Läggning av systemskiva för golvvärme

En systemskiva har tre uppgifter samtidigt. Den håller rören på exakt rätt avstånd från varandra, så att golvet blir jämnt varmt. Den isolerar direkt under rören, så att värmen styrs upp i avgjutningen. Och dess ytfilm med överlapp och skarvlås hindrar den färska massan från att tränga ner i skarvarna och bilda köldbryggor under rören.

Oftast handlar det om en noppskiva. Det är en hård cellplastskiva med upphöjda noppor, och röret trycks ner mellan dem med foten. Nopporna sitter i ett regelbundet mönster, vanligen med 50 mm delning, så rörmokaren eller golvvärmeinstallatören kan lägga slingorna med till exempel 100, 150 eller 200 mm avstånd utan att mäta. Ovansidan har oftast en pressad plastfilm som skyddar cellplasten mot slitage och mot fukten i avgjutningen.

Varför inte bara lägga rören på vanlig cellplast? Det går, men då måste rören fästas med clips eller skenor, och de har en tendens att lyfta sig när massan hälls. Systemskivan förenklar arbetet och gör resultatet mer förutsägbart.

I Sverige gjuts golvvärmeslingor ofta direkt in i betongplattan vid platta på mark, fastbundna i armeringsnätet. Systemskivan används framför allt när golvet byggs upp med en separat avgjutning ovanpå plattan eller bjälklaget, alltså vid renoveringar, på mellanbjälklag av betong och i hus där plattan redan är gjuten.

Noppskiva med inbyggd isolering

Standardvalet i nybyggen och större renoveringar. Under nopporna finns ett isolerande lager, enligt tillverkaren ungefär 10 till 30 mm. Skivan läggs ovanpå ytterligare isolering som står för golvets huvudsakliga värmeskydd. Fördelen är snabb läggning och ett stadigt grepp om rören. Kontrollera vilken rördimension skivan är gjord för och vilken tryckhållfasthet den har. I vanliga bostadsrum räcker den hållfasthet tillverkaren anger för bostäder. Under en tung köksö, en kakelugn eller i ett garage behövs en tåligare typ.

Noppfilm utan isolering

En tunn formpressad film med noppor som läggs ovanpå isolering som redan är på plats. Den används när man vill välja isoleringen separat, till exempel cellplast med högre tryckhållfasthet eller bättre isolerförmåga. Arbetet tar ett steg längre, eftersom isolering och film läggs var för sig, och filmen måste ligga helt slätt utan veck.

Plan systemskiva för häftsystem

En skiva med laminerad film och tryckt rutnät, där rören fästs med plastclips med hjälp av ett handverktyg som i branschen ofta kallas tacker. Systemet är mer flexibelt i rum med oregelbunden form och sneda väggar, och röret kan dras även utanför rutnätet. Nackdelen är att röret bara hålls av clipsen och kan släppa om massan hälls ovarsamt.

Lågbyggande skivor för renovering

I äldre lägenheter finns ofta inte höjd för en hel golvuppbyggnad. Det finns tunna skivor för rör med mindre dimension, som gjuts in med ett tunt lager flytspackel. De har lite eller ingen isolering och passar därför främst över uppvärmda utrymmen. Över en kall källare eller på mark fungerar de inte utan kompletterande isolering. På träbjälklag, som är vanliga i svenska villor, används ofta helt andra lösningar, till exempel spårade skivor med värmefördelningsplåtar utan avgjutning. Det är en annan typ av arbete än det som beskrivs här.

Om flera varianter visas på samma prissida ligger skillnaden oftast i skivtypen, isolertjockleken och i om undre isolerlager och kantremsa ingår. Ta reda på vad posten omfattar innan du beställer.

Mest tid går förlorad på byggen där underlaget inte är färdigt. Innan arbetet börjar bör följande vara på plats:

• Jämnt och rent underlag. Betongplattan eller bjälklaget ska vara fritt från gupp, bruksrester och byggskräp. Avvikelserna ska ligga inom det tillverkaren anger, vanligen bara några millimeter mätt med en tvåmetersrätskiva. Större ojämnheter behöver avjämnas.
• Fuktskydd mot mark. Vid golv mot mark ska fuktspärren vara färdig och hel. Systemskivan ersätter den inte.
• Installationer i golvet. El, vatten och avlopp som går i golvet ska vara färdiga och fastsatta. Helst ligger de i det undre isolerlagret, som skärs ut runt dem, eller i ett utjämnande lager. Elinstallationen görs alltid av behörig elektriker.
• Puts och fönster. Invändig puts och väggskivor bör vara klara, så att skivorna inte blir smutsiga och kantremsan har något att ligga an mot.
• Höjdplan för golvet. Du behöver veta var färdigt golv ska hamna och hur tjock golvbeläggning och avgjutning blir. Det styr isolertjockleken.
• Fördelarskåpets placering. Skåpet för golvvärmefördelaren bör sitta på plats, så att skivan kan passas in korrekt runt det.

Ska golvvärmen ligga i ett badrum eller annat våtrum, planera redan nu för tätskiktet ovanpå avgjutningen. Det bör utföras av en plattsättare som är certifierad enligt branschreglerna för våtrum, till exempel Säker Vatten eller GVK, och golvlutningen mot brunnen behöver vara bestämd innan isolering och skivor läggs.

Kantremsa

Först sätts en kantisoleringsremsa av skummaterial längs hela rummets omkrets, runt pelare, karmar och rörgenomföringar. Den är vanligen ungefär 8 till 10 mm tjock och så hög att den sticker upp över den blivande avgjutningen. Remsan låter avgjutningen röra sig när den värms upp och skiljer golvet från väggarna, vilket också minskar stegljud. Den har oftast en filmflik som senare läggs ner över systemskivan.

Undre isolering

Om uppbyggnaden kräver det läggs först ett undre lager värme- eller stegljudsisolering. Skivorna läggs i förband, med förskjutna skarvar, och tätt mot varandra. Vid flera lager får skarvarna i de olika lagren inte hamna ovanför varandra. Runt installationer skärs isoleringen ur, eller så fylls utrymmet mellan dem med ett utjämnande lager, så att systemskivan ligger an med hela ytan.

Läggning av systemskivorna

Skivorna läggs från ett hörn, oftast vid väggen med fördelaren eller längs den längsta raka väggen. De sammanfogas med filmöverlapp eller skarvlås i kanterna, så att ytan blir sammanhängande utan glipor. Biten som blir över i slutet av en rad används gärna i början av nästa. Det sparar material och förskjuter skarvarna på köpet.

Skivorna kapas med vass kniv eller fintandad såg. Vid karmar, rör och i hörn ska snitten vara exakta, eftersom varje glipa är ett ställe där massan kan rinna ner under skivan. Mindre glipor fylls med spillbitar eller tejpas enligt tillverkarens anvisningar.

Kantremsans flik och rörelsefogar

Kantremsans filmflik läggs ner på skivorna och tejpas, så att massan inte kan rinna in mellan remsa och skiva. I dörröppningar och där golvet delas in i fält monteras fogprofiler för rörelsefogar. Ett fält bör normalt varken vara för stort eller för avlångt. En vanlig tumregel är högst ungefär 40 m² och högst cirka 8 m i sida, men de exakta värdena bestäms av den som projekterar eller av tillverkaren av avgjutningsmassan.

Överlämning till golvvärmeinstallatören

På den färdiga ytan lägger rörmokaren eller golvvärmeinstallatören sedan rören, gör tryckprovningen, och därefter gjuts golvet. Om ingen arbetar på ytan en tid ska skivorna skyddas, framför allt mot tunga laster och mot skottkärror som körs direkt på skivorna utan utlagda skyddsskivor.

Hur mycket arbete det blir varierar mycket med förutsättningarna. Det går snabbt och smidigt när:

• Rummen är stora och rektangulära med få hörn och genomföringar
• Underlaget är jämnt och rent och inte behöver avjämnas
• Materialet finns på plats, står torrt och är lätt att nå
• Installationerna i golvet är klara och det är tydligt var de går

Arbetet tar däremot längre tid vid:

• Små rum, korridorer och badrum med många kapningar
• Rundade eller sneda väggar, pelare, trappor och nischer
• Många genomföringar av rör och elrör genom golvet
• Ojämnt underlag som måste jämnas ut med fyllning eller spackel
• Isolering i flera lager med kombination av värme- och stegljudsisolering
• Dålig åtkomst, till exempel när material ska bäras upp flera våningar utan hiss
• Arbete i en delvis bebodd bostad, där resten av hemmet ska skyddas och städas

Om du anlitar ett företag för arbetet kan arbetskostnaden ofta omfattas av ROT-avdrag. Fråga hantverkaren hur fakturan ska delas upp mellan arbete och material, och kontrollera aktuella villkor hos Skatteverket.

Läggningen av systemskivan ligger mitt i kedjan. Före den kommer murare eller snickare, behörig elektriker, rörmokare och den som gör fuktskyddet. Efter den kommer rören, avgjutningen och till sist golvläggaren eller plattsättaren. Den viktigaste samordningen handlar om höjder. Om isoleringen dimensioneras utan hänsyn till avgjutningens och golvbeläggningens tjocklek blir resultatet för låga dörrar, höga trösklar eller ett trappsteg in till nästa rum.

Hur tjock avgjutningen ovanför röret ska vara beror på massan. Vid cementbaserad avgjutning räknar man i regel med ett tjockare täckskikt, ungefär 45 mm, medan en anhydritbaserad (kalciumsulfat) massa ofta kan vara tunnare. Tillverkarens och projekteringens anvisningar gäller alltid. Vid flytande anhydritmassa är det extra viktigt att alla filmskarvar är täta, annars rinner massan in under skivorna.

Själva läggningen går fort. I en villa med normal planlösning klarar ett vant lag den oftast på en till två dagar, i rum med många vinklar tar det längre. Det som tar tid är det som följer. Avgjutningen måste torka, cementbaserad massa vanligen i flera veckor, och innan golvbeläggningen läggs ska golvvärmen köras igång stegvis enligt ett uppvärmningsprotokoll. Den väntetiden går inte att korta genom att skivan läggs snabbare.

De flesta problem syns först i det färdiga golvet, när de inte längre är lätta att åtgärda.

• Ojämnt underlag. Skivan gungar, fjädrar när man går på den och avgjutningen får olika tjocklek. Det leder till sprickor och ett ojämnt varmt golv.
• Kantremsa som saknas eller är avbruten. Avgjutningen trycker mot väggen när den värms upp, spricker eller leder stegljud till intilliggande rum. I flerbostadshus är det en vanlig orsak till klagomål på stegljud.
• Glipor mellan skivorna. Massan rinner ner under skivan och bildar en köldbrygga. Värmen läcker nedåt och golvet blir varmt långsammare.
• Fel tryckhållfasthet. Mjuk cellplast under tunga möbler eller i garage trycks ihop med tiden och avgjutningen sjunker.
• För lite isolering mot mark eller ovanför kallt utrymme. Golvvärmen fungerar, men värmer i onödan marken eller källaren.
• Installationer under skivan utan utjämning. Skivan vilar på rören som på en ås, skadas och det uppstår sprickor ovanför installationerna.
• Glömda rörelsefogar i dörröppningar. Avgjutningen spricker just i övergångarna mellan rum. Rör som passerar en rörelsefog ska skyddas med skyddsrör, vilket golvvärmeinstallatören tar hand om.
• Nedtrampade noppor. Röret får inget fäste på det skadade stället och lyfter när massan hälls.

Att lägga systemskiva är ett arbete som en händig person kan klara själv. Det berör varken gas eller el och kräver inga specialverktyg. Rören, anslutningen till fördelaren och tryckprovningen bör du däremot lämna till en rörmokare eller golvvärmeinstallatör. Kom överens med hen i förväg om rördelning, isolertjocklek och var rörelsefogarna ska ligga.

1. Kontrollera underlagets planhet med en lång rätskiva och markera ställen som behöver avjämnas.
2. Sopa och dammsuga underlaget, ta bort bruksrester och skräp.
3. Kontrollera fuktspärren mot mark och låta eventuella skador åtgärdas.
4. Sätta upp kantremsan längs hela rummets omkrets, runt karmar och genomföringar.
5. Lägga det undre isolerlagret med förskjutna skarvar och skära ur noggrant runt installationer.
6. Börja lägga systemskivorna från hörnet vid fördelaren eller längs den längsta raka väggen.
7. Foga ihop skivorna med överlapp eller skarvlås så att inga glipor uppstår.
8. Använda biten från slutet av en rad i början av nästa, så att skarvarna förskjuts.
9. Skära till skivorna runt karmar, rör och fördelarskåp med vass kniv.
10. Lägga kantremsans filmflik ner på skivorna och tejpa fast den.
11. Montera fogprofiler i dörröppningar och enligt planen för golvfälten.
12. Gå över hela ytan, tejpa små glipor och byta ut skadade bitar.
13. Täcka ytan med skyddsskivor eller undvika att gå på den tills rören ska läggas.

Om du är osäker på höjder eller isoleringens hållfasthet, kontrollera med den som projekterar eller med golvvärmeinstallatören. Ett felaktigt beslut i det här lagret kan senare bara rättas till genom att avgjutningen bilas bort.

Bäst är att kontrollera arbetet direkt efter läggningen och en gång till när rören är på plats. Fotografera hela ytan. Bilderna kommer till nytta om några år, när du vill veta var rör och installationer går innan du borrar eller byter golv. Gå igenom följande punkter vid överlämningen:

• Kantremsan sitter längs hela omkretsen, runt karmar och genomföringar och är inte avbruten någonstans
• Kantremsans flik ligger på skivorna och är tejpad
• Skivorna ansluter tätt mot varandra utan synliga glipor eller öppna skarvlås
• Skivan gungar eller fjädrar inte när du går på den
• Nopporna är inte nedtrampade och filmen är inte trasig
• Skarvarna i det undre isolerlagret är förskjutna och det finns inga upphöjningar över installationer
• Ytans höjd stämmer med höjdplanen för golvet
• Fogprofiler sitter i dörröppningar och på de ställen som planerats
• Skivan är noggrant tillskuren runt fördelarskåpet
• Ytan är ren, utan skräp och materialrester
• Det finns fotodokumentation av hela ytan