smala hålrummen. Armeringen får inte ligga an mot blocket. Den ska vara omsluten av betong, annars rostar den snabbt. För en sockel under staketsektioner räcker oftast en enklare armering. För en högre hel mur avgör konstruktörens beräkning.

Avslutning och yta

Överkanten skyddas av ett murkrön av betong eller natursten. Det ska ha utstick och droppnäsa, så att vattnet inte rinner längs väggen. Under krönet används frostbeständigt fix eller bruk, inte vanligt inomhusbruk. Ytan kan få sockelputs för utomhusbruk, beklädnad av sten eller stenstrimlor eller en fasadfärg avsedd för betong. På den sida som har kontakt med jord är det bra med en tätande slamma. Annars sugs fukt upp i väggen och putsen flagnar.

Snabbast går det på plan mark, med bra tillfart och en grund som ligger exakt i rätt höjd. Svårare blir det vid:

• Sluttning, där grund och mur måste trappas och fler block behöver kapas
• Många hörn, bågar, gånggrindar och avslutningar på en kort sträcka
• Dålig tillfart, när både block och betong måste bäras genom trädgården
• Ojämn eller gammal grund som behöver justeras eller delvis bytas
• Rivning och bortforsling av gammalt staket, rötter från träd och buskar i murlinjen
• Ledningar i murlinjen som tvingar fram handgrävning eller en ändrad dragning
• Höga krav på ytan, till exempel synligt block där ingen betong får hamna på väggen

Med 12/15 hjälper det att blocken är lätta och att betongåtgången är liten. Ställer man ändå krav på det tunna blocket som hör hemma hos den tjockare varianten, flyttas kostnaderna till mer komplicerad armering, pelare och reparationer. Murningsarbetet kan i många fall ingå i underlaget för ROT-avdrag, medan material inte gör det. Kontrollera villkoren hos Skatteverket.

Vad som ska samordnas med andra hantverkare

Muren är oftast bara en del av staketet. Innan gjutningen måste det vara klart vilken fyllning som ska sitta på sockeln. Infästningar för sektioner, stolpar för nät eller konsoler för trä gjuts in i färsk betong eller borras senare. Borrar man i en tunn vägg kan kanten spricka, därför lönar det sig att lösa infästningen i förväg. Samordna också:

• Skyddsrör för el till grind, belysning, ringklocka eller porttelefon, som läggs in före gjutningen. Själva inkopplingen gör en behörig elektriker
• Plats för brevlåda och eventuella nischer för mätarskåp, enligt elnätsbolagets anvisningar
• Grindstolpar, som vid tyngre grind byggs av tjockare block och inte av 12/15
• Avvattning vid muren, så att vatten från hårda ytor inte rinner mot murfoten
• Markarbeten, plattsättning och kantsten som kommer senare

• För grund sula utan markisolering: muren lutar eller spricker efter några vintrar, eftersom tjälen lyfter den
• Saknade startjärn: väggen sitter bara fast i grunden med bruk och kan vältas av vind eller en påkörning
• Grov ballast i smala hålrum: tomrum blir kvar, armeringen utan betong rostar och rostfärgat vatten tränger ut på ytan
• Hela höjden gjuten på en gång: blocken buktar ut, glider isär eller väggen går ur linje
• Inga rörelsefogar på en lång sträcka: lodräta sprickor dyker upp på slumpvisa ställen. Rörelsefogar görs normalt med några meters mellanrum, exakt avstånd anger tillverkaren
• Murkrön utan utstick eller droppnäsa: vatten tränger in i överkanten, putsen faller av och betongen fryser sönder
• Vanlig puts utan tätning mot mark: muren är ständigt blöt nertill, saltutfällningar och mossa syns
• Tunn vägg använd som stödmur: den tippar av jordtrycket, även om den är låg

En låg sockel under nät eller staketsektioner klarar du själv om du är händig och redan har en färdig, härdad grundsula med startjärn. Ge dig inte på höga hela murar, stödmurar eller arbete nära ledningar på egen hand.

1. Kontrollera grundsulans planhet och höjd och märk ut den högsta punkten.
2. Spänna ett snöre längs hela murlinjen mellan stadiga pinnar.
3. Blanda cementbruk och sätta första skiftet exakt efter snöret.
4. Kontrollera varje block med vattenpass på längden och på tvären.
5. Låta bruket under första skiftet binda, normalt till nästa dag.
6. Lägga de följande skiften torrt med förskjutna fogar.
7. Lägga liggande armering i spåren och binda fast de lodräta järnen.
8. Blanda betong med fin ballast eller beställa en lämplig färdigblandning.
9. Fylla i lager och sticka varje lager med en stav.
10. Kontrollera linje och lod efter varje lager.
11. Gjuta in infästningar för staketets fyllning i den färska betongen.
12. Täcka väggen med plast och vattna den i några dagar.
13. Lägga murkrön i frostbeständigt fix när betongen har härdat.

Den enklaste kontrollen är att sikta längs väggen från ena änden. Linjen ska vara rak, utan vågor eller utbuktningar. Kontrollera lodet med vattenpass på flera ställen och överkanten längs hela sträckan. Knacka med en hammare på blocken: där betong saknas låter det ihåligt. Titta på fogarna mellan blocken, där ska varken betong ha runnit ut eller armering synas. Kontrollera murkrönens utstick, lutning och hela fogar.

• Muren står på den överenskomna gränsen och i avtalad linje
• Väggen är i lod, rak och utan utbuktningar
• Överkanten är vågrät eller jämnt trappad efter marken
• Rörelsefogarna sitter på avtalade ställen
• Ingen armering eller tomma hålrum syns i fogarna
• Infästningarna för fyllningen sitter med rätt avstånd
• Skyddsrören för el finns på plats och går att dra kabel i
• Murkrönen har utstick och droppnäsa och sitter fast
• Området är städat och betongrester borttagna från vägg och mark
• Du har fått besked om när muren kan putsas och belastas