Byte av termostatventil

En ventil går sällan sönder över en natt. Oftast märks det på något av de här sätten:

• elementet blir fullt varmt fast huvudet står på lägsta läget,
• elementet förblir kallt medan resten av elementen i bostaden värmer,
• det spelar ingen roll hur du vrider på huvudet, temperaturen ändras inte,
• det blir fuktigt runt ventilen, det droppar eller det syns gröna eller rostiga avlagringar,
• elementet har en gammal manuell ventil utan termostat.

Varför blir elementet ibland helt kallt efter sommaren? Ofta har bara det lilla stiftet i ventilen fastnat, alltså det som huvudet trycker på. Ta av huvudet och tryck försiktigt in stiftet några gånger så att det släpper. Rör det sig inte, eller läcker det vatten vid stiftet, är ventilinsatsen sliten. Fungerar elementet med ett annat, fungerande huvud är ventilen hel, och då räcker det att byta huvudet.

På ett enskilt element är bytet ett kort jobb. En rörmokare brukar arbeta ungefär så här:

1. Rörmokaren tittar på elementet, rören och gängorna och avgör om det räcker med ett nytt huvud, en ny ventilinsats eller om hela ventilhuset behöver bytas.
2. Elementet stängs av. I en villa går det ofta att stänga returkopplingen på elementets andra sida, annars tappas systemet ur delvis. I ett flerbostadshus hör värmesystemet oftast till föreningen, så arbetet planeras tillsammans med styrelsen eller förvaltaren.
3. Den gamla ventilen monteras bort utan att skada gängorna i elementet eller rören. På äldre rör rengörs rost och smuts.
4. Den nya ventilen monteras med ordentligt tätade gängor. Pilen på ventilhuset ska peka i vattnets flödesriktning.
5. Förinställningen ställs in, om ventilen har en sådan, och ett huvud som passar ventilen sätts på.
6. Systemet fylls på och trycksätts, elementet luftas och alla kopplingar kontrolleras så att de är täta.
7. Till sist kontrolleras att elementet reagerar när huvudet vrids.

I flerbostadshus byts ventiler helst utanför eldningssäsongen, när stammen kan tappas ur utan att någon fryser. Mitt i vintern betyder ett byte ofta att en del av huset blir utan värme en stund, vilket påverkar grannarna och gör jobbet mer omständligt.

Du väljer ventil efter hur elementet är anslutet, inte efter utseendet.

• vinkelventil passar när röret kommer ut ur väggen eller golvet och svänger in i elementet,
• rak ventil används när röret går rakt in i elementets sida,
• axialventil eller ventil med vridbar vinkel gör att huvudet kan placeras där det har plats och inte hamnar bakom en möbel,
• ventilinsats byts på element med bottenanslutning där ventilen sitter inbyggd i själva elementet, då byts bara insatsen och inte hela ventilen.

I flerbostadshus är förinställningen viktig. Det är en liten inställning på ventilen som begränsar hur mycket vatten som högst kan passera. När huset har injusterats har varje element fått sitt eget värde. Får den nya ventilen ett annat värde kan elementet stjäla värme från grannarna, eller tvärtom värma för dåligt. Det ursprungliga värdet kan du ofta få från förvaltaren, styrelsen eller husets injusteringsprotokoll.

Termostathuvuden finns som mekaniska, fyllda med vätska eller vax, och som elektroniska. Ett elektroniskt eller smart huvud kan följa ett tidsschema, till exempel mer värme morgon och kväll och mindre under dagen. De flesta vanliga ventiler har gängan M30 x 1,5 för huvudet, och till andra typer säljs adaptrar. Funderar du på smart styrning, kontrollera att huvudet passar innan du köper ventilen. Då räcker det sedan att byta huvudet.

Hur mycket tid rörmokaren behöver beror framför allt på skicket på värmesystemet:

• en avstängbar returkoppling gör det enklare, eftersom ett enskilt element kan stängas av utan att systemet tappas ur,
• det hjälper också om ventilen är lätt att komma åt och gängorna är hela och inte rostiga,
• en gammal ventil som har kalkat igen eller rostat fast är svårare, eftersom den inte alltid går att lossa utan risk för att rören skadas,
• det tar längre tid när en del av systemet eller hela systemet måste tappas ur, särskilt i flerbostadshus,
• ett ovanligt c/c-mått eller en annan anslutningsdimension kan kräva att rören byggs om,
• ska flera ventiler bytas lönar det sig att samtidigt lufta och se över hela värmesystemet.

Själva ventilen bör du låta en rörmokare byta. Systemet står under tryck, och ett misstag kan ge en vattenskada hos dig och hos grannarna. Termostathuvudet klarar du däremot själv, eftersom inget vatten kommer ut när du byter det.

1. Vrid det gamla huvudet till högsta siffran så att det inte trycker på stiftet.
2. Lossa muttern eller snäppfästet och ta av huvudet.
3. Kontrollera att ventilens stift rör sig lätt och att det inte läcker vatten runt det.
4. Se efter att det nya huvudet passar ventilen, och sätt vid behov på en adapter.
5. Sätt på det nya huvudet i fullt öppet läge och dra åt muttern för hand.
6. Ställ in önskat läge och kontrollera efter några timmar att elementet reagerar.

Sitter stiftet fast eller läcker det vatten vid stiftet, ring en rörmokare.

• ventilen monteras mot flödesriktningen, och elementet brusar eller reglerar dåligt,
• förinställningen glöms bort eller ställs in fel i ett flerbostadshus,
• kopplingen dras åt för hårt, så att gängan i elementet skadas,
• huvudet monteras lodrätt precis ovanför elementet, där värmen som stiger upp lurar det,
• huvudet döljs av en gardin, ett draperi eller en möbel och mäter därför fel temperatur,
• ett huvud som inte passar ventilen gör att ventilen inte stänger helt.

• kopplingarna på ventilen och returen är torra även efter några timmars uppvärmning,
• pilen på ventilen pekar i vattnets flödesriktning,
• elementet blir varmt när du vrider upp huvudet och svalnar sakta på lägsta läget,
• huvudet sitter vågrätt, är lätt att komma åt och är inte övertäckt,
• förinställningen stämmer med värdet från förvaltaren eller injusteringsprotokollet,
• elementet är luftat och trycket i systemet ligger inom det som tillverkaren av pannan eller värmepumpen anger,
• rörmokaren har lämnat uppgift om vilken ventil och vilket huvud som sitter, inför framtida service.