Montering av kondenserande gaspanna

Med montering avses VVS-installatörens arbete med att sätta upp och koppla in en kondenserande panna hydrauliskt, oftast en vägghängd panna i en villa, ett radhus eller en lägenhet. Normalt ingår följande moment:

• montering av upphängningsskena eller anslutningsram på väggen och upphängning av pannan i våg,
• anslutning av framledning och retur för värmen, inkommande kallvatten och utgående varmvatten vid kombipanna,
• montering av avstängningsventiler, smutsfilter på returen och vid behov slamavskiljare med magnet,
• anslutning av säkerhetsventilen till avlopp,
• avledning av kondensat via vattenlås till avloppet,
• montering av rökgasrör från pannan till skorstenen eller genomföring i vägg eller tak enligt projekteringen,
• påfyllning, avluftning och tryckprovning av värmekretsen,
• medverkan vid första uppstart och grundinställning.

Detta ingår normalt inte i monteringen: själva pannan, rökgasröret som material, insatsrör i skorstenen, varmvattenberedare, styrning, demontering av den gamla pannan och byggarbeten. Gasanslutningen görs av ett auktoriserat gasinstallationsföretag och är ett separat arbete, som beskrivs på sidan anslutning av gaspanna. Elanslutningen till stickpropp eller med fast anslutning och inkopplingen av termostat görs enligt tillverkarens anvisning. Fast elanslutning ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.

Första driftsättningen görs för många märken av gasinstallatören eller av tillverkarens auktoriserade servicepartner. Förbränningen ställs in efter den gas som finns i nätet, parametrarna kontrolleras och garantin registreras. Utan detta godkänner tillverkaren ofta inte garantin. Kontrollera innan du beställer om uppstarten ingår i offerten eller betalas separat.

Det vanligaste är byte av en uttjänt panna. Den gamla pannan slutar fungera, reservdelar finns inte längre, eller så väljer ägaren att byta i samband med en renovering. I nybyggnad monteras pannan efter putsning och golvavjämning, när rören för värme och vatten är dragna och rökgasavledningen är förberedd.

Vid ett byte lönar det sig att tänka bredare än bara på pannan. En kondenserande panna kondenserar fullt ut bara när returvattnet är tillräckligt svalt. Med gamla radiatorer inställda på hög temperatur kondenserar den mindre och besparingen blir lägre än broschyren lovar. Det som hjälper är lägre framledningstemperatur, utetemperaturstyrd reglering och ett injusterat system. Om du funderar på att tilläggsisolera huset är det klokt att välja effekt på den nya pannan med det i åtanke.

Innan montören kommer bör följande vara löst:

• Val av panna och effekt. Effekten väljs efter husets värmeförluster och varmvattenbehov. Den gamla pannan är ofta överdimensionerad. Pannan ska vara godkänd för den gas som finns i ditt nät, stadsgas och naturgas kräver olika utförande.
• Rökgasavledning. Om befintlig skorsten används med nytt insatsrör, koncentriskt rör genom taket eller en annan lösning. Rådgör med skorstensfejarmästaren redan i ett tidigt skede.
• Kondensatavledning. Avlopp inom räckhåll från pannan, helst med vattenlås. Saknas det används en kondensatpump.
• El. Uttag eller fast anslutning enligt anvisningen, med åtkomlig frånskiljning.
• Åtkomst och plats. Tillverkaren anger avstånd från väggar och tak för service.

Demontering av den gamla pannan och förberedelse

Vid byte stängs först gasen, systemet eller en del av det töms och den gamla pannan kopplas bort och tas ner. Det är ett separat moment som beskrivs på sidan demontering av gaspanna eller elpanna. Samtidigt är det värt att se efter i vilket skick vattnet i systemet är. Svart vatten fullt av slam är en signal om att systemet behöver spolas innan den nya pannan hängs upp.

Spolning av systemet

Kondenserande pannor har en fin värmeväxlare med smala kanaler. Slam, magnetit och avlagringar från många års drift kan sätta igen den redan under första säsongen. Därför kräver tillverkarna vid byte att det gamla systemet spolas och att ett filter monteras på returen. I praktiken händer det att spolningen hoppas över för att hålla nere priset, och efter ett år blir det en reklamation som tillverkaren inte godkänner.

Upphängning av pannan

Upphängningsskenan eller anslutningsramen sätts upp på väggen efter mallen. Väggen måste klara pannans vikt. I gipsväggar används en bärande regel eller förstärkning. Pannan hängs upp i våg med avstånd enligt anvisningen. Vid renovering diskuteras ofta om pannan ska sitta kvar på samma plats eller flyttas. En flytt innebär nya rör för vatten, värme och gas och en ny lösning för rökgaserna.

Hydraulisk anslutning

Pannan ansluts till framledning och retur för värmen, och vid kombipanna även till kall- och varmvatten. På anslutningarna monteras avstängningsventiler så att pannan kan stängas av vid service utan att hela systemet töms. På returen sitter ett filter eller en slamavskiljare med magnet. Säkerhetsventilen ansluts till avlopp så att vatten inte rinner ut på golvet vid övertryck. Finns en separat varmvattenberedare ansluts den via en växelventil enligt tillverkarens schema.

Kondensatavledning

Pannan producerar kondensat, i en vanlig villa gott och väl flera liter per dygn. Det är svagt surt. Det leds med slang eller rör med fall till avloppet, via vattenlås eller fritt utlopp, så att lukt inte kommer in i pannan. Ledningen måste skyddas mot frost. Om pannan sitter i ett ouppvärmt garage eller förråd och kondensatet fryser stannar pannan och visar fel. Vid större pannor eller om VA-huvudmannen kräver det monteras en neutraliseringsbox.

Rökgasavledning

En kondenserande panna har nästan alltid sluten förbränning. En fläkt suger in luft och trycker ut rökgaserna. Oftast används koncentriska rör, där rökgaserna går i det inre röret och förbränningsluften i det yttre. Rökgaserna kondenserar även i röret, därför ska horisontella delar luta tillbaka mot pannan så att kondensatet rinner in i pannan och inte ut. Materialet ska vara avsett för kondenserande pannor, vanligen polypropen eller rostfritt stål. Skarvarna har packningar och röret fästs så att det inte glider isär.

Om rökgaserna leds till en befintlig skorsten monteras nästan alltid ett nytt insatsrör. Gamla aluminiumrör håller inte för en kondenserande panna, det sura kondensatet fräter sönder dem. Ett befintligt rostfritt insatsrör kan bara behållas om det bevisligen är avsett för kondenserande drift. Därför används ofta ett insatsrör av plast.

Påfyllning, provning och uppstart

Systemet fylls, avluftas och tryckprovas. Alla skarvar, säkerhetsventilen och kondensatavledningen kontrolleras, och vattenlåset fylls med vatten. Först när gasanslutningen är klar och täthetsprovad, gasinstallationen är godkänd och skorstensfejarmästaren har godkänt rökgasavledningen startas pannan. Förbränningen, maximal effekt för värme och värmekurvan ställs in och ägaren får en genomgång av reglaget. Finjustering av regleringen görs ibland som ett separat arbete, se injustering och inställning av gaspanna.

Kombipanna

Pannan värmer vatten till värmesystemet och tappvarmvatten genomströmningsvärmt. Den är kompakt och vanligast i mindre bostäder. Med flera badrum eller när dusch och diskbänk används samtidigt kan varmvattenflödet bli otillräckligt.

Systempanna med varmvattenberedare

Pannan värmer bara värmesystemet och tappvarmvattnet värms i en separat beredare. Passar hus med större varmvattenförbrukning. Den tar mer plats och monteringen blir mer omfattande eftersom beredaren också ska anslutas.

Typer av rökgasavledning

• Koncentriskt rör genom taket. Vanligt i villor när pannan sitter på vinden eller under taket.
• Koncentriskt rör genom vägg. Tekniskt enkelt, men på fasaden måste avstånd till fönster, ventilationsintag och grannbyggnader hållas, och i flerbostadshus behövs ofta föreningens eller fastighetsägarens godkännande.
• Till skorsten med insatsrör. Förbränningsluften tas genom spalten mellan insatsröret och skorstenen eller via ett separat rör. Vanligaste lösningen vid pannbyte i äldre hus.
• Gemensam rökkanal i flerbostadshus. Om flera pannor är anslutna till en gemensam kanal avgörs förändringar av en projektering för hela huset och av skorstensfejarmästaren. Där ändrar man ingenting på egen hand.

Som riktmärke ligger vägghängda kondenserande gaspannor i vanliga effekter för villa eller lägenhet enligt prisjämförelsesajter på ungefär 30 000 till 45 000 kr för själva pannan. Ändring av skorstenen eller ny rökgasavledning tillkommer, och kostnaden beror på längd och lösning.

• Ny panna på gammalt aluminiumrör. I praktiken händer det att pannan ansluts till den befintliga skorstenen utan bedömning. Kondensatet bryter gradvis ner röret och rökgaser eller kondensat tränger in i murverket.
• Ingen spolning och inget filter. Slam från det gamla systemet sätter igen värmeväxlaren och pannan slutar fungera bra, ofta redan första vintern.
• Kondensat utan vattenlås eller i kyla. Avloppslukt i badrummet eller en frusen slang och en panna i felläge.
• Rökgasrör utan fall mot pannan. Kondensat droppar från mynningen på fasaden och på vintern bildas istappar under den.
• Överdimensionerad panna. Den startar och stoppar ofta, slits mer och kondenserar sämre.
• Hög vattentemperatur. Om pannan står kvar på 75 till 80 °C hela tiden kondenserar den lite och besparingen jämfört med den gamla pannan blir liten.
• Fel pannutförande för gasnätet. En panna som inte är godkänd för just den gas som levereras på orten får inte driftsättas.
• Säkerhetsventil utan avlopp. Vid första övertrycket står vattnet på golvet eller i skåpet.
• Panna i stängt skåp utan avstånd. Serviceteknikern kommer inte åt pannan och tillverkaren kan invända vid garantiärenden.

Den hydrauliska inkopplingen görs av en VVS-installatör, gärna ett företag auktoriserat enligt branschreglerna Säker Vatten. Gasanslutningen får bara göras av ett gasinstallationsföretag som är auktoriserat av Energigas Sverige, med en installationsledare som är behörig för gasapparater upp till 100 kW. Arbetet utförs enligt Energigasnormerna, anmäls i förväg till gasnätsföretaget och gasledningen täthetsprovas innan pannan tas i drift. Mer om kontrollen finns på sidan besiktning av gasinstallation. Innan pannan tas i bruk besiktigar skorstensfejarmästaren eller annan sakkunnig rökgasavledningen och utfärdar ett intyg.

Kontrollera med kommunens byggnadsnämnd om bytet av panna eller rökkanal kräver anmälan. I bostadsrätt eller flerbostadshus behövs dessutom föreningens eller fastighetsägarens godkännande om rökgaserna ska ledas ut genom fasaden.

Be leverantören om protokoll från täthetsprovningen och gasinstallationen, skorstensfejarens intyg, protokoll från driftsättningen och garantibevis. Dessa papper behöver du vid reklamation och när bostaden ska säljas. Arbetskostnaden för pannbyte i den egna bostaden kan ge rotavdrag, kontrollera aktuella villkor på Skatteverkets webbplats.

• pannan hänger rakt, sitter stadigt och har serviceutrymme runt sig enligt anvisningen,
• det finns avstängningsventiler på anslutningarna och filter eller slamavskiljare på returen,
• säkerhetsventilen är ansluten till avlopp,
• kondensatslangen har fall, går via vattenlås och är varken vikt eller utsatt för frost,
• den horisontella delen av rökgasröret lutar mot pannan och mynningen sitter stadigt,
• genomföringen i vägg eller tak är tätad och läcker inte,
• trycket i systemet efter påfyllning stämmer med tillverkarens värde och sjunker inte märkbart efter några dagar,
• det droppar inte från anslutningarna och pannan startar och stoppar inte med några minuters mellanrum,
• du har protokoll från gasinstallationen, skorstensfejarens intyg och protokoll från uppstarten.

Håll koll på manometern de första veckorna. Ett långsamt tryckfall betyder vattenläckage eller luft i systemet som behöver avluftas. Om kondensat droppar från rökgasrörets mynning på fasaden har röret inte rätt fall.

Aktuellt pris för arbetet med montering av kondenserande gaspanna hittar du i NUMIQ:s prislista under värmeinstallationer. Priset anges per styck och avser VVS-installatörens arbete inklusive mindre förbrukningsmaterial, utan själva pannan, rökgasrör, insatsrör i skorstenen och annat huvudmaterial. Priset för arbetet varierar mellan regioner och orter.

Slutsumman påverkas mest av:

• om pannan sitter kvar på samma plats eller flyttas och kräver nya rördragningar,
• systemets skick och behovet av spolning,
• typ av rökgasavledning, dess längd och om skorstenen behöver insatsrör,
• avstånd och höjd till avlopp för kondensatet, eventuellt kondensatpump,
• anslutning av varmvattenberedare eller flera kretsar,
• tillhörande arbeten som demontering av den gamla pannan, gasanslutning, kontroll av gasinstallationen och uppstart av tillverkarens servicepartner.