Montering av radiatorkonsol

En helt ny konsol behövs när det inte sitter något på väggen. Det vanligaste är ändå ett byte. En ny radiator har nästan alltid andra mått, en annan vikt och ett annat avstånd mellan fästpunkterna än den gamla, så de gamla konsolerna passar sällan.

• Ny radiator i lägenhet eller villa
• Byte från en gammal sektionsradiator till en panelradiator
• Radiatorn rör sig när du tar i den eller lutar ut från väggen
• Rostiga eller böjda konsoler i äldre hus
• Renovering där radiatorn flyttas till en ny plats

Om du ändå byter radiator lönar det sig att ta nedmonteringen, de nya konsolerna och ventilerna i samma veva. Då behöver väggen bara öppnas en gång och lagas en gång. I ett flerbostadshus med gemensam värme går radiatorn inte att ta ner utan att den stängs av och töms på vatten. Ibland måste hela stammen tömmas. Kontakta därför styrelsen i bostadsrättsföreningen eller fastighetsförvaltaren i god tid, så att tömningen kan göras vid en bokad tid, helst utanför eldningssäsongen.

Det är främst radiatorn som avgör vilken konsol som ska användas. Tillverkaren skickar oftast med konsoler i förpackningen eller anger exakt vilken typ som gäller i monteringsanvisningen.

Konsoler för panelradiatorer

Det här är den vanligaste lösningen i dag. Konsolerna är gjorda av plåt och har en plastinsats som fästena på radiatorns baksida hakar i. Insatsen tar upp rörelser när radiatorn värms upp och gör att du enkelt kan lyfta av radiatorn, till exempel när du ska måla.

Hållare för sektionsradiatorer

Gjutjärnsradiatorer och äldre sektionsradiatorer av stål hänger på krokar eller tappar som förankras i väggen. Gjutjärnsradiatorer är mycket tunga och behöver därför fler fästpunkter och en stabil vägg.

Golvstativ

Ibland klarar väggen inte en tung last, till exempel en tunn mellanvägg eller en gipsvägg utan förstärkning. Då ställs radiatorn på stativ som förankras i golvet, och väggfästet håller den bara på plats så att den inte välter. Golvet behöver förberedas innan det slutliga golvmaterialet läggs.

Fästen för handdukstorkar

Handdukstorkar och badrumsradiatorer har egna fästen som också styr avståndet till väggen. Här är precisionen viktig, eftersom en handdukstork syns väl och minsta snedhet märks direkt. Om fästet hamnar i ett tätskikt i badrummet bör jobbet göras av en plattsättare eller rörmokare som är certifierad för våtrum enligt branschreglerna, så att tätskiktet inte skadas.

Varför spelar väggen så stor roll? En vattenfylld radiator drar inte bara pluggen nedåt, den drar den också ut från väggen. Varje material håller ett fäste på sitt eget sätt.

Betong

Betong är vanligt i flerbostadshus, inte minst från miljonprogrammet. Materialet håller mycket bra men är tungt att borra i, och det kan finnas armering i väggen. Här fungerar vanliga nylon- eller metallpluggar med skruv av lämplig längd.

Massivt tegel och håltegel

Massivt tegel är tacksamt att fästa i. Håltegel har hålrum inuti, och där har en vanlig plugg ingenting att expandera mot. Då används längre pluggar för håliga material eller kemankare. Borra utan slag, annars kan de tunna innerväggarna i teglet spricka.

Lättbetong

Lättbetong är ett mjukt och lätt material som finns i många hus. En vanlig plugg snurrar lätt runt i hålet. Använd pluggar som är gjorda för lättbetong eller kemisk förankring.

Gips

Gipsväggar är mycket vanliga i svenska hus och samtidigt det svåraste fallet. Det går inte att hänga en radiator i själva gipsskivan. Antingen sätter snickaren in en förstärkning av trä eller stål i väggen när den byggs, eller så skruvas konsolerna i en regel. Om förstärkning saknas och väggen redan är färdig behöver den öppnas, eller så väljer du golvstativ.

Enklast är att montera på en rak och stabil vägg där rören redan sitter på rätt ställe och den gamla konsolen bara byts mot en ny av samma typ. Följande gör jobbet mer tidskrävande:

• Håltegel, lättbetong eller gips utan förstärkning
• En tung gjutjärnsradiator eller en mycket lång radiator med flera konsoler
• Gamla hål precis där de nya ska borras, så att fästet inte får något att hålla i
• El- eller vattenledningar i väggen som måste undvikas
• Anslutningar som inte stämmer med den nya radiatorns läge och behöver flyttas
• Dålig åtkomst, till exempel bakom en köksinredning eller under en fönsterbänk med litet utrymme

Arbetet utförs av en rörmokare eller VVS-montör, och arbetskostnaden kan i regel ge rätt till ROT-avdrag om du anlitar ett företag.

Om du är van vid att borra och skruva kan du själv sätta upp konsolerna på en betong- eller tegelvägg. Själva nedmonteringen och anslutningen av radiatorn, tömning och påfyllning av systemet och eventuell flytt av rör bör du lämna till en rörmokare. Om du inte vet vad som finns i väggen, ta hjälp innan du börjar borra.

1. Läsa i tillverkarens anvisning vilken höjd över golvet, vilket avstånd till väggen och vilket avstånd mellan konsolerna som rekommenderas.
2. Kontrollera var fram- och returledningen sitter, så att radiatorn hamnar exakt mot anslutningarna.
3. Söka med en detektor efter elkablar och rör där hålen ska borras.
4. Rita en vågrät linje med vattenpass eller laser och märka ut punkterna för konsolerna.
5. Borra hålen med ett borr som passar väggmaterialet, utan slag i håltegel.
6. Blåsa rent hålen från damm och sätta i pluggar eller kemankare enligt anvisningen.
7. Skruva fast konsolerna och dra åt så att de sitter stilla, men utan att skruven drar ur.
8. Kontrollera med vattenpass att alla konsoler ligger i samma linje och på samma avstånd från väggen.
9. Trycka på varje konsol med handen och känna att den sitter stadigt.

De flesta problem syns inte direkt utan först efter några veckors eldning. Radiatorn börjar luta, konsolen dras ut ur väggen eller kopplingarna vid ventilerna börjar läcka. Ofta har någon räknat med vikten av en tom radiator och glömt bort vattnet, eller använt en universalplugg i en vägg som den inte är gjord för. Ett annat vanligt fel är att radiatorn sitter för lågt eller tätt under fönsterbänken. Då cirkulerar luften sämre och rummet blir varmt långsammare.

När jobbet är klart, kontrollera följande:

• Konsolerna sitter fast och rör sig inte när du trycker på dem
• Radiatorn hänger vågrätt, eller för vissa modeller med en svag lutning mot luftningsventilen enligt tillverkaren
• Höjden över golvet och avståndet till fönsterbänken stämmer med anvisningen
• Det finns ett luftspalt mellan radiatorn och väggen
• Anslutningarna sitter utan spänning och det droppar ingenstans
• Väggen runt hålen har inga sprickor och är snyggt spacklad
• Du har fått radiatorns anvisning och information om vilken förankring som använts