Byte av returventil på radiator

Ventilens uppgift

Varmvattnet från pannan, värmepumpen eller fjärrvärmecentralen kommer in i radiatorn via framledningen. Där sitter termostatventilen. Det avsvalnade vattnet går tillbaka genom returledningen, och på den sitter returventilen. Fackmässigt kallas den returkoppling eller radiatorkoppling. Den gör två saker:

• Den stänger radiatorn, så att du tillsammans med en stängd termostatventil kan ta ner radiatorn utan att tömma hela värmesystemet
• Den har en förinställning som begränsar flödet genom radiatorn, så att de närmaste radiatorerna inte tar allt varmvatten från dem som sitter längre bort

Förinställningen görs med en inre skruv, oftast med insexnyckel, under ventilens skyddshatt. Den ändras inte under året. Rörmokaren ställer in den när systemet injusteras, och sedan sköter ventilen sitt jobb i tysthet i många år.

Varför ventilen byts

• Den droppar vid spindeln, där manöverskruven går ut ur ventilhuset. Packningen eller O-ringen tappar elasticiteten med åren
• Det läcker vid kopplingsmuttern mellan ventilen och radiatorn, ofta efter lång tid eller efter att någon dragit åt för hårt
• Ventilen går inte att stänga eller läcker förbi när den är stängd, eftersom sätet är igensatt av beläggningar
• Ventilhuset har spruckit, till exempel efter frysning i ett ouppvärmt fritidshus eller efter för hård åtdragning
• Radiatorn byts och den gamla ventilen passar inte längre i mått eller anslutning
• Vid injusteringen visar det sig att den gamla ventilen saknar förinställning

Det händer ofta att ventilen inte har rörts på många år, och när någon försöker stänga den rör sig spindeln men vattnet fortsätter att rinna, eller så börjar den droppa just vid spindeln. Det är ett bra skäl att då och då stänga och öppna de här ventilerna, även när inget behöver lagas.

I prislistan finns tre närliggande poster som lätt blandas ihop. Skillnaden ligger i vilken sida av radiatorn som berörs och hur stort jobbet är.

• Byte av returventil (den här sidan): en ventil på returen byts, utan termostathuvud. Termostatventilen på framledningen sitter kvar. Passar när problemet bara finns på den här sidan och termostatventilen fungerar
• Byte av termostatventil: gäller framledningssidan, ventilhuset och för det mesta även termostathuvudet. En annan del med en annan funktion och en annan inställning
• Montering av radiatorventiler: ventiler monteras på en ny radiator eller ett nytt rörsystem, oftast båda sidorna samtidigt och ofta med anslutning till rören från början

När räcker det med returen? När termostatventilen är nyare, håller tätt och reglerar bra. Är termostatventilen lika gammal och i samma skick som returventilen kan det vara värt att byta båda på en gång. Det tyngsta momentet är att stänga av och tömma, och sedan fylla på och lufta. Det görs en gång, oavsett om en eller två ventiler byts. Blanda ändå inte nytt och mycket gammalt utan att tänka efter: en ny termostatventil från en annan tillverkare kan ha en annan bygglängd, och då måste rören anpassas på båda sidor.

Ett specialfall är radiatorer med mittanslutning underifrån, där framledning och retur sitter i en gemensam dubbelkoppling, en så kallad H-koppling. Där går det oftast inte att byta bara returventilen, utan hela kopplingen byts. Har du en sådan radiator, säg det i förväg så att rörmokaren tar med rätt del.

I villa eller radhus

I ett hus med egen panna eller värmepump bestämmer du själv när systemet töms och fylls, så det är lättare att hitta en tid. Det underlättar om du förbereder:

• Fri åtkomst till radiatorn, med möbler flyttade och gardiner undanlagda
• Borttaget radiatorskydd eller fönsterbänk om den är i vägen
• Uppgift om systemet innehåller vanligt vatten, frostskyddsvätska eller inhibitor
• En plats där det tömda vattnet kan hällas ut, och åtkomst till avtappningskranen
• Ett foto på ventilen och märkningen på den, om du vill skicka det i förväg

Frostskyddsvätska, som förekommer i fritidshus och i vissa system med luft-vattenvärmepump, ska inte hällas ut i avloppet. Den samlas upp i kärl och används oftast igen, eller så fylls ny på enligt tillverkarens anvisningar. Tänk på det när du planerar, eftersom uppsamlingen tar tid och kräver kärl.

I äldre villor finns ibland ett öppet expansionskärl på vinden. Då finns ingen tryckmätare på samma sätt som i ett slutet system, utan systemet fylls tills nivån i kärlet stämmer. Berätta för rörmokaren vilket system du har.

I lägenhet med fjärrvärme eller gemensam panna

I ett flerbostadshus hör värmesystemet för det mesta till fastigheten, och i en bostadsrättsförening är det styrelsen eller förvaltaren som sköter tömning av stammarna. Kan radiatorn inte stängas säkert på båda sidor måste hela stammen tömmas, och det påverkar grannarna ovanför och under dig. Därför:

• Boka en tid med styrelsen eller förvaltaren i god tid. Utanför eldningssäsongen är det betydligt enklare
• Ta reda på vem som tömmer och fyller stammen och vem som luftar grannarnas radiatorer
• Fråga om huset har en bestämd ventiltyp på grund av injusteringen eller individuell värmemätning
• Kontrollera i stadgarna vem som ansvarar för radiatorventilerna, eftersom det skiljer sig mellan föreningar

Ett alternativ till att tömma stammen är rörfrysning. Rörmokaren gör en ispropp i röret med en särskild apparat och byter ventilen utan tömning. Det fungerar på koppar- och stålrör i vanliga dimensioner, på plaströr för det mesta inte, och alla rörmokare har inte utrustningen.

Form: rak eller vinkel

En vinkelventil används när röret kommer rakt ut från väggen eller upp ur golvet, i rät vinkel mot radiatorns anslutning. En rak ventil används när röret går i samma linje som anslutningen, oftast från sidan. Ersättaren ska ha samma form, annars måste rören byggas om. Radiatorer med anslutning nedtill på sidan har oftast vinkelventiler, äldre ledradiatorer med rör från väggen har ofta raka.

Anslutning till röret

• Gängade stålrör: ventil med invändig gänga, oftast halvtum. Tätas med lin och gängpasta eller med gängtråd
• Kopparrör: ventil med utvändig gänga och klämringskoppling för rätt rördimension
• Plaströr och flerskiktsrör: oftast eurokona med koppling för en viss dimension och rörtyp. Här används inget lin, det är konan och O-ringen som tätar

Nippeln på radiatorsidan

Ventilen ansluts till radiatorn via en nippel som skruvas in i radiatorn, och ventilen dras mot nippeln med kopplingsmuttern. Nippeln följer för det mesta med den nya ventilen och byts då också. Den gamla kan ha en sliten tätningsyta, och den nya ventilen tätar kanske inte mot den.

Extra funktioner

• Förinställning: standard i dag, men inte självklart på äldre ventiler. Ska systemet injusteras är den nödvändig
• Avtappning: vissa ventiler har en liten avtappningskran där radiatorn kan tömmas direkt i en slang. Det hjälper mycket om radiatorn ska tas ner senare
• Avstängning utan att förinställningen ändras: bättre ventiler har avstängningen skild från förinställningen, så du behöver inte ställa in igen efter att ha stängt och öppnat

Mest uppmärksamhet behöver bygglängden, alltså avståndet från radiatorn till röranslutningen. Är den nya ventilen längre eller kortare än den gamla passar röret inte. Med koppar och plast går det att justera genom att böja eller korta röret, med stål krävs ofta att en bit rör byggs om. Därför lönar det sig att mäta den gamla ventilen och välja en ersättare med liknande mått.

1. Bedömning: rörmokaren kontrollerar ventiltyp, rör och om termostatventilen på framledningen går att stänga. Går inte heller den att stänga måste en större del av systemet tömmas
2. Notering av förinställningen: före demonteringen tas reda på hur många varv den gamla ventilen var förinställd, så att den nya kan ställas in på liknande sätt. Har systemet injusterats efter beräkning är det bra att ha värdena till hands
3. Avstängning: pannan eller värmepumpen stängs av och får svalna, och framledningen stängs. Sedan töms radiatorn, en slinga eller hela systemet beroende på läget, eller så fryses röret
4. Demontering: kopplingsmuttern vid radiatorn och kopplingen vid röret lossas. På gamla ventiler är det viktigt att hålla emot både röret och nippeln med en andra nyckel, så att röret i väggen inte vrids och en skarv någon annanstans inte lossnar
5. Urskruvning av den gamla nippeln: görs med en särskild nippelnyckel. Sitter den fastrostad hjälper försiktig uppvärmning eller rostlösare, aldrig våld mot radiatorn
6. Rengöring: gängorna i radiatorn och på röret rengörs från gammal tätning och rost. Gängan på röret kontrolleras så att den inte är skadad
7. Montering av ny nippel och ventil: nippeln tätas efter sin typ, antingen med O-ring eller med gängtätning. Ventilen ansluts till röret och kopplingsmuttern dras åt med känsla
8. Påfyllning och luftning: framledningen och den nya ventilen öppnas, systemet fylls, radiatorn luftas och vid behov även de andra. Trycket fylls på till det värde tillverkaren av pannan eller värmepumpen anger
9. Täthetskontroll och inställning: skarvarna kontrolleras kalla och sedan med värmen på. Förinställningen ställs in och skyddshatten sätts på

Enklare fall

• Termostatventilen stänger tätt och bara radiatorn behöver tömmas
• Rören är av koppar eller plast och går att justera något
• Den nya ventilen har samma bygglängd som den gamla
• Radiatorn är lätt att komma åt, utan skydd eller inbyggda möbler
• Systemet innehåller rent vatten utan frostskydd

Krångligare fall

• Gamla stålrör med igenrostade gängor. Gängan kan skadas vid demonteringen, och då kan en bit rör behöva kapas, gängas om eller förses med en övergångsdel
• Nippeln sitter fastrostad i radiatorn, inte ovanligt i gamla stålradiatorer
• Framledningen går inte att stänga, så hela systemet eller stammen måste tömmas
• Lägenhet i flerbostadshus, där tömningen ska samordnas med föreningen och grannarnas radiatorer också måste luftas
• Slam och beläggningar i systemet som lossnar när det öppnas och sätter igen den nya ventilen. Då kan det vara värt att spola systemet och kontrollera smutsfiltret vid pannan
• Rör som är ingjutna i väggen tätt intill radiatorn, utan möjlighet att flytta dem

Hur lång tid det tar

Själva bytet av en ventil med passande mått tar oftast ungefär en till två timmar. Tömning, påfyllning och luftning tar längre tid, särskilt när hela huset töms. Med anpassning av stålrör eller en fastrostad nippel kan jobbet dra ut till en halv dag. Ingenting behöver torka eller härda, så du kan sätta på värmen direkt efter påfyllning och luftning. Luft frigörs ändå i systemet under några dagar, så det är bra att lufta radiatorerna igen efter ett par dagar och kontrollera trycket.

Om du anlitar ett företag för jobbet kan arbetskostnaden ofta ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket och be att få arbete och material specificerade på fakturan.

• Förinställningen ställs inte in: den nya ventilen står helt öppen och radiatorn tar mer vatten än den ska. Det märks genom att rum längre bort inte blir varma eller att ventilen susar och visslar
• För hårt åtdragen kopplingsmutter: mässingen spricker, ibland först efter flera veckor. En hårfin spricka fuktar först bara och börjar sedan droppa
• Fel tätning: lin eller tejp lindat på en eurokona eller på nippelns tätningskona. Skarven läcker eftersom materialet hindrar tätningsytorna från att ligga an
• Framledning och retur förväxlas: termostatventilen ska sitta på framledningen. Om sidorna förväxlas när båda ventilerna byts samtidigt reglerar termostaten dåligt och ventilen kan slå. Framledningen känns igen på att röret är varmare när värmen är på
• Dålig luftning: radiatorn blir bara varm nedtill, det bubblar, eller pannan stänger av på grund av lågt tryck
• Trycket kontrolleras inte: trycket fylls inte på efter påfyllningen, eller så fylls det på för mycket. Vid uppvärmning öppnar då säkerhetsventilen och det droppar under pannan
• Vridet rör: när muttern lossas utan mothåll vrids röret och en skarv i väggen eller golvet lossnar. Det upptäcks först när putsen blir fuktig

Har du en villa med egen panna eller värmepump, rör av koppar eller plast och en ersättningsventil med samma mått klarar du bytet själv. Ge dig inte på det i ett flerbostadshus utan att ha bokat tömningen med föreningen, inte på gamla stålrör med igenrostade gängor och inte med frostskyddsvätska i systemet om du inte kan samla upp den. Sköt pannan eller värmepumpen bara enligt dess manual. Ingrepp i elen är jobb för en behörig elektriker.

1. Stänga av pannan eller värmepumpen och låta systemet svalna.
2. Ta reda på och notera den gamla ventilens förinställning genom att räkna varven tills den stänger.
3. Stänga termostatventilen på framledningen, vrida termostaten till noll eller sätta på en avstängningshatt.
4. Lägga trasor under radiatorn och ställa fram ett grunt kärl.
5. Tömma radiatorn eller den berörda delen av systemet. Med luftningsskruven öppen rinner vattnet ut snabbare.
6. Lossa kopplingsmuttern och rörkopplingen och samtidigt hålla emot med en andra nyckel.
7. Skruva ur den gamla nippeln och rengöra gängan i radiatorn.
8. Skruva i den nya nippeln med tätning enligt tillverkarens anvisning.
9. Ansluta ventilen till röret och dra åt koppling och mutter med känsla, utan att förlänga nyckeln.
10. Ställa in förinställningen enligt det noterade värdet eller enligt tillverkaren.
11. Fylla systemet, lufta radiatorn och fylla på trycket enligt manualen för pannan eller värmepumpen.
12. Starta värmen och kontrollera skarvarna varma, efter avsvalning och dagen efter.

Om gängan på röret skadas vid demonteringen eller om skarven fortfarande läcker efter åtdragning, ring en rörmokare. Att fortsätta dra åt gör för det mesta saken värre.

En färdig ventil ser oansenlig ut, så det lönar sig att lägga några minuter på kontrollen när jobbet lämnas över och en gång till efter några dagars uppvärmning. Kontrollera:

• Torra skarvar vid nippeln, vid kopplingsmuttern och vid rörkopplingen
• Torrt runt spindeln, även efter att ventilen stängts och öppnats igen
• Att ventilen går att stänga och öppna utan att ta i
• Påsatt skyddshatt och uppgift om vilket värde ventilen är förinställd på
• Jämnt varm radiator när värmen är på, utan bubblande ljud
• Trycket i systemet enligt tillverkarens värde direkt efter påfyllning och efter några dagar
• Oskadade rör och hel puts där rören går genom väggen
• Torrt golv under radiatorn och under pannan
• I flerbostadshus besked från föreningen eller förvaltaren att stammen är fylld och luftad