Gassvetsning av metallrör

Gassvetsning fungerar bra på tunnväggiga stålrör med mindre dimensioner. Sådana rör finns ofta i värmesystem i äldre villor och flerbostadshus, där de ibland kallas svartrör. Svetsaren kan dosera värmen fint, så det är lättare att undvika att bränna hål i den tunna rörväggen. En annan fördel är att brännaren inte behöver el. Den når också in i trånga hörn bakom en radiator eller under taket i pannrummet.

I vissa fall väljer man ett annat sätt:

• tjockväggiga och grova rör i pannrum svetsas oftast med elsvetsning, som går snabbare i tjockt material,
• kopparrör, som är vanliga i svenska värmesystem, hårdlöds eller pressas nästan alltid; man använder också låga vid hårdlödning, men kopparn smälter inte,
• galvaniserade rör, som finns i gamla vattenledningar, ska inte svetsas: zinken brinner bort och ger skadliga ångor, fogen förlorar sitt rostskydd och sådana rör kopplas i stället med gängor eller övergångar,
• gasledningar får bara svetsas av ett företag med rätt behörighet för gasinstallationer, med provtryckning och täthetskontroll; det är inget vanligt arbete inom värme.

I äldre hus har gassvetsning ytterligare en fördel. De gamla rören har ofta mått som moderna presskopplingar inte passar på, eller är så försvagade att de inte skulle tåla pressningen. Med en svets kopplas den nya rörbiten direkt på en frisk del av det gamla röret.

Själva svetsningen går fortare än du kanske tror. Det mesta av tiden går åt till förberedelser och kontroll.

1. Stänga av pannan eller värmepumpen, låta systemet svalna och tappa ur vattnet, åtminstone i den del där svetsningen ska göras.
2. Säkra omgivningen: ta bort brännbart material, skydda golv och väggar med obrännbar skiva eller plåt och ha en brandsläckare redo.
3. Kapa bort den skadade biten och rengöra rörändarna från rost, färg och fett tills metallen är blank, vid behov fasa kanterna.
4. Passa in den nya rörbiten noga och fixera den så att fogen ligger i linje och inte flyttar sig under svetsningen.
5. Ställa in lågan efter godstjockleken och värma fogen jämnt runt hela röret.
6. Svetsa fogen med en jämn rörelse runt röret, vid behov med tillsatstråd.
7. Låta svetsen svalna av sig själv, utan att kyla den med vatten.
8. Kontrollera svetsen visuellt, fylla på och lufta systemet och göra en provtryckning.
9. Efter arbetet hålla uppsikt över platsen en tid, så att inget damm eller någon isolering pyr.

Om rören ska döljas i vägg eller golv görs det först när provtryckningen är godkänd. En otät svets bakom puts eller skivor är mycket svårare att hitta än en som fortfarande syns.

Hur krävande jobbet blir beror främst på hur lätt svetsaren kommer åt fogen och i vilket skick rören är. Ett fritt draget rör i pannrummet eller på en vägg, där brännaren kan föras runt hela röret, är enkelt att svetsa. Svårare blir det i de här situationerna:

• fogen sitter tätt intill en vägg, i ett hörn eller under taket och svetsaren måste jobba i en obekväm ställning,
• röret är kraftigt korroderat och man måste leta upp ett ställe där godset är tillräckligt tjockt för en svets,
• i närheten finns träpanel, undertak, kablar eller plaströr som måste skyddas,
• i ett flerbostadshus behöver en hel stigarledning tappas ur, vilket måste planeras med styrelsen i bostadsrättsföreningen eller med fastighetsägaren,
• efter svetsningen ska det bilas spår, muras och putsas.

I ett flerbostadshus hör stigarledningarna för värme till fastighetens gemensamma system, även om de går genom din lägenhet. Kontakta därför styrelsen eller fastighetsägaren i god tid, så att avstängning och urtappning kan samordnas med grannarna. Arbetet utförs av ett företag, och arbetskostnaden kan i många fall ge rätt till ROT-avdrag. Kontrollera villkoren hos Skatteverket innan du anlitar någon.

Gassvetsning innebär öppen låga och gasflaskor under tryck. Därför ska jobbet bara göras av en utbildad svetsare, och det är inget för hemmafixare. Den som gör sådana brandfarliga arbeten ska ha utbildning i heta arbeten. Den kunskapen handlar inte bara om själva svetsningen utan också om hur arbetsplatsen förbereds, att släckutrustning finns på plats och att någon håller brandvakt efteråt.

Varför är bevakningen efteråt så viktig? Gnistor och het metall kan antända damm i ett spår, isolering eller trä bakom en vägg, och det kan ske med fördröjning. Ibland märks en brand först när svetsaren redan har gått. Du kan själv hjälpa till genom att före besöket ta bort allt brännbart runt rören och se till att rummet går att vädra.

Om du känner gaslukt under arbetet: avbryt direkt, vädra, slå varken av eller på några elektriska apparater, lämna lokalen och ring 112.

I praktiken dyker de här problemen upp oftast:

• dåligt rengjorda rörändar: rost och färg ger porer och svetsen börjar läcka med tiden,
• genombränd rörvägg på tunna rör, när lågan är för kraftig eller stannar för länge på ett ställe,
• bristande genomsvetsning, när fogen ser fin ut på utsidan men metallen inte har smält ihop genom hela godset,
• svets på ett försvagat rör: fogen håller tätt, men röret en bit bort är genomrostat och spricker snart,
• rören döljs utan provtryckning, och läckan visar sig senare som en fuktfläck på väggen.

När du tar emot arbetet, titta särskilt på de här punkterna:

• svetsen är hel runt hela röret, utan hål, sprickor och synliga porer,
• de hopsvetsade rören ligger i linje och ledningen är inte krokig eller hänger ned,
• omgivningen är inte svedd och skyddet på golv och väggar har gjort sitt jobb,
• systemet har fyllts på, luftats och klarat provtryckningen,
• fogarna är torra när värmen är igång och systemet har nått driftstemperatur,
• radiatorerna blir jämnt varma och det bubblar inte av luft i systemet,
• trycket på manometern sjunker inte efter några dagars drift,
• rör som ska döljas har täckts först efter täthetskontrollen.