Montering av stängselnät upp till 1,8 m

Nät upp till 1,4 m används oftast runt trädgårdar, fritidshus och mellan grannars tomter. Det stoppar hunden och de flesta djur, ser lätt ut och tar inte bort utsikten. Det är den enklaste varianten och något som en händig villaägare ofta klarar själv.

Nät upp till 1,8 m är vanligt runt villor. En vuxen tar sig inte över det i förbifarten, och stängslet släpper ändå igenom ljus och luft. Den större ytan tar däremot mer vind, så hörn- och ändstolparna måste sättas extra stadigt.

Nät över 3 m hör hemma kring industriområden, lager, idrottsplatser, gårdar och hägn. Här handlar det inte längre om ett vanligt trädgårdsstängsel utan om en konstruktion som vinden trycker på nästan som på ett segel. Det krävs grövre stolpar, djupare fundament, fler rader spänntråd och ofta en snedställd överbyggnad för taggtråd. Ett så högt stängsel bör planeras och byggas av ett företag med erfarenhet av den typen av arbete, eftersom det också innebär arbete på höjd.

• Förzinkat nät är det enklare alternativet och passar där funktionen är viktigare än utseendet. I fuktiga lägen kan rost dyka upp med tiden.
• Plastbelagt nät har ett lager PVC på den förzinkade tråden, oftast i grönt. Det står bättre emot fukt och slitage och smälter in snyggare i trädgården. Till ett permanent stängsel runt huset väljs det oftare.
• Svetsat nät eller grövre fyrkantsnät används till höga stängsel, där nätet måste tåla större spänning.

Utöver nätet behöver du mellanstolpar, kraftigare hörn- och ändstolpar, stag, spänntråd, trådspännare, najtråd eller clips och betong för att gjuta fast stolparna. Snåla inte på smådelarna: det är oftast där stängslet börjar släppa först.

Först behöver du veta exakt var tomtgränsen går. Är du osäker kan du kontakta Lantmäteriet för att få gränsen utmärkt, så att stängslet inte hamnar på grannens mark. Det är också klokt att prata med grannen innan arbetet börjar. Sedan märks linjen ut med pinnar och snöre, och du bestämmer var grind och hörn ska sitta.

Stolparna placeras oftast med 2 till 2,5 m mellanrum, tätare om tomten är blåsig eller stängslet högt. Groparna för ett vanligt stängsel brukar vara ungefär 60 till 80 cm djupa, helst ner under tjäldjupet. Tjälen går betydligt djupare i norra Sverige än i södra, så ta hänsyn till var du bor. Över 3 m görs fundamenten djupare och kraftigare, ofta 80 till 120 cm beroende på jordart och konstruktion.

Först gjuts hörn- och ändstolparna fast tillsammans med stagen, eftersom det är mot dem hela nätet spänns. Mellan dem dras ett snöre, och efter det sätts mellanstolparna, var och en kontrollerad med vattenpass. Betongen måste härda innan stolparna belastas. Tillverkarna anger oftast några dagar.

Spänntråden dras normalt i tre rader: nertill, på mitten och upptill. Högre stängsel behöver fler rader. Nätet rullas ut längs linjen, fästs i en ändstolpe och spänns sedan gradvis, inte ryckigt, mot andra änden. Till sist najas det fast vid varje stolpe och vid spänntrådarna.

Lättast går det på plan mark med lös jord, bra åtkomst och utan något gammalt stängsel i vägen. Mer tid och därmed mer kostnad blir det vid:

• stenig mark eller lera, där groparna är tunga att gräva,
• sluttning, där stängslet måste trappas av eller nätet anpassas efter terrängen,
• rivning av gammalt stängsel och bortforsling av gamla betongfundament,
• många hörn, grindar och korta sträckor, eftersom varje ände behöver stag,
• sockelbrädor mot grävande djur, taggtråd eller överbyggnad,
• höjd över 3 m, där arbetet måste göras från ställning eller lift.

• För grunda fundament. Efter första vintern eller en kraftig storm börjar stolpen vicka och drar med sig hela fältet.
• Inga stag i hörnen. Det spända nätet drar hörnstolpen inåt med tiden.
• Spänning innan betongen härdat. Stolpen lutar och går inte att räta upp igen.
• För stort avstånd mellan stolparna. Nätet sviktar mellan stolparna.
• Ojämn eller för hård spänning. Ett slakt nät blir vågigt, ett för hårt spänt böjer stolparna.
• Sned linje. På ett långt stängsel syns även en liten avvikelse i början tydligt längre bort.

Ett lägre stängsel upp till 1,4 m eller 1,8 m klarar du själv om du har en medhjälpare och några dagar på dig. Stängsel över 3 m bör du lämna till ett företag, eftersom det är arbete på höjd och en konstruktion som måste dimensioneras rätt.

1. Kontrollera tomtgränsen och märk ut linjen med pinnar och snöre.
2. Markera stolparnas plats med ungefär 2 till 2,5 m mellanrum, samt hörn och grind.
3. Gräv gropar med samma djup, oftast 60 till 80 cm.
4. Gjut fast hörn- och ändstolpar med stag och kontrollera dem med vattenpass.
5. Dra ett snöre mellan ytterstolparna och gjut fast mellanstolparna efter det.
6. Låt betongen härda enligt tillverkarens anvisningar.
7. Dra ut och spänn tre rader spänntråd.
8. Rulla ut nätet, fäst det i ändstolpen och spänn det gradvis.
9. Naja fast nätet vid varje stolpe och vid trådarna med jämna mellanrum.
10. Kontrollera linjen och spänningen och böj in vassa trådändar.

• stolparna står lodrätt och i en rak linje, ingen rör sig när du trycker på den,
• hörn- och ändstolpar har stag,
• betongfundamenten är hela, utan håligheter, och vatten blir inte stående runt dem,
• spänntrådarna är spända och sitter ordentligt fast i trådspännarna,
• nätet är rakt, utan vågor eller svackor, och har samma höjd längs hela sträckan,
• nätet är fastnajat vid varje stolpe och vid trådarna,
• ytbehandlingen på nät och stolpar är oskadad,
• vassa trådändar är inböjda och området runt stängslet är städat.