Inklädnad av element

Ett bra elementskydd börjar inte med sågen utan med en fråga: räcker elementet för att värma rummet även när det är inklätt? Alla skydd håller kvar en del av värmen. Därför bedöms först typen av element, dess storlek och om det redan i dag går på gränsen av vad det klarar. Är det svårt att hålla temperaturen i rummet en kall vinterdag redan utan skydd, blir det sämre med ett.

1. Bedöma elementet: typ (panelelement, ledelement, gjutjärn), mått, placering och effekt enligt typskylt eller dokumentation, gärna tillsammans med en rörmokare.
2. Mäta upp utrymmet: elementets höjd, bredd och djup, avståndet till fönsterbänk, golv och sidoväggar samt var ventiler och rör sitter.
3. Planera skyddet: luftöppningar nertill och upptill, åtkomst till termostatventilen och returkopplingen, en avtagbar del för rengöring.
4. Välja material efter om skyddet ska vara permanent eller gå att ta bort.
5. Bygga konstruktionen eller montera ett färdigt elementskydd.
6. Ytbehandla: spackla, slipa, måla eller lacka.
7. Provköra värmen och vid behov förstora luftöppningarna.

Varför behövs öppningar både nertill och upptill? Elementet värmer luften, som stiger uppåt, samtidigt som kallare luft sugs in underifrån. Är skyddet bara öppet framtill eller bara upptill bryts det naturliga luftflödet, och värmen blir kvar bakom skyddet.

Gips

Gips passar när elementet ska försvinna in i väggen, till exempel som en del av en påbyggd vägg eller en nisch. Gipsskivorna skruvas på stålreglar som fästs i vägg och golv. Sedan spacklas och målas de tillsammans med resten av väggen, ofta av en målare. Det är en permanent lösning. Byts elementet längre fram måste en del av konstruktionen rivas. Därför görs galler för luftflödet och en servicelucka i gipsen.

Trä

Ett elementskåp i trä passar bra i klassiska interiörer och kan matchas mot möbler eller golv. Det står oftast fritt eller hängs bara upp, så det är lätt att lyfta bort. Toppskivan kan fungera som hylla. Massivt trä behöver ändå gott om luftöppningar och en ytbehandling som tål värme under lång tid.

MDF

MDF går att bearbeta exakt, och det är lätt att fräsa ut ett dekorativt galler i skivan. Den är enkel att lacka eller folieklä. Välj en skiva och en ytbehandling som tillverkaren anger tål värme, annars kan skyddet med tiden slå sig eller gulna.

Metall

Perforerade metallskydd är stabila, släpper igenom värmen bra och ger ett modernt intryck. De tillverkas ofta på mått, så det tar längre tid att få fram dem och monteringen kräver noggrannhet.

Hur mycket arbete det blir, och därmed vad jobbet kostar, beror på flera saker:

• elementets storlek och antal, flera likadana skydd går snabbare att göra,
• placeringen, ett skydd under ett fönster med låg fönsterbänk eller i ett hörn är svårare att få till,
• hur raka väggar och golv är, sneda väggar kräver att konstruktionen justeras,
• valt material och hur avancerad designen är, bågar, urtag och dekorationer tar tid,
• ytbehandlingen, lackering eller betsning innebär fler arbetsmoment,
• var ventiler och rör sitter, drar de på ett krångligt sätt måste skyddet anpassas i efterhand.

Anlitar du en snickare för jobbet kan arbetskostnaden i många fall ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket innan du bestämmer dig.

• Inget luftflöde. Ett skydd utan öppningar nertill och upptill håller kvar värmen, rummet värms långsammare och värmesystemet får jobba längre.
• Termostaten bakom skyddet. Termostaten känner av den varma luften som stängs in och stryper ventilen innan rummet hunnit bli varmt. Det hjälper med en öppning precis vid termostaten eller en termostat med separat givare.
• Fel material. Billiga skivor, plast eller ytor som inte är gjorda för värme slår sig eller ändrar färg.
• Skyddet för nära elementet. Det ska finnas en luftspalt mellan element och skydd. Ett för djupt och slutet skåp skapar i stället en ficka med stillastående varm luft.
• Ingen åtkomst till ventilerna. Vid ett läckage eller när elementet ska luftas måste skyddet då rivas eller plockas isär.
• Gips utan stomme. Skivor som bara limmas mot väggen eller reglar som är dåligt förankrade spricker med tiden.

Ett färdigt elementskydd i trä, MDF eller metall klarar du att montera själv. En gipskonstruktion runt elementet och allt arbete med rör och ventiler överlåter du hellre till en snickare eller rörmokare.

1. Stänga av värmen i elementet eller vänta tills det har svalnat.
2. Mäta elementets bredd, höjd och djup, inklusive ventiler och termostat.
3. Välja ett skydd som är några centimeter större än elementet på alla sidor och har luftöppningar både nertill och upptill.
4. Kontrollera att termostaten går att nå genom en öppning eller en avtagbar del.
5. Dammsuga elementet och golvet under, medan det fortfarande är lätt att komma åt.
6. Montera skyddet enligt tillverkarens anvisning och fästa ett vägghängt skydd med pluggar som passar väggen.
7. Kontrollera att skyddet sitter stadigt och inte rör vid rör eller ventiler.
8. Sätta på värmen och efter några timmar känna efter att rummet blir lika varmt som tidigare.

• skyddet sitter fast och rör sig inte när du trycker på det,
• det finns luftöppningar både nertill och upptill och inget blockerar dem,
• termostaten och returkopplingen går att nå utan att något monteras ner,
• den avtagbara delen eller luckan går lätt att öppna,
• det finns en luftspalt mellan skydd och element,
• ytan är slät, utan sprickor och utan kanter som man kan skada sig på,
• skyddet slår sig inte och luktar inte när värmen är på,
• rummet värms upp ungefär lika bra som innan elementet kläddes in.